Stor förändring nära – avgör kontanternas framtid

2024 03 20

En ny lagstiftning om kontanternas roll i samhället närmar sig.

Under onsdagen har Riksbanken och regeringens kontantutredare Dennis Dioukarev gett sin syn på hur en framtida lagstiftning kan se ut.

Det uppger organisationen Kontantupproret, som leds av Björn Eriksson, tidigare ordförande i Säkerhetsbranschen, Sveriges rikspolischef och landshövding i Östergötland.

Han berättar att både vice riksbankschefen Aino Bunge och regeringens utredare Dennis Dioukarev gav tydliga besked under ett seminarium i riksdagen som anordnades av Kontantupproret och Centerpartiet.

– Det blev en mycket klargörande diskussion. Vi står vid en avgörande brytpunkt när det gäller kontanterna i Sverige. Med tanke på bankernas ekonomiska ställning är problemet knappast kostnaden, utan att de tyvärr inte bryr sig.

– Därför är det upp till staten att bestämma om kontanternas framtid och om alla ska ha rätten att få betala som de vill. Om inte politikerna agerar nu så är det enda analoga betalmedlet som klarar en krissituation snart borta, säger Björn Eriksson.

Han påpekar att användningen av kontanter har minskat kraftigt i samhället, vilket även en färsk undersökning från Riksbanken visar.

Enligt undersökningen har endast en av tio svenskar använt kontanter vid sitt senaste köp i butik och allt fler näringsidkare har slutat ta emot kontanter.

– Utvecklingen kan leda till att ännu fler slutar acceptera kontanter och att de blir svåra att få tag på och att göra sig av med, kommenterar vice riksbankschef Aino Bunge.

”Behövs nu”

Nu ser Björn Eriksson ett ljus i kontantmörkret. Han bedömer att en ny lagstiftning, som kommer stärka kontanternas betydelse, är inom räckhåll.

– Det är glädjande att våra politiska företrädare äntligen börjat inse att kontanterna inte bara är en fråga om några ”stackars äldre” som inte klarar av digitala verktyg. Kontanterna är en avgörande del i hela vårt samhälles krisberedskap och för många människor att få ett drägligt liv, säger han.

Riksbankens Aino Bunge ger ett liknande besked.

– Lagstiftning behövs nu för att det fortsatt ska gå att betala med kontanter i Sverige. I slutändan är det statens ansvar att betalningar är säkra, effektiva och tillgängliga – och att alla delar i kontantkedjan fungerar – både i normala tider, kriser och vid höjd beredskap. 

Riksbanken vill gå längre

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över möjligheten att betala vissa samhällsviktiga varor med kontanter.

Riksbanken vill dock gå ännu längre. Centralbanken anser att utredningen inte är tillräckligt omfattande.

– Vi behöver se till helheten i kontantkedjan. Riksbanken anser därför att åtgärder behövs för att också säkra värdetransporterna till och från handeln, liksom möjligheten att sätta in dagskassor, säger Aino Bunge som tidigare har argumenterat för att både butiker och banker ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Foto: Johnér resp Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen


12 jan 2026

LARMET: Var tredje pensionär måste offra vanlig vardagsvara

2026 01 13

Övergången från att arbeta till att gå i pension riskerar att bli något av en kalldusch för många i Sverige.

För en hel del innebär det en helt ny ekonomisk livsstil, framhåller Länsförsäkringar efter att ha publicerat en ny rapport i ämnet på måndagen.

Två av tre av dagens pensionärer uppger att de gjort minst en ekonomisk förändring sedan de slutade jobba.

Och det kan bli betydligt värre än vad vissa är beredda på.

– För många blir skillnaden mellan lön och pension större än väntat, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Måste avstå vanliga varor

I Länsförsäkringars undersökning framgår att var tredje pensionär, 33 procent, tvingats dra ned på inköp av vardagsvaror som exempelvis kläder och andra prylar. 

Bland kvinnor är siffran 66 procent när även kategorin “upplevelser” räknas in i ekvationen, jämfört med männen som ligger på 48 procent.

Det får Länsförsäkringar att slå larm

Skillnaderna mellan kvinnor och män följer med hela vägen in i pensionen. Lägre livsinkomster och därmed lägre pensioner gör att kvinnor oftare behöver anpassa sin livsstil mer när lönen ersätts av pension. För den som har möjlighet kan eget sparande därför spela en större roll för att skapa ekonomisk stabilitet som pensionär, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: Ica slår larm om sina egna kunder: ”Smärtgräns”

"Dra åt svångremmen"

En annan vanlig förändring, ofta ofrivillig, kan vara att behöva flytta till ett mindre boende vid pensionen, eftersom boendeformen behöver anpassas till den nya inkomsten.

Bland låginkomstpensionärer har 19 procent gjort så, jämfört med 7 procent bland de med högst inkomster.

– Pensioneringen innebär för många ett tydligt inkomstskifte, som ofta leder till att man måste se över sina utgifter. För vissa handlar det om att prioritera annorlunda, för andra om att behöva dra åt svångremmen, säger Stefan Westberg.

LÄS MER: Börsbolag i kris – aktien totalkraschar

Foto: BettyV

Text: Redaktionen


Ryska trupper krossas i överraskningsattack

2026 01 13

Ukrainska styrkor har överraskat ryska trupper.

Ukrainska trupper har krossat ryska försök att rotera och förbereda en ny offensiv i Donetsk‑regionen, enligt militära källor i Ukraina.

Under en överraskningsattack träffades ryska trupper och krigsmaterial förstördes, rapporterar RBC Ukraine.

Störning i ryska förberedelser

I området kring Pokrovsk i Donetsk‑regionen uppger Ukrainas 25:e luftburna brigad att man har lyckats störa ryska styrkors rotation och förberedelser för en planerad attack mot staden.

Enligt underrättelser identifierades ryska enheter och koncentrationer i Shakhtarskyi‑mikrodistriktet, vilket ledde till att ukrainska fallskärmsjägare avfyrade Grad‑raketer mot de samlade positionerna.

– Efter att ha fått bekräftade uppgifter om ryska positioner använde ukrainska parasoldater raketartilleri. Tio granater träffade området där fienden var koncentrerad, rapporterar militära källor.

LÄS MER: Expert fruktar kedjereaktion: kan få Ryssland att invadera

Resultat av operationen

Som ett resultat av den ukrainska eldöverföringen förlorade de ryska styrkorna materiel och soldater, enligt uppgifter.

Minst sex ryska trupper träffades, vilket tvingade angriparna att uppehålla ytterligare offensiva operationer i området.

Ukrainska militären beskriver händelsen som en del av stridsoperationerna i Pokrovsk‑riktningen, där intensiva strider fortsätter mellan parterna.

Front med hårda strider

Frontlinjen kring Pokrovsk är en av de mest aktiva sektorerna i östra Ukraina, med ryska försök att omringa staden från flera håll och förstärka trupper i området.

Enligt Ukrainas generalstab registrerades hela 46 ryska anfall i riktningen den 11 januari, där huvudstyrkorna enligt rapporter är koncentrerade söder om stadens centrum.

Trots detta säger talespersonen för Ukrainas generalstab, major Andrii Kovalov, att de ukrainska försvararna fortfarande håller norra delen av Pokrovsk längs järnvägslinjen.

– Ryska försök att bryta igenom med anfallsgrupper ovanför järnvägen stoppas framgångsrikt av de ukrainska försvarsstyrkorna, säger Kovalov.

Ryska trupper fortsätter sina försök att tränga in i staden, men ukrainska försvarare uppger att de bekämpar de ryska anfallsförsöken och hindrar framryckningarna.

Striderna i området väntas fortsätta med hög intensitet, där båda sidor genomför frekventa offensiva och defensiva operationer för kontroll över Pokrovsk och dess strategiska position i Donetsk‑regionen.

LÄS MER: Bekräftat: Populäraste elbilarna i Sverige – hela listan

Foto: HUNGQUACH679PNG

Text: Redaktionen