Stor ilska mot Riksbanken – ”Oacceptabelt”

2024 04 20

Riksbanken har ofta stått i centrum för den mediala uppmärksamheten på senare tid.

Bland annat på grund av spekulationerna kring en eventuellt räntesänkning i maj samt oron över inflationen och den svaga kronan.

Nu har den vice riksbankschefen Per Jansson hamnat i hetluften.

Bakgrunden är ett uttalande som Jansson gjort i Ekonomiekot.

– Det är ett mycket märkligt, jag skulle vilja säga oacceptabelt uttalande av en vice riksbankschef, säger Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till SR.

”Ska inte lägga sig i”

Janssons uttalande handlade om den svenska löneutvecklingen.

– Tvåprocentiga nominella löneökningar i genomsnitt, det är lite lågt om man har ett inflationsmål på två procent, sade Jansson bland annat till Ekonomiekot.

Svenskt Näringsliv tycker att uttalandet är mycket olämpligt.

Vice riksbankschefen underströk emellertid att det är arbetsmarknadens parter som ska förhandla om lönerna.

Men Svenskt Näringsliv tycker ändå att hans uttalanden går för långt.

Riksbanken ska inte ha synpunkter på lönerörelsen, menar man.

– Riksbanken ska inte lägga sig i lönerörelsen, utan det ska man hålla sig borta från. Man ska försöka att styra inflationen så att man träffar inflationsmålet, säger Daunfeldt.

Riskerar påverka

Bakgrunden är att många nu förväntar sig att facken kommer att komma med högre lönekrav.

Enligt Svenskt Näringsliv riskerar vice riksbankschefens uttalande att påverka förhandlingarna.

Det kan leda till att inflationen späs på igen, menar man.

Högre lönekrav

Att facken vill höja lönekraven har bland annat bekräftats av IF Metall.

De kommande åren siktar fackförbundet på att landa på över tre procent löneökning, rapporterar Dagens Arbete.

– Vi gör bedömningen att vi kommer att ha råd med högre löneökningar framöver och tror att löneökningstakten kommer att ligga på över tre procent, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä till tidningen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen