Stor förvåning – känslig transport nära svenska gränsen

2024 02 05

Om det inte hanteras på rätt sätt kan det vara skadligt för människor, djur och växter. 

Nu kommer uppgifter om att stora mängder radioaktivt avfall kommer att flyttas närmare Sverige.  

Norge vill bygga en mellanlagringsanläggning för radioaktivt avfall, endast en mil från den svenska gränsen, rapporterar SR Ekot.

Stor förvåning

Efter flera år av utredningar har den lilla kommunen Aremark pekats ut som den bästa platsen för den nya anläggningen.

För den svenska grannkommunen Dals-Ed kommer beslutet som en chock. Att cirka 16,5 ton radioaktivt avfall ska förflyttas nära gränsen möts av stor förvåning.

"Kontroversiell fråga" 

– Det är helt ny information för oss. Jag har inte hör någonting om det här. Nu räknar jag med att vi kommer bli remissinstans, givet att vi är grannkommun, säger kommunalrådet Anders Nilsson (M) till SR Ekot.

Han tror att den nya anläggningen kommer att väcka starka känslor i kommunen.

– Jag tror att det kommer att bli en mycket kontroversiell fråga.

– Det finns väldigt mycket åsikter och tankar om hur man ska hantera kärnavfall, och var det ska placeras, säger Anders Nilsson till radion.

Fakta: Förvaring av radioaktivt avfall i Sverige

- Graden av radioaktivitet avgör i vilket förvar som avfallet placeras. 

- Det radioaktiva avfall som förvaras i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) är låg- och medelaktivt. Det betyder att det till skillnad från använt kärnbränsle inte behöver kylas och att det är relativt kortlivat.

- Det mesta av avfallet är driftavfall från de svenska kärnkraftverken. Det kan handla om filter som samlat upp radioaktiva ämnen i reaktorns vatten, verktyg och skyddskläder.  Men även radioaktivt avfall från sjukvården, den veterinärmedicinska vården, forskningen och industrin förvaras i SFR, som ligger 50 meter under Östersjöns botten i närheten av Forsmarks kärnkraftverk.

- Långlivat låg- och medelaktivt avfall mellanlagras i Clab i Oskarshamn. Även högaktvift avfall, det vill säga kärnbränsle från kärnkraftverk som måste kylas, förvaras i mellanlagret i Oskarshamn.

- Långlivat- och högaktivtavfall ska från och med 2045 förflyttas till en planerad Slutförvarsanläggning  i Forsmark, Östhammar.

Källa: SKB 

Foto: T. An 

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen