Stor förändring på bostadsmarknaden

2024 09 06

Stora förändringar sker på bostadsmarknaden, där aktiviteten har ökat under sommaren.

Bostadspriserna har gått ned i augusti, meddelar Svensk Mäklarstatistik.

Priset på bostadsrätter minskade med -0,6 procent på riksnivå.

Samtidigt minskade villapriserna med -0,2 procent.

Villaförsäljningen har varit särskilt stor i både juli och augusti.

För dessa månader har rekordantal nåtts för respektive månad, enligt statistiken.

Ovanligt hög aktivitet

Mäklarsamfundet vittnar om en frekvent aktivitet under sommaren.

– Marknadsaktiviteten har varit ovanligt hög i sommar och de allra flesta hushåll säljer innan de köper nytt. Detta skapar en stark efterfrågan från sommarens säljare som nu aktivt letar efter ny bostad, säger Oskar Öholm, VD på Mäklarsamfundet, i ett uttalande.

– Utbudet är stort, men sammantaget är alltså förutsättningarna goda för att mycket kan säljas under hösten, tillägger han.

Utbudet större än efterfrågan

I augusti såldes 5000 villor, vilket är en ökning med 18 procent jämfört med samma månad förra året.

Många har väntat med att sälja under några tuffa år, men nu verkar det alltså bli mer aktivitet på marknaden.

Det stora utbudet har dock påverkat prisbilden, rapporterar DN.

– Även om räntesänkningarna gör bostadskonsumenterna mer optimistiska och flyttbenägna så är utbudet större än efterfrågan, och det dämpar priserna, säger Johan Engström, VD på Fatighetsbyrån, enligt tidningen.

Han tillägger att man inte kan vänta sig någon prisökning de närmaste månaderna.

Storstockholm påverkar

När det gäller bostadsrätter så såldes 8800 stycken i augusti, vilket var en ökning med 7 procent jämfört med samma månad förra året.

Men priserna på riksnivå har alltså minskat med -0,6 procent i augusti. På årsbasis har dock priserna på bostadsrätter ökat med 1,7 procent.

Att priserna har minskat i augusti tros framför allt bero på en minskning i Storstockholm, som har stort genomslag på statistiken. Där minskade priserna med -1,4 procent.

Samtidigt ökade priserna på bostadsrätter i exempelvis Stormalmö med 1,4 procent i augusti.

Foto: Jorik van der Schaaf

Text: Redaktionen

JUST NU: Flicka försvunnen – polisen går ut med bild

2025 09 02

En flicka i 15-årsåldern har försvunnit.

Flickan, som är bosatt i Ludvika, försvann under måndagen.

Polisen är mycket angelägna om att få in tips och iakttagelser som kan hjälpa i sökandet efter henne. 

Myndigheten har bland annat gått ut med flera signalement på den försvunna tonåringen:

- 1,70 meter lång

- Hon har blont hår och har troligen på sig ett par blåa jeans samt vita sneakers

-  Kan ha en svart handväska

Ring 112

Personer som har sett flickan uppmanas att kontakta polisen.

– Om du har sett eller ser flickan eller tror dig veta var hon kan befinna sig uppmanas du att kontakta polisen i region Bergslagen på 112.

Vidare uppger polisen att en sökinsats har inletts.

– Polisen har under natten till tisdagen genomfört så kallat närsök kring flickans bostad, skriver myndigheten.

Går ut med bild

Polisen har också gått ut med en bild på flickan.

SE BILDEN GENOM ATT KLICKA HÄR (LÄNK TILL POLISENS HEMSIDA)

Fakta polisens sökinsatser

- Varje år genomför polisen minst 300 räddningsinsatser för att söka efter personer som försvunnit under sådana omständigheter att det finns farhågor för att deras liv eller hälsa är utsatt för allvarlig fara.

- Under insatsen då polisen söker efter den försvunna personen bedömer en räddningsledare (som alltid är en polis när det gäller försvunna personer) vilka polisiära resurser som behövs vid sökandet, till exempel hundar, hästar, helikoptrar, motorcyklar och båtar.

- Polisen kan vid behov även ta hjälp av polisens insatsresurser eller andra myndigheter och organisationer, exempelvis Försvarsmakten.

- Polisen samlar information om den försvunna personen och tar fram en individuell profil. Den hjälper polisen att söka på rätt sätt och på rätt plats.

Foto: Polisen

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Kraftig efterfrågan på femhundralappar

2025 09 02

Kontantanvändningen fortsätter att minska i Sverige.

Enligt en undersökning från Sifo/Kantar använder fyra av tio svenskar aldrig kontanter som betalmedel. 

–  Sverige är bland de länder som har lägst kontantanvändning I världen, vilket har både för- och nackdelar. Eftersom konsumenterna alltmer sällan använder kontanter, väljer allt fler handlare att sluta acceptera dem som betalningsmedel, säger Louise Richardson, Sverigechef på betalningsförmedlaren Nets.

Nu kommer dock ett oväntat besked som bryter mot den nedåtgående trenden.

Efterfrågan på femhundralappar i Sverige ökar kraftigt, rapporterar SR.

Polisens teori

Polisen misstänker att den höga efterfrågan har kopplingar till användningen av kontanter inom den kriminella ekonomin.

– Femhundringar ser vi inom kriminella miljöer – vid beslag och så vidare är det väldigt vanligt med femhundralappar. Sedan är det en hög valör, man behöver inte samla på sig lika många för att det ska uppnå ett stort värde så att säga, säger en poliskälla till radion.

Riksbanken har en annan teori

Det är svårt att avgöra vad som ligger bakom efterfrågan på kontanter, eftersom betalningsmedlet inte spåras.

Men polisen bedömer att den kriminella ekonomin delvis förklarar varför efterfrågan kvarstår, trots att kontanter används allt mindre i samhället.  

Riksbanken gör dock en annan bedömning.

Max Brimberg, utredare på centralbankens enhet för kontantförsörjning, tror att efterfrågan snarare drivs av människors behov av trygghet.

– Kontanter är per definition väldigt stabila. De håller sitt värde, samma siffra står alltid på lappen eller myntet.  

LÄS MER: Eljätte ändrar priserna – har 900 000 kunder 

FAKTA: Flödet av kontanter

- Flödet av kontanter i samhället börjar och slutar med Riksbanken som ansvarar för att tillverka och ge ut kontanter samt förstöra de som är utslitna.

- Värdetransportbolagen ser till att kontanter transporteras till banker, uttagsautomater och handeln där allmänheten får tillgång till kontanter.

- Riksbanken styr inte över hur mycket kontanter som används i samhället utan det styrs av allmänhetens efterfrågan. Under 2024 var det genomsnittliga värdet på sedlar och mynt i cirkulation cirka 57 miljarder kronor.

Källa: Riksbanken

LÄS MER: Enormt rökmoln över rysk stad – ”går inte att andas”

Foto: Riksbanken 

Text: Redaktionen