Stor förändring i opinionen – inte hänt på två år

2024 08 22

Det har skett en markant förändring i den svenska opinionen.

Hösten 2022 blev det maktskifte i svensk politik.

Men nu är avståndet mellan de två blocken större än vad det varit på nästan två år – oppositionen leder med hela 7,1 procentenheter.

Det visar en rykande färsk mätning från SvD/Demoskop som släpps precis före det att finansminister Elisabeth Svantesson (M) ska presentera det ekonomiska läget för Sverige 2025.

Kan öka pressen

Beskedet är inte överraskande, enligt Johan Martinsson som är opinionschef på Demoskop.

Han pekar på att en sittande regering ofta tappar i stöd mitt under mandatperioden.

– Om det vore mycket närmare valet så skulle det vara värre. Tidöpartierna behöver inte vara jätteoroade nu, säger Johan Martinsson till SvD.

Men opinionsläget kan dock pressa regeringen och Sverigedemokraterna till åtgärder för att få vinden att vända.

– Det kan absolut öka deras vilja att göra olika former av satsningar som människor märker av. Samtidigt tror jag att de kommer att vara relativt försiktiga även den här gången för att inte spä på inflationen, tillägger Martinsson.

Succé för MP

En förklaring till den stora skillnaden mellan blocken hittas i att Miljöpartiet, som ofta balanserat på eller under riksdagsspärren, under det senaste året lyckats vända sina siffror.

I en mätning från SVT/Verians förra veckan fick partiet sitt högsta stöd på hela sex år.

– Deras uppgång började redan i samband med att Amanda Lind tillträdde, så de har haft en uppåtgående trend sedan april fram till nu, säger Verians opinionschef Per Söderpalm till SVT.

Den mätningen pekade dock på att väljarna kom från Socialdemokraterna – och därmed inte påverkade styrkeförhållandet mellan blocken.

Hela mätningen

Här är samtliga siffror från den senaste mätningen från Demoskop. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med föregående mätning.

Vänsterpartiet 8,5 -0,9

Socialdemokraterna 33,7 +2,2

Miljöpartiet 6,1 -0,7

Centerpartiet 4,4 -0,1

Liberalerna 2,7 -0,4

Moderaterna 19,5 +0,4

Kristdemokraterna 3,8 +0,7

SD 19,6 -0,7

S+V+MP+C 52,7 +0,5

M+KD+SD+L 45,6* +/-0,0

*L och KD under riksdagsspärren i denna mätning

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord.

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen