Stor förändring nära – avgör kontanternas framtid

2024 03 20

En ny lagstiftning om kontanternas roll i samhället närmar sig.

Under onsdagen har Riksbanken och regeringens kontantutredare Dennis Dioukarev gett sin syn på hur en framtida lagstiftning kan se ut.

Det uppger organisationen Kontantupproret, som leds av Björn Eriksson, tidigare ordförande i Säkerhetsbranschen, Sveriges rikspolischef och landshövding i Östergötland.

Han berättar att både vice riksbankschefen Aino Bunge och regeringens utredare Dennis Dioukarev gav tydliga besked under ett seminarium i riksdagen som anordnades av Kontantupproret och Centerpartiet.

– Det blev en mycket klargörande diskussion. Vi står vid en avgörande brytpunkt när det gäller kontanterna i Sverige. Med tanke på bankernas ekonomiska ställning är problemet knappast kostnaden, utan att de tyvärr inte bryr sig.

– Därför är det upp till staten att bestämma om kontanternas framtid och om alla ska ha rätten att få betala som de vill. Om inte politikerna agerar nu så är det enda analoga betalmedlet som klarar en krissituation snart borta, säger Björn Eriksson.

Han påpekar att användningen av kontanter har minskat kraftigt i samhället, vilket även en färsk undersökning från Riksbanken visar.

Enligt undersökningen har endast en av tio svenskar använt kontanter vid sitt senaste köp i butik och allt fler näringsidkare har slutat ta emot kontanter.

– Utvecklingen kan leda till att ännu fler slutar acceptera kontanter och att de blir svåra att få tag på och att göra sig av med, kommenterar vice riksbankschef Aino Bunge.

”Behövs nu”

Nu ser Björn Eriksson ett ljus i kontantmörkret. Han bedömer att en ny lagstiftning, som kommer stärka kontanternas betydelse, är inom räckhåll.

– Det är glädjande att våra politiska företrädare äntligen börjat inse att kontanterna inte bara är en fråga om några ”stackars äldre” som inte klarar av digitala verktyg. Kontanterna är en avgörande del i hela vårt samhälles krisberedskap och för många människor att få ett drägligt liv, säger han.

Riksbankens Aino Bunge ger ett liknande besked.

– Lagstiftning behövs nu för att det fortsatt ska gå att betala med kontanter i Sverige. I slutändan är det statens ansvar att betalningar är säkra, effektiva och tillgängliga – och att alla delar i kontantkedjan fungerar – både i normala tider, kriser och vid höjd beredskap. 

Riksbanken vill gå längre

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över möjligheten att betala vissa samhällsviktiga varor med kontanter.

Riksbanken vill dock gå ännu längre. Centralbanken anser att utredningen inte är tillräckligt omfattande.

– Vi behöver se till helheten i kontantkedjan. Riksbanken anser därför att åtgärder behövs för att också säkra värdetransporterna till och från handeln, liksom möjligheten att sätta in dagskassor, säger Aino Bunge som tidigare har argumenterat för att både butiker och banker ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Foto: Johnér resp Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen


5 jan 2026

Fasansfull syn på ryska flygplatser – ”aldrig sett i hela mitt liv”

2026 01 05

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fortsätter att slå tillbaka hårt mot landet.

Många ryssar har de senaste åren valt att lämna sitt hemland och sökt sig västerut.

Den oberoende ryska nyhetssajten Meduza har ställt en fråga till emigrerade ryska medborgare, som har besökt sitt hemland de senaste åren, hur de upplever sitt fosterland idag.

Hundratals har svarat.

– Min hemregion är förstörd, säger en tidigare invånare i den ryska staden Primorsk, rapporterar finska Iltalehti.

 ”Aldrig sett i hela mitt liv”

Flera av de som skickat in svar kommenterar också den stora ökning av antalet funktionshindrade som kommer tillbaka från kriget i Ukraina.

En svarande, under namnet Vladimir, menar att han ser många soldater som kommer hem till de ryska flygplatserna på kryckor eller utan armar och ben.

– I hela mitt liv har jag aldrig sett så många funktionshindrade, inte ens under krigen i Tjetjenien eller Afghanistan, uppger han.

”Många har proteser”

En annan som svarat nyhetssajten, Rita som nu bor i Spanien, anser att Ryssland har gått bakåt i utvecklingen, och nu påminner om situationen på 1990-talet.

– Köpcentrum är indelade i de för de rika och de för de fattiga. Istället för en gräsmatta finns det nu en marknad mittemot mitt hus som säljer kinesiska produkter, uppger hon till nyhetssajten.

– Det finns många som har proteser. Det känns som att detta inte är min stad.

”Nästan tomma”

En röst från Tyskland, under namnet Danila, beskriver sin forna hemstad Lipetsk.

– Det finns inga människor. Parker, köpcentrum, hotell och huvudgator är nästan tomma, uppger han.

Han beskriver också hur infrastrukturen blivit sämre och ekonomin backar.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: 1,2 miljoner – Putins mardrömssiffra växer

Tvärtom i Moskva

Enligt Alina, som är bosatt i Israel, är Moskva ett undantag.

Där satsar den ryska ledningen på att upprätthålla bilden av framgång och att minska påverkan av kriget.

– Den enda påminnelsen om kriget är reklamskyltarna som visar hjältarna från den ”specialmilitära operationen”, uppger hon, rapporterar Iltalehti.

– Men ingen pratar om en specialoperation. Det är förmodligen ett sätt att stänga ute nyheterna och skydda din egen mentala hälsa.

LÄS MER: ”Vi tror inte på honom” – Trump avfärdar Putin

Foto: Ivan Shimko

Text: Redkationen


Sex länder går samman – markerar mot Trump

2026 01 04

Sex länder markerar mot USA:s president efter attacken mot Venezuela.

USA:s attack mot Venezuela tidigt på lördagen har lett till kraftiga reaktioner världen över.

Nicolas Maduro har förts ut ur landet och befinner sig nu i New York i väntan på rättegång.

Samtidigt går sex länder samman för att markera mot Donald Trump, rapporterar The Guardian.

Går samman

Spanien, Brasilien, Chile, Colombia, Mexiko och Uruguay har släppt ett gemensamt meddelande där de framhåller att USA:s aktioner “utgör ett extremt farligt prejudikat för fred och regional säkerhet och utsätter civilbefolkningen för fara”.

– Vi uttrycker vår djupa oro över och vårt avståndstagande från de militära handlingar som utförts ensidigt på venezuelanskt territorium, vilka strider mot folkrättens grundläggande principer, i synnerhet förbudet mot användning och hot om våld samt respekten för staters suveränitet och territoriella integritet.

“Oförenligt”

Det gemensamma meddelandet fortsätter.

– Vi uttrycker vår oro gällande varje försök till statlig kontroll, administration eller externt övertagande av naturresurser eller strategiska resurser, vilket är oförenligt med internationell rätt och hotar regionens politiska, ekonomiska och sociala stabilitet.

Läs mer: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Kristerssons kommentar

Många världsledare har kommenterat händelserna med olika uppfattningar om attacken.

En som uttryckt sina tankar är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur, skriver statsministern på X.

– Men alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. Det är dessutom ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.

Domstol på Manhattan

Maduro och hans fru Cilia Flores väntas framträda i en federal domstol på Manhattan på måndagen.

Detta enligt en talesperson för domstolen, rapporterar BBC.

Läs mer: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen