Stor glädjeprognos mitt i elkrisen

2023 03 10

Elpriserna i Sverige kommer att bli betydligt lägre än väntat de kommande månaderna.

Det fastslår elbolaget Bixia i sin senaste prognos för vårens elpriser.

Elpriserna reduceras ner rejält.

Terminspriset (det förväntade framtida elpriset) för mars-april har sjunkit med över två kronor sedan december.

Under våren landar elpriserna på den nordiska elbörsen på 80 öre per kilowattimme. Det är blott en fjärdedel av priset som marknaden förutspådde i december 2022 – då befarades elpriserna nå 3,02 kronor per kWh.

– Elprischocken ser ut att vara över för denna gång. Det ovanligt milda vädret i Europa där många dragit ner på gaskonsumtionen har gett helt nya förutsättningar. Det har aldrig varit så mycket gas i depåerna som det är just nu i Europa, vilket har fått gaspriserna att falla till den lägsta nivån på 1,5 år. Allt detta påverkar de svenska elpriserna nedåt i vår, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Flera anledningar

Flera faktorer ligger bakom prisdippen.

– Den hydrologiska balansen, som är starkt prisdrivande i Norden, har stärkts under vintern på grund av riklig nederbörd. Nya stora flöden väntas till vattenmagasinen när snösmältningen kommer i gång, vilket också inverkar dämpande på vårens elpriser, framhåller Bixia.

Välfyllda gaslager i Europa bidrar även till den reviderade prognosen.

Milt väder har lett till ett lägre behov av gas som är huvudkällan till uppvärmning.

Samtidigt har god tillgång på billigare förnybar kraft trängt undan den dyrare fossila kraften.

– Att vi har relativt god tillgänglighet på kärnkraft i Frankrike just nu och bättre vind- och vattenkraft påverkar också elpriserna nedåt. Kopplingen mot kontinenten och dess priser kvarstår, men den betydligt lägre prisbilden i Tyskland än tidigare gör att de nordiska priserna hålls på en modest nivå även när vi smittas av deras priser, säger Johan Sigvardsson.

Frågetecken för kärnkraften

Kärnkraftsreaktorn Ringhals 4, som varit bortkopplad från elnätet på grund av reparationsarbete, och den nya finska reaktorn Olkiluoto 3 väntas starta under våren. Det kan få en betydande effekt för elpriserna i Norden, uppger Bixia.

Samtidigt är osäkerheten stor.

Årets första underhållsperiod för kärnkraftverken, som planeras att genomföras under våren, kan i ett värsta scenario innebära något högre elpriser.

– Om driften för Ringhals 4 eller Olkiluoto 3 återigen skjuts upp samtidigt som andra reaktorer tas ur drift för underhåll eller om det blir en kylig vår med sen vårflod, kan priserna återigen bli lite högre. Men det blir inte lika dramatiska pristoppar som i december, eftersom de tyska elpriserna ligger betydligt lägre nu, säger Johan Sigvardsson.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen