Stor framgång för Ukraina – Ryssland erkänner nederlag

2022 10 04

Ryssland har inte längre full kontroll över någon av de ukrainska regionerna som landet illegalt har annekterat.

Det står klart efter att den ukrainska armén lyckats bryta igenom den ryska försvarslinjen i den södra Cherson-regionen, rapporterar The Guardian med hänvisning till ett uttalande från den ryska militären.

– Den ukrainska armén och dess överlägsna stridsvagnsenheter har lyckats tränga in i djupet av vårt försvar runt byarna Zoltaya Balka och Alexsandrovka, skriver militären, enligt tidningen.

Ukrainas väpnade styrkor uppges ha avancerat flera kilometer.

The Guardian beskriver avancemanget som ”Ukrainas största genombrott  i regionen sedan kriget startade”.

Dessutom har den ukrainska armén krönt nya framgångar i de östra delarna av landet, rapporterar tidningen.

Putins bakslag

Det ukrainska genombrottet innebär att Ryssland inte längre har full kontroll över någon av de fyra provinserna som Moskva annekterade förra veckan.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin undertecknade ett dekret som tillkännagav annekteringen av regionerna Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja.

Tystnad från Kyiv

Kyiv har ännu inte kommenterat den militära framgången i södra Ukraina.

I sitt nattliga tal meddelade president Volodymyr Zelensky däremot att nyckelstaden Lyman i östra Ukraina har ”rensats” på ryska soldater.

Presidenten lovade även att Ukrainas väpnade styrkor kommer befria fler områden i Donbas de kommande dagarna.

– Våra soldaters framgångar är inte begränsade till Lyman, betonade Zelensky.

Viktig seger

Återerövringen av Lyman – en stad som Moskvas styrkor kontrollerat sedan början av kriget – beskrivs som Ukrainas största seger i de annekterade regionerna.

Staden har fungerat som samlingspunkt för transporter av ryska soldater och rysk ammunition.

Vapen och ammunition till ryska trupper i södra och västra Ukraina har transporterats genom staden som kopplar samman regionerna Donetsk, Luhansk och Kharkiv.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Plötsligt möte i Washington – Ruttes träff med Trump väcker frågor

2025 07 13

När NATO-chefen Mark Rutte plötsligt kallas till Washington väcks nya frågor om Trumps nästa drag.

Det står klart att NATO:s generalsekreterare Mark Rutte besöker Washington den 14–15 juli. Samtidigt utlovar USA:s president Donald Trump ett "stort uttalande" om Ryssland.

Även om syftet med Ruttes resa inte offentliggjorts, sker besöket vid en viktig tidpunkt, rapporterar Kyiv Independent.

Besöket sker också i skuggan av en möjlig kursändring i USA:s Ukraina-politik.

– Jag tror att jag kommer att ha ett stort uttalande om Ryssland den 14 juni, säger Trump till NBC News.

– Jag är besviken på Ryssland, men vi får se vad som händer de kommande veckorna.

Nya vapenavtal bakom kulisserna

Trump avslöjar i intervjun att USA och NATO har slutit ett avtal som innebär att amerikanska vapen skickas till alliansen – som sedan levererar dem vidare till Ukraina.

– Vi skickar vapen till NATO, och NATO betalar för dem, 100 procent. Sedan ger NATO vapnen till Ukraina, säger Trump.

Det nya upplägget sägs ha spikats under NATO:s toppmöte i juni, där Trump också visade stöd för att skicka fler Patriot-robotar till Ukraina.

Skärpt ton mot Ryssland

För första gången under sin nuvarande mandatperiod överväger president Donald Trump att godkänna nytt ekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet ses enligt flera medier som en möjlig signal riktad mot Moskva.

Samtidigt som Trump skärper tonen mot Rysslands ledare Vladimir Putin och öppnar för nytt stöd till Ukraina, trappar Moskva upp sina attacker mot ukrainska städer och avvisar alla samtal om eldupphör.

Tystnad råder – men signalerna är tydliga

Under sitt Washingtonbesök kommer Mark Rutte även att träffa utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och flera kongressledamöter. Men vad mötet med Trump verkligen kommer att mynna ut i är det ännu ingen som vet.

Samtidigt väcker kombinationen av ett stort politiskt besked, nya militära avtal och ett oväntat NATO-besök frågor om vilken riktning USA är på väg mot.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen