Stor ilska mot Riksbanken – ”Oacceptabelt”

2024 04 20

Riksbanken får hård kritik.

Riksbanken har ofta stått i centrum för den mediala uppmärksamheten på senare tid.

Bland annat på grund av spekulationerna kring en eventuellt räntesänkning i maj samt oron över inflationen och den svaga kronan.

Nu har den vice riksbankschefen Per Jansson hamnat i hetluften.

Bakgrunden är ett uttalande som Jansson gjort i Ekonomiekot.

– Det är ett mycket märkligt, jag skulle vilja säga oacceptabelt uttalande av en vice riksbankschef, säger Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till SR.

”Ska inte lägga sig i”

Janssons uttalande handlade om den svenska löneutvecklingen.

– Tvåprocentiga nominella löneökningar i genomsnitt, det är lite lågt om man har ett inflationsmål på två procent, sade Jansson bland annat till Ekonomiekot.

Svenskt Näringsliv tycker att uttalandet är mycket olämpligt.

Vice riksbankschefen underströk emellertid att det är arbetsmarknadens parter som ska förhandla om lönerna.

Men Svenskt Näringsliv tycker ändå att hans uttalanden går för långt.

Riksbanken ska inte ha synpunkter på lönerörelsen, menar man.

– Riksbanken ska inte lägga sig i lönerörelsen, utan det ska man hålla sig borta från. Man ska försöka att styra inflationen så att man träffar inflationsmålet, säger Daunfeldt.

Riskerar påverka

Bakgrunden är att många nu förväntar sig att facken kommer att komma med högre lönekrav.

Enligt Svenskt Näringsliv riskerar vice riksbankschefens uttalande att påverka förhandlingarna.

Det kan leda till att inflationen späs på igen, menar man.

Högre lönekrav

Att facken vill höja lönekraven har bland annat bekräftats av IF Metall.

De kommande åren siktar fackförbundet på att landa på över tre procent löneökning, rapporterar Dagens Arbete.

– Vi gör bedömningen att vi kommer att ha råd med högre löneökningar framöver och tror att löneökningstakten kommer att ligga på över tre procent, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä till tidningen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen