Stor förändring i svenskars syn på EU – ”liknar Latinamerika”

2024 05 05

Svenskars uppfattning om vad EU ska ägna sig åt har förändrats.

Det visar en ny opinionsundersökning från DN/Ipsos.

Frågan om vad EU egentligen ska ägna sig åt är mer aktuell än någonsin, bland annat med tanke på valet till Europaparlamentet som hålls i juni.

Och svenskars syn på EU:s uppgift skiljer sig delvis från tidigare år, och även från tidigare undersökningar i Sverige.

”Liknar Latinamerika”

Idag anser svenska väljare att brottsbekämpning bör vara den viktigaste frågan på EU:s agenda, rapporterar DN.

42 procent av de svarande anser att EU bör fokusera på brottsbekämpning.

Frågan var inte alls lika högt prioriterad i motsvarande undersökning inför EU-valet 2019.

Dessutom är frågan om brottsbekämpning inte alls lika högt prioriterad av väljare i andra länder, enligt Ipsos.

– I det här avseendet liknar Sverige mer en del länder i Latinamerika, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till tidningen.

Internationell fråga

Bakgrunden till svenskars förändrade syn på EU:s uppdrag tros vara den ökade problematiken kring gängkriminalitet i Sverige.

Dessutom har det på senare tid blivit allt mer uppenbart att det rör sig om ett internationellt problem – den organiserade brottsligheten har förgreningar i hela världen.

Många svenska väljare kan därmed ha dragit slutsatsen att fråga måste lyftas till internationell nivå.

– När svensk polis fick hjälp att knäcka krypterad kommunikation som Enchrochat för några år sedan kunde allmänheten se vad internationellt samarbete kan betyda, säger Nicklas Källebring till tidningen.

Bland övriga frågor som väljarna tycker att EU ska ägna sig åt står miljö- och klimatfrågor (40 procent), invandring/migration (35 procent), stöd till Ukraina (22 procent) och försvarsfrågor (20 procent).

Kampanjer igång

Europaparlamentsvalet hålls söndagen den 9 juni, och partierna är redan nu igång med sina kampanjer.

En undersökning från Aftonbladet/Demoskop visade nyligen att MP:s toppkandidater samt V:s Jonas Sjöstedt är de mest välkända kandidaterna i valet.

Jonas Sjöstedt var också den kandidat som åtnjöt störst förtroende.

Sämre gick det för kandidater i bland annat C och L, som är mindre kända hos allmänheten.

Foto: A Lallemand

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen.

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT.

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen