Stor förändring nära – avgör kontanternas framtid

2024 03 20

En ny lagstiftning om kontanternas roll i samhället närmar sig.

Under onsdagen har Riksbanken och regeringens kontantutredare Dennis Dioukarev gett sin syn på hur en framtida lagstiftning kan se ut.

Det uppger organisationen Kontantupproret, som leds av Björn Eriksson, tidigare ordförande i Säkerhetsbranschen, Sveriges rikspolischef och landshövding i Östergötland.

Han berättar att både vice riksbankschefen Aino Bunge och regeringens utredare Dennis Dioukarev gav tydliga besked under ett seminarium i riksdagen som anordnades av Kontantupproret och Centerpartiet.

– Det blev en mycket klargörande diskussion. Vi står vid en avgörande brytpunkt när det gäller kontanterna i Sverige. Med tanke på bankernas ekonomiska ställning är problemet knappast kostnaden, utan att de tyvärr inte bryr sig.

– Därför är det upp till staten att bestämma om kontanternas framtid och om alla ska ha rätten att få betala som de vill. Om inte politikerna agerar nu så är det enda analoga betalmedlet som klarar en krissituation snart borta, säger Björn Eriksson.

Han påpekar att användningen av kontanter har minskat kraftigt i samhället, vilket även en färsk undersökning från Riksbanken visar.

Enligt undersökningen har endast en av tio svenskar använt kontanter vid sitt senaste köp i butik och allt fler näringsidkare har slutat ta emot kontanter.

– Utvecklingen kan leda till att ännu fler slutar acceptera kontanter och att de blir svåra att få tag på och att göra sig av med, kommenterar vice riksbankschef Aino Bunge.

”Behövs nu”

Nu ser Björn Eriksson ett ljus i kontantmörkret. Han bedömer att en ny lagstiftning, som kommer stärka kontanternas betydelse, är inom räckhåll.

– Det är glädjande att våra politiska företrädare äntligen börjat inse att kontanterna inte bara är en fråga om några ”stackars äldre” som inte klarar av digitala verktyg. Kontanterna är en avgörande del i hela vårt samhälles krisberedskap och för många människor att få ett drägligt liv, säger han.

Riksbankens Aino Bunge ger ett liknande besked.

– Lagstiftning behövs nu för att det fortsatt ska gå att betala med kontanter i Sverige. I slutändan är det statens ansvar att betalningar är säkra, effektiva och tillgängliga – och att alla delar i kontantkedjan fungerar – både i normala tider, kriser och vid höjd beredskap. 

Riksbanken vill gå längre

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över möjligheten att betala vissa samhällsviktiga varor med kontanter.

Riksbanken vill dock gå ännu längre. Centralbanken anser att utredningen inte är tillräckligt omfattande.

– Vi behöver se till helheten i kontantkedjan. Riksbanken anser därför att åtgärder behövs för att också säkra värdetransporterna till och från handeln, liksom möjligheten att sätta in dagskassor, säger Aino Bunge som tidigare har argumenterat för att både butiker och banker ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Foto: Johnér resp Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen


JUST NU: Rusning efter samma varor hos flera matjättar

2025 09 26

Försäljningen av livsmedel ökar och en varukategori sticker ut.

Under 2024 uppgick den svenska försäljningen av livsmedel och drycker i detaljhandeln till 402 miljarder kronor, visar nya siffror från SCB.

Det innebär en tydlig ökning på omkring 18 miljarder, motsvarande 4,6 procent, i jämförelse med året innan.

Även den genomsnittliga försäljningen per person ökade under 2024.

Totalt landade den på 39 389 kronor per person för hela året.

Det motsvarar en ökning på 1 566 kronor.

Och det är speciellt inom en varukategori som den stora ökningen återfinns.

Ökade mest

Majoriteten av den stora ökningen finns i butikskedjornas försäljning av egna märkesvaror.

Under 2024 ökade försäljningen av denna varukategori till 99 miljarder, vilket är mer än hälften av den totala ökningen.

–Det är en ökning på 10 miljarder eller 11,6 procent jämfört med 2023. De egna märkesvarorna utgjorde 24,6 procent av de totala livsmedelsinköpen 2024, framhåller SCB i ett uttalande.

– Ökningen motsvarar mer än hälften av de 18 miljarder som försäljningen av livsmedel och drycker ökade med.

LÄS OCKSÅ: Bara två restauranger kvar – nu går hamburgerkedjan i konkurs

Ofta billigare

SCB ger en förklaring till rusningen efter matbutikernas egna märken.

– En bidragande orsak till den stora ökningen av de egna märkesvarorna kan vara de senaste årens stigande livsmedelspriser. Matbutikernas egna märken är oftast billigare än andra produkter, framhåller myndigheten.

Frukt och grönt i topp

Frukt, nötter och grönsaker utgör den största andelen av svenskens livsmedelsbudget.

Genomsnittssvensken spenderar 5 476 kronor, motsvarande 17 procent, av sin matbudget på frukt och grönt varje år.

Försäljningen per person för frukt, nötter och grönsaker har dock endast ökat med 58 kronor jämfört med 2023.

Mejeriprodukter och ägg utgör den näst största kategorin, med 15 procent eller 4 983 kronor per person.

Den kategorin har ökat med 357 kronor per person och år.

På tredje plats kommer kött med 14 procent eller 4 733 kronor per person varje år.

LÄS MER: Swish lanserar ny funktion – ska hjälpa många

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


JUST NU: Turkiet på väg att dumpa Putin

2025 09 26

USA:s president Donald Trump har satt massiv press på Natoländer som fortfarande köper rysk olja.

I synnerhet har USA hotat Ungern och Slovakien med “konsekvenser” om länderna inte lägger ned den ryska importen.

Även Turkiet köper olja från Ryssland.

Men det kan nu få ett abrupt slut, enligt Trump.

Presidenten antyder att han har övertalat Turkiet att kapa banden med den ryska diktaturen när det gäller oljeimporten.

– Jag tror att han kommer att sluta, säger Trump enligt Reuters och syftar på Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan som igår var på besök i Vita huset.

– Vet ni varför? För att han kan köpa det från många andra människor.

Importerade rekordmängder

Om Turkiet väljer att säga nej till Ryssland vore det en tvärvändning av nästan gigantiska mått.

Förra året importerade Natolandet rekordhöga mängder olja från Ryssland, trots västerländska sanktioner.

Enligt uppgifter från Turkiets Energi- och naturresursministerium, EPDK, importerade Turkiet totalt 15,4 miljoner ton råolja från Ryssland under januari–november 2024, vilket  motsvarar en ökning på 36 procent jämfört med 2023 och överträffade den totala importen från 2022 på 12 miljoner ton.

LÄS MER: Trump: “Mycket dåligt för Rysslands rykte – går åt helvete”

Vill köpa USA-plan

Men ett nej är sannolikt inte villkorslöst.

Inför mötet mellan Trump och Erdoğan lämnade Turkiet över en önskelista värd 50 miljarder dollar, enligt Bloomberg.

Längst upp: de amerikanska F-35-stridsflygen som USA inte velat sälja till turkarna eftersom man befarat att information om dess kapacitet kan hamna i ryska händer.

– Jag tror att han kommer lyckas köpa det han vill köpa, säger Trump om Erdoğan och framhäver att sanktioner mot Turkiet kan hävas “nästan omedelbart om vi får ett bra möte”.

LÄS MER: USA kan svänga – uppfyller Erdogans högsta önskan

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen