Stor framgång för svenska brottsoffer

2024 02 02

I dag torsdag släppte Kronofogden en ny sammanställning som visar på stora framsteg när det gäller att hjälpa människor som drabbats av organiserad brottslighet.  

Framstegen är ett resultat av en ny lag som infördes 2022.

Lagen innebär att Kronofogden med hjälp av polisen kan utmäta tillgångar från personer med skulder utan att själva vara på plats.

Om lagen

Lagen syftar bland annat till att försvåra för den organiserade brottsligheten.

Nu har Kronofogden släppt en rapport som talar om hur lagen användes under förra året.

Rapporten visar även och hur mycket pengar som den genererade.

Närmare 100 miljoner

Under 2023 utmättes bilar, kontanter, smycken och andra tillgångar med ett bedömt värde av 93,3 miljoner kronor med stöd av lagen.

– Det här är pengar vi annars hade haft mycket svårt att driva in. I de allra flesta fall handlar detta om kriminella, som på pappret inte har några tillgångar, men som ändå kör om kring i dyra bilar och bär dyra smycken, uppger Johannes Paulson, nationell samordnare mot brott på Kronofogden.

– Lagen ger oss möjligheten att använda polisen som en förlängd arm, och hitta värdefullt gods som kan användas för att betala skulder.

Flera fördelar med lagen

Det finns flera fördelar med lagen och samarbetet mellan polisen och Kronofogden.

Dels betalas skulder som annars inte skulle betalats.

Dels förhindras att tillgångarna omsätts i nya brott.

– Det har dessutom en avskräckande effekt att du kan bli av med din märkesklocka, dyra bil eller andra statussymboler på plats. Vi hoppas att vi kan bidra till att färre unga dras till den kriminella livsstilen, säger Johannes Paulson.

Så går det till

Kronofogden förklarar hur lagen tillämpas:

– Polisen stoppar i sin verksamhet en person, till exempel i en bil vid en kontroll.

– Genom en app i telefonen ser polisen direkt om personen har skulder hos Kronofogden.

– Om skulder finns och personen är i besittning av värdefullt gods, till exempel kontanter, fordon, smycken eller klockor, kan polisen ringa till Kronofogden, som per telefon fattar beslut om utmätning, och gör en bedömning av värdet. Därefter kan polisen på plats omhänderta godset.

– Via en jourverksamhet hos Kronofogden kan utmätningarna ske även nattetid och på helger.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen