21 juni 2026

Stor framgång för Swish – bakslag för kontanter

2024 03 23

Nu kommer nya uppgifter i form av ett glädjebesked för Swish, som samtidigt innebär ett bakslag för kontantsamhället.

Digitala betalningssätt som Swish har blivit mäkta populära på senare år.

Många svenskar tycker att det är betydligt smidigare att sköta sin betalningar digitalt än att använda kontanter.

Med smidigheten är inte den enda fördelen med Swish, visar en ny rapport.

Mer klimatsmart

De digitala betalningssätten är också mer klimatsmarta än vad kontanter är.

Det visar en ny studie från KTH.

– Vill du vara klimatsmart bör sedlar och mynt inte användas när kaffet eller glassen ska betalas, rapporterar Forskning.se.

Forskarna har studerat hur olika betalningssätt påverkar klimatet.

Studien har genomförts på uppdrag av Riksbanken, inför planerna att införa en e-krona. Detta eftersom det finns en oro för att e-kronan ska bli en miljöbov.

Tunga transporter

I studien jämförs betalningar via appar, kort, gireringar och kontanter.

Och det är kontanterna som har den mest negativa påverkan på klimatet.

Det beror bland annat på att sedlar till stor del består av bomull, medan mynt består av metaller som ska utvinnas.

Men det är framför allt transporterna som gör kontanter till en miljöbov.

– Alla resor med tunga värdetransportfordon genom Sverige står för en hel del utsläpp, uppger sajten.

Detta skulle dock kunna förändras om man använde biobränsle eller elfordon till transporterna.

Kontanter behövs fortfarande

Swish är emellertid det betalningssätt som har minst klimatpåverkan, tillsammans med girobetalningar via e-faktura, enligt studien.

Kontanter kan dock vara bra av andra skäl. Till exempel kan de vara bra i händelse av kris.

– Med pandemin och kriget i Ukraina har man kunnat se ett nytt mönster hos svenskarna: Vi betalar fortsatt allt mer digitalt, men kontanthanteringen har ökat, säger Niklas Arvidsson, professor vid Kungliga tekniska högskolan, enligt sajten.

– Troligen har svenskarna lyssnat på MSB och tagit ut reservpengar och gömt i byrålådan, tillägger han.

Foto: Swish

Text: Redaktionen


28 aug 26

Kraftigt regn och åska – här brakar det loss i dag

2026 08 28

Vädret slår om i stora delar av landet under fredagen.

Detta i samband med att ett stort nederbördsområde drar in över Sverige.

Stora delar av landet bör stålsätta sig för ordentligt ruskväder.

– Omfattande regn och åska drar in från sydväst, framhåller vädertjänsten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

Här slår det till först

Nederbördsområdet når västra Sverige under eftermiddagen innan det breder ut sig över andra delar av landet.

– I eftermiddag rör sig dess frontzon in över Västkusten med regn och åska. Under den andra halvan av dagen breder det ut sig över Götaland, Svealand och sydvästra Norrland, uppger SMHI i sin prognos.

I Västsverige kan det dundra på ordentligt.

– Det kan bli kraftig åska under fredagen och lördagen i Västsverige, säger TV4:s meteorolog Ulrika Elvgren till kanalen.

– Hela landet får en släng av sleven, och sedan blir det väldigt svajigt väder in mot nästa vecka, fortsätter hon.

Drar vidare

Ruskvädret håller i sig under helgen.

– Lokalt med åska i Svealand och södra Norrland, framhåller Klarts Lasse Rydqvist

Störst nederbördsmängder väntas över de norra delarna av landet.

– I morgon ligger fronten över de östra landskapen och Norrland och således är det där vi finner det mest ihållande regnet. I landets sydvästra delar väntas mer skurbetonat regn med perioder av uppehåll, uppger SMHI.

ANDRA LÄSER: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Plocka fram paraplyet

Nästa vecka väntas fortsatt ostadigt väder.

Redan under måndagen drar nästa lågtryck in över Sverige.

Stora regnmängder faller över Götaland under måndagen, medan skurar väntas på flera håll i resten av landet.

– Under tisdag och onsdag fortsätter regnet vidare norrut över Svealand och Norrland, medan det i Götaland blir mer skurbetonat. Det ostadiga vädret ser sedan även ut att bestå in över nästa helg, uppger SMHI.

LÄS OCKSÅ: Fler svenskar väljer bort elbilar 

Foto: F. Mittermeier

Text: Redaktionen


28 augusti 2026

Tu-95-bombplan attackerat

2026 08 28

Ett ryskt bombplan av typen Tu-95 har skadats.

Ukraina har slagit till mot en rad måltavlor i Ryssland.

Bland annat har oljeraffinaderiet Jaroslavl träffats av Kyjivs drönare.

Samtidigt har ett ryskt bombplan av typen Tu-95 skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Bombplan attackerat

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar attacken mot bombplanet.

Han förklarar att attacken riktades mot den stora flygbasen i Engels i Saratov oblast, nära gränsen till Kazakstan.

– I Rysslands Engels träffade krigare från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s Alfagrupp ett Tu-95MS-missilbärande flygplan. Det är dessa flygplan som utför anfall mot Ukraina, framhåller Zelenskyj.

Bekräftar skadorna

Analytiker har tittat på bilder och filmklipp som visar skadorna på bombplanet.

Telegramkanalen Stratehichna Aviatsiia, som följer rysk luftfart och övervakar drönar- och robotrobotavfyringar, bekräftar träffen.

– Anfallet träffade ett Tu-95MS-flygplan, närmare bestämt flygplanets vinge. Flygplanet kan inte repareras, menas det enligt Ukrainska Pravda.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Det är Tu-95MS

Tu-95MS är ett strategiskt robotbärande bombplan från sovjettiden som för närvarande används av Ryssland. 

Enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst använder ryska styrkor denna typ av flygplan för att beskjuta Ukraina med kryssningsrobotarna Kh-101, Kh-555 och Kh-55. 

Raffinaderi träffat

Bilder och filmklipp som sprids på sociala medier visar samtidigt åtminstone två bränder vid oljeraffinaderiet Jaroslavl.

Även det bekräftar den ukrainske presidenten.

– Under det senaste dygnet slog krigare ur våra ukrainska försvarsstyrkor till mot ett oljeraffinaderi i Jaroslavlregionen. Avståndet är 1 000 kilometer från frontlinjen, menar han.

Ukraina har också slagit till mot måltavlor i Svarta havet enligt presidenten.

Läs mer: Krisläge för Trump – sätter sig på planet direkt

Foto: By Sergey Kustov - commons.wikimedia, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen