Stor förändring nära – avgör kontanternas framtid

2024 03 20

En ny lagstiftning om kontanternas roll i samhället närmar sig.

Under onsdagen har Riksbanken och regeringens kontantutredare Dennis Dioukarev gett sin syn på hur en framtida lagstiftning kan se ut.

Det uppger organisationen Kontantupproret, som leds av Björn Eriksson, tidigare ordförande i Säkerhetsbranschen, Sveriges rikspolischef och landshövding i Östergötland.

Han berättar att både vice riksbankschefen Aino Bunge och regeringens utredare Dennis Dioukarev gav tydliga besked under ett seminarium i riksdagen som anordnades av Kontantupproret och Centerpartiet.

– Det blev en mycket klargörande diskussion. Vi står vid en avgörande brytpunkt när det gäller kontanterna i Sverige. Med tanke på bankernas ekonomiska ställning är problemet knappast kostnaden, utan att de tyvärr inte bryr sig.

– Därför är det upp till staten att bestämma om kontanternas framtid och om alla ska ha rätten att få betala som de vill. Om inte politikerna agerar nu så är det enda analoga betalmedlet som klarar en krissituation snart borta, säger Björn Eriksson.

Han påpekar att användningen av kontanter har minskat kraftigt i samhället, vilket även en färsk undersökning från Riksbanken visar.

Enligt undersökningen har endast en av tio svenskar använt kontanter vid sitt senaste köp i butik och allt fler näringsidkare har slutat ta emot kontanter.

– Utvecklingen kan leda till att ännu fler slutar acceptera kontanter och att de blir svåra att få tag på och att göra sig av med, kommenterar vice riksbankschef Aino Bunge.

”Behövs nu”

Nu ser Björn Eriksson ett ljus i kontantmörkret. Han bedömer att en ny lagstiftning, som kommer stärka kontanternas betydelse, är inom räckhåll.

– Det är glädjande att våra politiska företrädare äntligen börjat inse att kontanterna inte bara är en fråga om några ”stackars äldre” som inte klarar av digitala verktyg. Kontanterna är en avgörande del i hela vårt samhälles krisberedskap och för många människor att få ett drägligt liv, säger han.

Riksbankens Aino Bunge ger ett liknande besked.

– Lagstiftning behövs nu för att det fortsatt ska gå att betala med kontanter i Sverige. I slutändan är det statens ansvar att betalningar är säkra, effektiva och tillgängliga – och att alla delar i kontantkedjan fungerar – både i normala tider, kriser och vid höjd beredskap. 

Riksbanken vill gå längre

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över möjligheten att betala vissa samhällsviktiga varor med kontanter.

Riksbanken vill dock gå ännu längre. Centralbanken anser att utredningen inte är tillräckligt omfattande.

– Vi behöver se till helheten i kontantkedjan. Riksbanken anser därför att åtgärder behövs för att också säkra värdetransporterna till och från handeln, liksom möjligheten att sätta in dagskassor, säger Aino Bunge som tidigare har argumenterat för att både butiker och banker ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Foto: Johnér resp Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen


08dec25

Google grundlurat – nu varnas alla som googlar

2025 12 09

Ryssvänliga krafter har manipulerat en av Googles mest uppmärksammade tjänster.

Det handlar om techjättens AI-verktyg Gemini. Tjänsten sammanställer information som placeras längst upp i sökfältet när användare gör sökningar på Google.

Nu visar det sig att Gemini går att manipulera, vilket ryssvänliga krafter har utnyttjat för att sprida en falsk historia om färgjätten Flügger – som tidigare har uppmärksammats för att ha brutit mot sanktionerna mot Ryssland. Trots sanktioner har 1 900 ton av kedjans målarfärg exporterats till landet i öst, har DR tidigare avslöjat.

Googleanvändare som söker information om skandalen möts dock av en helt annan bild. Längst upp i sökresultaten presenterar Gemini uppgifter som friar Flügger från skuld. ”Ny utredning avslöjar att Flügger-färg aldrig skickades till Ryssland trots sanktioner” och "DR avslöjar hur Flügger-färg aldrig skickades till Ryssland" är exempel på formuleringar som lyfts fram. 

Så går det till

Bedragarna har lyckats lura AI-tjänsten genom att skapa flera falska nyheter om Flügger-härvan. Över 20 webbplatser har haft en falsk nyhetstext kopplad till en URL på sina webbplatser, rapporterar DR.

– De har kunnat förgifta Googles sökningar, och därmed har Google trott på nyheten eftersom den har funnits på så många olika trovärdiga sajter, säger cybersäkerhetsexperten Jan Kaastrup till kanalen.

”Mycket trovärdiga och legitima webbplatser”

Webbplatserna som har utnyttjas har en sak gemensamt: de avvisar inte manipulerade URL:s.

Detta har bedragarna utnyttjat fullt ut.

– De har lyckats få Google att tro att det här är trovärdiga nyheter. Egentligen bara genom att fabricera några falska webbadresser som har pekat mot mycket trovärdiga och legitima webbplatser med en falsk webbadress, förklarar Jan Kaastrup.

LÄS MER: Ryska soldater fast i ”dödszon” – Ukraina slog till i dimman 

Varnar användare: ”Mästare på att sprida falska nyheter”

Experten varnar för att andra sökningar även kan ha manipulerats. Enligt Kaastrup är det sannolikt att Kreml ligger bakom manipuleringen.

– Allt pekar på att den ryska regeringen ligger bakom detta. Ryssland är mästare på att sprida falska nyheter.

LÄS OCKSÅ: “Värsta vi någonsin sett” – republikaner skyller på Trump

Foto: Simon

Text: Redaktionen


08dec25

Rysk kollaps

2025 12 09

Rysslands oljeexport kollapsar.

Trots att landet lockar handelspartners med rekordstora rabatter har exporten minskat avsevärt, rapporterar oberoende Moscow Times.

Särkskilt tydlig är nedången i exporten till den viktiga handelspartnern Kina. Detta trots att Ryssland säljer sin råolja till Kina med en rabatt på 5–6 dollar per fat jämfört med referenspriset på Brentolja.

Enligt analysföretaget Kpler handlar det om en rysk kollaps.

Landets sjöburna oljetransporter till Kina sjönk till under 800 000 fat per dag i november – den lägsta nivån sedan februari 2022.

– Jämfört med oktober har exporten minskat med 30–40 procent, eller med 400–500 000 fat per dag, rapporterar Moscow Times med hänvisning till Kplers statistik. 

Amerikanska sanktioner

USA:s sanktioner mot de statliga ryska oljebolagen Rosneft och Lukoil ligger bakom det kraftiga raset.

Indien, Kina och Turkiet – som tillsammans står för omkring 95 procent av den totala importen av rysk råolja – har pausat eller minskat importen på grund av rädsla för sekundära sanktioner och svartlistning..

– Kinas statligt ägda raffinaderier för en konservativ sanktionspolitik och väntar sannolikt på att se hur indiska raffinaderier reagerar eller på att dammet ska lägga sig, säger Kpler-analytikern Johannes Rauball till Moscow Times.

LÄS MER: Jätteattack mot rysk stad – ”70 procent förstört”

Lång trend

Raset i november är en förlängning av en nedåtgående trend för Ryssland. Oljeexporten minskade även i september och oktober.

Omsvängningen på oljemarknaden är ett hårt slag mot den ryska krigskassan. Exporten av olja är avgörande för Kremls finansiering av kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: “Värsta vi någonsin sett” – republikaner skyller på Trump

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen