Stor förvåning – känslig transport nära svenska gränsen

2024 02 05

Radioaktivt avfall måste hanteras varsamt.

Om det inte hanteras på rätt sätt kan det vara skadligt för människor, djur och växter.

Nu kommer uppgifter om att stora mängder radioaktivt avfall kommer att flyttas närmare Sverige.

Norge vill bygga en mellanlagringsanläggning för radioaktivt avfall, endast en mil från den svenska gränsen, rapporterar SR Ekot.

Stor förvåning

Efter flera år av utredningar har den lilla kommunen Aremark pekats ut som den bästa platsen för den nya anläggningen.

För den svenska grannkommunen Dals-Ed kommer beslutet som en chock. Att cirka 16,5 ton radioaktivt avfall ska förflyttas nära gränsen möts av stor förvåning.

"Kontroversiell fråga"

– Det är helt ny information för oss. Jag har inte hör någonting om det här. Nu räknar jag med att vi kommer bli remissinstans, givet att vi är grannkommun, säger kommunalrådet Anders Nilsson (M) till SR Ekot.

Han tror att den nya anläggningen kommer att väcka starka känslor i kommunen.

– Jag tror att det kommer att bli en mycket kontroversiell fråga.

– Det finns väldigt mycket åsikter och tankar om hur man ska hantera kärnavfall, och var det ska placeras, säger Anders Nilsson till radion.

Fakta: Förvaring av radioaktivt avfall i Sverige

- Graden av radioaktivitet avgör i vilket förvar som avfallet placeras.

- Det radioaktiva avfall som förvaras i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) är låg- och medelaktivt. Det betyder att det till skillnad från använt kärnbränsle inte behöver kylas och att det är relativt kortlivat.

- Det mesta av avfallet är driftavfall från de svenska kärnkraftverken. Det kan handla om filter som samlat upp radioaktiva ämnen i reaktorns vatten, verktyg och skyddskläder. Men även radioaktivt avfall från sjukvården, den veterinärmedicinska vården, forskningen och industrin förvaras i SFR, som ligger 50 meter under Östersjöns botten i närheten av Forsmarks kärnkraftverk.

- Långlivat låg- och medelaktivt avfall mellanlagras i Clab i Oskarshamn. Även högaktvift avfall, det vill säga kärnbränsle från kärnkraftverk som måste kylas, förvaras i mellanlagret i Oskarshamn.

- Långlivat- och högaktivtavfall ska från och med 2045 förflyttas till en planerad Slutförvarsanläggning i Forsmark, Östhammar.

Källa: SKB

Foto: T. An

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen