Stor förändring nära – avgör kontanternas framtid

2024 03 20

En ny lagstiftning om kontanternas roll i samhället närmar sig.

Under onsdagen har Riksbanken och regeringens kontantutredare Dennis Dioukarev gett sin syn på hur en framtida lagstiftning kan se ut.

Det uppger organisationen Kontantupproret, som leds av Björn Eriksson, tidigare ordförande i Säkerhetsbranschen, Sveriges rikspolischef och landshövding i Östergötland.

Han berättar att både vice riksbankschefen Aino Bunge och regeringens utredare Dennis Dioukarev gav tydliga besked under ett seminarium i riksdagen som anordnades av Kontantupproret och Centerpartiet.

– Det blev en mycket klargörande diskussion. Vi står vid en avgörande brytpunkt när det gäller kontanterna i Sverige. Med tanke på bankernas ekonomiska ställning är problemet knappast kostnaden, utan att de tyvärr inte bryr sig.

– Därför är det upp till staten att bestämma om kontanternas framtid och om alla ska ha rätten att få betala som de vill. Om inte politikerna agerar nu så är det enda analoga betalmedlet som klarar en krissituation snart borta, säger Björn Eriksson.

Han påpekar att användningen av kontanter har minskat kraftigt i samhället, vilket även en färsk undersökning från Riksbanken visar.

Enligt undersökningen har endast en av tio svenskar använt kontanter vid sitt senaste köp i butik och allt fler näringsidkare har slutat ta emot kontanter.

– Utvecklingen kan leda till att ännu fler slutar acceptera kontanter och att de blir svåra att få tag på och att göra sig av med, kommenterar vice riksbankschef Aino Bunge.

”Behövs nu”

Nu ser Björn Eriksson ett ljus i kontantmörkret. Han bedömer att en ny lagstiftning, som kommer stärka kontanternas betydelse, är inom räckhåll.

– Det är glädjande att våra politiska företrädare äntligen börjat inse att kontanterna inte bara är en fråga om några ”stackars äldre” som inte klarar av digitala verktyg. Kontanterna är en avgörande del i hela vårt samhälles krisberedskap och för många människor att få ett drägligt liv, säger han.

Riksbankens Aino Bunge ger ett liknande besked.

– Lagstiftning behövs nu för att det fortsatt ska gå att betala med kontanter i Sverige. I slutändan är det statens ansvar att betalningar är säkra, effektiva och tillgängliga – och att alla delar i kontantkedjan fungerar – både i normala tider, kriser och vid höjd beredskap.

Riksbanken vill gå längre

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över möjligheten att betala vissa samhällsviktiga varor med kontanter.

Riksbanken vill dock gå ännu längre. Centralbanken anser att utredningen inte är tillräckligt omfattande.

– Vi behöver se till helheten i kontantkedjan. Riksbanken anser därför att åtgärder behövs för att också säkra värdetransporterna till och från handeln, liksom möjligheten att sätta in dagskassor, säger Aino Bunge som tidigare har argumenterat för att både butiker och banker ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Foto: Johnér resp Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen

Pensionärer kan få pensionen spärrad i tre år

2026 02 18

Ett slarvfel kan äventyra svenskars pensioner.

Regeringen har utfärdat ett förslag om en bidragsspärr i socialförsäkringen.

Detta väcker nu kritik från flera experter då det kan få allvarliga konsekvenser för pensionärer som av misstag lämnat fel uppgifter, rapporterar Senioren.

Förslag om bidragsspärr

Regeringen har föreslagit att en bidragsspärr och sanktionsavgifter ska införas inom socialförsäkringen för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. 

Det innebär att Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten kan besluta att en person inte får ut sin pension under en viss tid – från några månader upp till tre år – om personen medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga uppgifter. 

Syftet med lagförslaget är enligt regeringen att förhindra medvetet fusk, men de tar inte upp hur pensionärer som oavsiktligt lämnar fel uppgifter ska skyddas.

– Genom en bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen skickar vi en tydlig signal att det aldrig är acceptabelt att missbruka våra välfärdssystem, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje om förslaget.

LÄS MER: SEB: Det händer med svenska kronan nu

Risk för dubbelbestraffning

Men förslaget har fått kritik från Lagrådet, regeringens egen juridiska rådgivande instans, som menar att delar av bidragsspärren kan strida mot grundläggande rättigheter. 

Lagrådet varnar för att förfarandet kan krocka med egendomsskyddet i regeringsformen, som garanterar att privat egendom inte får tas i beslag eller begränsas utan lag och rimlig kompensation.

Om någon redan fått en påföljd för ett brott kan denne också få förmåner spärrade, vilket i praktiken kan innebära att en person tvingas avstå från sin inkomst som pensionär. 

Pensionärer särskilt utsatta

Kritiker menar att det är särskilt problematiskt när reglerna kan drabba pensionärer som gjort ett misstag – utan att det handlar om brottslig avsikt. 

Enligt Lagrådet skulle en pensionär som lämnat fel uppgift kunna få sin redan intjänade pension spärrad under en längre period, utan möjlighet att retroaktivt få ut pengarna. 

– Enligt Lagrådet går det under förslaget inte att få ut de spärrade pensionspengarna i efterhand, även om pensionen egentligen är rätt intjänad, uppger Senioren.

Förslaget har skickats vidare till beredning och ska granskas mer noggrant innan det eventuellt blir verklighet.

LÄS MER: Magdalena Andersson anklagas – ”S fifflade”

Foto: N Andersson Regeringskansliet resp M Timberlake

Text: Redaktionen

Ryska lager står fulla – ingen vill köpa

2026 02 18

Ryska lager har snart ingen mer plats.

Ryssland riskerar ett oljelagerkaos.

Detta när exporten bromsar och lagringskapaciteten nästan är fylld, rapporterar Kyiv Post.

Ökad oljesvacka

Rysslands lagringskapacitet för olja börjar nå sin gräns samtidigt som exporten till utlandet, särskilt till Indien, minskat kraftigt.

Enligt data från Kpler och Rystad Energy har exporten av råolja från ryska hamnar minskat kraftigt, och ungefär 150 miljoner fat står nu fast på havet.

– Ryska oljeproducenter kan tvingas skära ned produktionen kraftigt under de kommande månaderna eftersom ökande press från Donald Trump och europeiska makter begränsar landets export samtidigt som lagren fylls upp, uppger Reuters.

LÄS MER: Kalldusch för ryska armén – “Inte hänt på 2,5 år”

Produktion kan minska

Med lagringsutrymmet nästan slut kan oljeproducenter bli tvungna att stänga ner brunnar.

Rystad Energy uppskattar att Ryssland kan tvingas minska produktionen med cirka 300 000 fat per dag under mars eller april.

Även Transnefts omfattande pipelinesystem, som kan lagra upp till 100 miljoner fat, erbjuder bara begränsad lindring och motsvarar cirka elva dagars produktion.

– Den ryska oljeproduktionen sjönk med 100 000 fat per dag i december och ytterligare 26 000 i januari, baserat på hemligstämplad regeringsdata, säger en källa till Bloomberg.

Fallande priser

Exportproblemen slår hårt mot Kremls budget.

Gazprombank uppskattar att oljebolagen förlorat omkring 33 miljarder dollar i exportintäkter på grund av logistiska problem och djupa rabatter – ibland nästan 30 dollar per fat.

Som följd har olje- och gasintäkterna rasat.

I januari föll statsinkomsterna från sektorn till 393 miljarder rubel – ungefär hälften av nivån ett år tidigare och den lägsta sedan COVID-19-pandemin.

Rapporten om att Rysslands oljelager snart är fullt och att exporten stagnerar kommer samtidigt som tecken på att Kina ökar sitt stöd för den ryska oljeindustrin och blir en allt viktigare kund för Moskva.

Kinas sjöburna leveranser kan komma att hjälpa Ryssland att mildra effekterna av de minskade exporterna till andra marknader och den ekonomiska press som Ryssland står inför.

LÄS MER: Flera ryska regioner under attack

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen