Stor förändring nära – avgör kontanternas framtid

2024 03 20

En ny lagstiftning om kontanternas roll i samhället närmar sig.

Under onsdagen har Riksbanken och regeringens kontantutredare Dennis Dioukarev gett sin syn på hur en framtida lagstiftning kan se ut.

Det uppger organisationen Kontantupproret, som leds av Björn Eriksson, tidigare ordförande i Säkerhetsbranschen, Sveriges rikspolischef och landshövding i Östergötland.

Han berättar att både vice riksbankschefen Aino Bunge och regeringens utredare Dennis Dioukarev gav tydliga besked under ett seminarium i riksdagen som anordnades av Kontantupproret och Centerpartiet.

– Det blev en mycket klargörande diskussion. Vi står vid en avgörande brytpunkt när det gäller kontanterna i Sverige. Med tanke på bankernas ekonomiska ställning är problemet knappast kostnaden, utan att de tyvärr inte bryr sig.

– Därför är det upp till staten att bestämma om kontanternas framtid och om alla ska ha rätten att få betala som de vill. Om inte politikerna agerar nu så är det enda analoga betalmedlet som klarar en krissituation snart borta, säger Björn Eriksson.

Han påpekar att användningen av kontanter har minskat kraftigt i samhället, vilket även en färsk undersökning från Riksbanken visar.

Enligt undersökningen har endast en av tio svenskar använt kontanter vid sitt senaste köp i butik och allt fler näringsidkare har slutat ta emot kontanter.

– Utvecklingen kan leda till att ännu fler slutar acceptera kontanter och att de blir svåra att få tag på och att göra sig av med, kommenterar vice riksbankschef Aino Bunge.

”Behövs nu”

Nu ser Björn Eriksson ett ljus i kontantmörkret. Han bedömer att en ny lagstiftning, som kommer stärka kontanternas betydelse, är inom räckhåll.

– Det är glädjande att våra politiska företrädare äntligen börjat inse att kontanterna inte bara är en fråga om några ”stackars äldre” som inte klarar av digitala verktyg. Kontanterna är en avgörande del i hela vårt samhälles krisberedskap och för många människor att få ett drägligt liv, säger han.

Riksbankens Aino Bunge ger ett liknande besked.

– Lagstiftning behövs nu för att det fortsatt ska gå att betala med kontanter i Sverige. I slutändan är det statens ansvar att betalningar är säkra, effektiva och tillgängliga – och att alla delar i kontantkedjan fungerar – både i normala tider, kriser och vid höjd beredskap. 

Riksbanken vill gå längre

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över möjligheten att betala vissa samhällsviktiga varor med kontanter.

Riksbanken vill dock gå ännu längre. Centralbanken anser att utredningen inte är tillräckligt omfattande.

– Vi behöver se till helheten i kontantkedjan. Riksbanken anser därför att åtgärder behövs för att också säkra värdetransporterna till och från handeln, liksom möjligheten att sätta in dagskassor, säger Aino Bunge som tidigare har argumenterat för att både butiker och banker ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Foto: Johnér resp Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen


13 februari 2026

Bank ID-varning utfärdas inför helgen – tusentals anmälningar

2026 02 13

På lördag är det Alla hjärtans dag.

Ungefär varannan svensk uppmärksammar dagen och konsumtionen brukar gå upp i anslutning till kärlekshögtiden.

I år väntas dock en liten nedgång i jämförelse med förra året.

– Förra året var ett toppår vad gäller konsumtion inför alla hjärtans dag, säger Brill Ivarsson på Svensk Handel, i ett uttalande.

– I år ser vi att fler håller igen, men det är inte samma sak som att intresset försvinner.

Bedrägerier ökar

I samband med Alla hjärtans dag ökar också risken för bedrägerier, eftersom sociala medier och dejtingappar används i högre utsträckning.

– Nu när alla hjärtans dag närmar sig finns det skäl att vara extra uppmärksam. Det kan bli en period då bedragare intensifierar sina försök, säger försäkringsexpert Mia Winberg på Dina Försäkringar.

– Kontakten byggs ofta upp stegvis och när förtroendet väl finns på plats kommer förfrågningar om exempelvis pengar eller bankuppgifter.

Över 50 000 förra året

Anmälningarna om bedrägerier kopplat till social manipulation har ökat kraftigt de senaste åren, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet.

– 2019 anmäldes 14 760 fall. Under 2025 uppgick antalet till 50 535 anmälningar, uppger Dina Försäkringar.

– Det innebär att antalet anmälningar har ökat med cirka 242 procent mellan 2019 och 2025.

En liknande trend syns för den delen av anmälningarna som har koppling till romansbedrägerier.

LÄS MER: ”En av landets största” – tung konkurs i bilbranschen

Id-kapning

Social manipulation kan ibland leda vidare till id-kapning, där någon använder personuppgifter för att köpa varor eller ta lån i någon annans namn.

– En vanlig varningssignal är oväntade fakturor, kreditupplysningar eller handlingar som inte känns igen. Försök till id-kapning kan också inledas via telefon, exempelvis genom att någon uppmanar mottagaren att verifiera sig med BankID eller påstår att bankkontot är utsatt för misstänkta transaktioner, säger Mia Winberg.

Vid misstanke om att man drabbats av bedrägerier är uppmaningen att agera snabbt.

– Kontakta banken omedelbart och gör en polisanmälan. Ju snabbare åtgärder, desto större möjlighet att begränsa skadorna, säger Mia Winberg.

LÄS OCKSÅ: Hamburgerkedja expanderar – fem nya restauranger i Sverige

Foto: BankID

Text: Redaktionen


13 februari 2026

S vill införa totalförbud – berör hundratusentals svenskar

2026 02 13

Socialdemokraterna går ut med ett besked inför valet i höst.

Om partiet får mandatet att leda landet vill man införa ett totalförbud.

Förbudet gäller vinster i skolan och planen är att det kommer införas stegvis vid en vinst för oppositionen.

– Jag ser framför mig att vi då får en lagstiftning som förbjuder vinster i svensk skola, säger Anders Ygeman (S), rapporterar SVT.

Stegvis

Under mandatperiodens första period vill Socialdemokraterna införa ett totalförbud mot värdeöverföringar från skolan.

Vinstdrivande friskolor ska stoppas från att föra skolpengen från bolaget och bli återbetalningsskyldiga om de bryter mot det.

Partiet vill också tillsätta en utredning, som ska redovisas halvvägs in i mandatperioden, för att ta fram ytterligare lagförslag i frågan.

– Det kommer innebära att pengarna stannar i klassrummen, säger Anders Ygeman.

Hundratusentals i friskolan

Idag finns det fristående grundskolor i 186 kommuner av Sveriges totalt 290 kommuner.

När det kommer till fristående gymnasieskolor är siffran 97 kommuner.

– Mer än 417 000 barn och elever går i en fristående för-, grund-, eller gymnasieskola. Det är 19,9 procent av drygt 2 miljoner barn och elever i svenska förskolor och skolor, uppger Friskolornas riksförbund.

Riksförbundet anser att vinster i skolverksamheten är något som behövs.

– Om du som friskola kan attrahera elever, klarar av myndigheternas krav på kvalitet och ändå lyckas driva din skola mer effektivt än kommunen så får friskolan ett överskott, en vinst, uppger riksförbundet.

– Överskott är en självklar del av en seriös verksamhet.

LÄS MER: ”En av landets största” – tung konkurs i bilbranschen

Undersökning visar folkligt stöd

För ett par veckor sedan presenterades en undersökning som visar att de flesta svenska väljarna tycker att det är ett bra förslag att förbjuda vinster i skolan, uppger SR.

Det gäller väljare som stöder något av oppositionspartierna, men också bland de som sympatiserar med något av Tidöpartierna.

– Det har ett brett folkligt stöd, säger Indikators opinionschef Per Oleskog Tryggvason, till SR.

LÄS OCKSÅ: Hamburgerkedja expanderar – fem nya restauranger i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen