Förändring väntas – polisen kan få skjuta mer

2023 09 05

En utredning angående skjutvapen har tagits emot av justitieministern.

Justitierådet Petter Asp har lett en utredning som handlar om polisens rätt att använda sig av skjutvapen i olika situationer.

Utredningen föreslår att det regelverk som finns idag bör ersättas av en ny reglering som tydligare anger när polisen får använda skjutvapen.

I utredningen har man sett över i vilka situationer och under vilka förutsättningar det får skjutas från polisens håll.

Det framhåller regeringen.

Ökat mandat

Det föreslås nu att polisen ska få ökat mandat att använda skjutvapen.

– Justitieråd Petter Asp, som har lett utred­ningen, föreslår en ny lag som uttöm­mande reglerar när polisen har rätt att använda skjutvapen, förklarar justitiedepartementet i ett pressmeddelande.

– De nya reglerna ska vara lätt att över­blicka och enkla att förstå. Förslaget inne­bär att polisen kan ha rätt att använda skjut­vapen i något fler situa­tioner än vad som är fallet i dag.

Kommer ta ställning

Förslaget kommer att skickas på remiss till de myndigheter och organisationer som berörs och därefter kommer regeringen att ta ställning.

– Den nuvarande regleringen, som i dag finns i en kun­görelse från 1960-talet, har beskrivits som föråld­rad och svår­tillämpad i flera avseenden. Polis­myndig­heten har därför begärt att den ska ses över.

Skyddar sig själva och andra

I dagsläget får polisen skjuta när de själva eller andra utsätts för hot eller svårt våld som kan orsaka allvarliga skador.

– Poliser får i vissa situationer också använda skjutvapen för att gripa en person som är misstänkt eller dömd för särskilt grova brott och kan vara farlig för andra, till exempel om personen är på väg att rymma, framhåller polismyndigheten via sin webbsida.

Ska ha kontroll

Det finns krav på att polisen alltid ska ha kontroll över skottfältet när de skjuter.

De ska i första hand sträva efter att oskadliggöra personen, och skotten bör riktas mot benen.

Foto: J. Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen


JUST NU: Stor tv-succé läggs ned – efter tolv säsonger

2025 07 07

Ett av Sveriges mest framgångsrika frågesportprogram lägger ned.

Sista avsnittet av “Alla mot alla” på Kanal 5 har sänts.

Det bekräftar producenten Emil Persson.

– I grund och botten är det för att kanalen inte beställde en ny säsong. Men det är inte så att någon av oss har sörjt detta, säger han i Smålandspostens podcast “Min lögn”.

Hundratusentals tittare

“Alla mot alla” med tv-profilerna Filip Hammar och Fredrik Wikingsson har sänt över 700 avsnitt under tolv säsonger.

Programmet hade premiär 2019 och vann Kristallen för årets underhållningsprogram samma år. Bedriften upprepades 2022.

Responsen har varit omfattande och under första säsongen lockade finalveckan totalt över en miljon tittare.

– Vi är obeskrivligt stolta och lyckliga idag och vill rikta ett gigantiskt tack till alla som gjort detta möjligt: tittarna, Filip och Fredrik, produktionen och inte minst alla våra magiska deltagare, sade Aron Gabrielsson, exekutiv producent för Alla mot alla, vid tillfället.

Intensivt projekt

Enligt Emil Persson kommer avslutet relativt naturligt.

Programmet sände 128 avsnitt om året, vilket kan ha bidragit till en mättnad. Hade det spridits ut mer skulle det kanske ha kunnat leva längre, tror producenten.

Att ständigt komma på nya frågor har också varit en stress.

– Det brann inte kort, men medellångt och intensivt. Det kanske är bra så, säger Emil Persson.

Redan i våras insinuerade Fredrik Wikingsson i podden “Daddy issue” att en nedläggning kunde vara på gång.

LÄS MER: Jättefiasko för påkostade filmen – “Värsta i modern historia”

Paret Batra deltog

I Alla mot alla möts 16 kändispar varandra uppdelat i två grundomgångar. Därefter går de bästa paren vidare till slutspel. Bland annat har David och Anna Kinberg Batra, Erik Haag och Lotta Lundgren, E-Type och Olof Lundh, Hanna Hellquist och Jonatan Unge deltagit.

Programmet sändes fyra kvällar i veckan.

Avskedet innebär nu att Filip och Fredrik står utan kontrakt för första gången på 25 år. Duon har inte längre något avtal med Kanal 5, enligt Persson.

Läs mer: Nya biofilmen gör braksuccé – tre miljarder kronor första helgen

Foto: Jeshoots.com

Text: Redaktionen


JUST NU: Över 700 000 kan ha gjort samma fel i deklarationen

2025 07 07

Skatteverket kommer att växla upp med nya kontroller.

Anledningen är att hundratusentals svenskar har gjort samma fel i deklarationen.

Försvinnande få redovisar nämligen sin handel med kryptotillgångar.

Enligt Skatteverket var det blott 9 000 kryptohandlare som uppgav informationen i sin deklaration förra året. Samtidigt som det bedöms vara uppemot 740 000 personer som handlar med krypto.

Det innebär att det är blott ungefär 5 procent av de som gjort affärer med krypto som gör rätt för sig.

Nu har Skatteverket fått nog.

Nya regler träder i kraft nästa år som ska bygga på ett internationellt regelverk för utbyte av information om tillgångarna.

Skatteverkets kontrollmöjligheter kommer att öka väsentligt när kryptoaktörer ska rapportera uppgifter om deras användares kryptohandel plus att uppgifter ska utbytas internationellt, säger Anna Olofsson, specialist på kryptobeskattning, på myndigheten.

Felet motsvarar 1,5 miljarder

Skattefelet uppskattades till 1,5 miljarder kronor 2021. Enligt Skatteverket tyder ingenting på att siffran har minskat.

Den senaste kontrollen som myndigheten genomförde, som består av 110 utredningar, ledde till beslut om höjda skatter med 210 miljoner kronor inklusive skattetillägg.

– Vi ser generellt i utredningarna att det finns många olika användningsområden för kryptotillgångar. Både legitima investeringar i krypto men också kriminella syften där det används som ett verktyg för penningtvätt eller bedrägerier, säger Anna Olofsson.

LÄS MER: Coop sätter stopp – för många kunder vill ha samma sak

Kan leda till fängelse

Idag samlar Skatteverket in kontrollmaterial från flera aktörer på kryptomarknaden.

Det ska alltså utökas till nästa år.

För den som åker fast kan det sluta med att skaka galler.

– Vi gör brottsanmälningar i stort sett i alla våra beslut. Vi kan se att även tidigare ostraffade personer döms till fängelse i 1 till 2,5 år, säger Anna Olofsson.

Vid kontroller utgår Skatteverket från ett riskbaserat urval.

LÄS MER: Försäkringsbolag varnar för hembesök – öppna inte dörren

Foto: Magnus D, Skatteverket

Text: Redaktionen