Stor förvåning – känslig transport nära svenska gränsen

2024 02 05

Radioaktivt avfall måste hanteras varsamt. 

Om det inte hanteras på rätt sätt kan det vara skadligt för människor, djur och växter. 

Nu kommer uppgifter om att stora mängder radioaktivt avfall kommer att flyttas närmare Sverige.  

Norge vill bygga en mellanlagringsanläggning för radioaktivt avfall, endast en mil från den svenska gränsen, rapporterar SR Ekot.

Stor förvåning

Efter flera år av utredningar har den lilla kommunen Aremark pekats ut som den bästa platsen för den nya anläggningen.

För den svenska grannkommunen Dals-Ed kommer beslutet som en chock. Att cirka 16,5 ton radioaktivt avfall ska förflyttas nära gränsen möts av stor förvåning.

"Kontroversiell fråga" 

– Det är helt ny information för oss. Jag har inte hör någonting om det här. Nu räknar jag med att vi kommer bli remissinstans, givet att vi är grannkommun, säger kommunalrådet Anders Nilsson (M) till SR Ekot.

Han tror att den nya anläggningen kommer att väcka starka känslor i kommunen.

– Jag tror att det kommer att bli en mycket kontroversiell fråga.

– Det finns väldigt mycket åsikter och tankar om hur man ska hantera kärnavfall, och var det ska placeras, säger Anders Nilsson till radion.

Fakta: Förvaring av radioaktivt avfall i Sverige

- Graden av radioaktivitet avgör i vilket förvar som avfallet placeras. 

- Det radioaktiva avfall som förvaras i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) är låg- och medelaktivt. Det betyder att det till skillnad från använt kärnbränsle inte behöver kylas och att det är relativt kortlivat.

- Det mesta av avfallet är driftavfall från de svenska kärnkraftverken. Det kan handla om filter som samlat upp radioaktiva ämnen i reaktorns vatten, verktyg och skyddskläder.  Men även radioaktivt avfall från sjukvården, den veterinärmedicinska vården, forskningen och industrin förvaras i SFR, som ligger 50 meter under Östersjöns botten i närheten av Forsmarks kärnkraftverk.

- Långlivat låg- och medelaktivt avfall mellanlagras i Clab i Oskarshamn. Även högaktvift avfall, det vill säga kärnbränsle från kärnkraftverk som måste kylas, förvaras i mellanlagret i Oskarshamn.

- Långlivat- och högaktivtavfall ska från och med 2045 förflyttas till en planerad Slutförvarsanläggning  i Forsmark, Östhammar.

Källa: SKB 

Foto: T. An 

Text: Redaktionen

Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen