Stor förändring gällande svenska bilar

2024 01 07

Sedan tidigare har bilbranschen larmat om att antalet nya bilar som väntas registreras i år ligger på mycket låga nivåer.

En av anledningarna till det har att göra med de allmänna ekonomiska förutsättningarna i landet.

Däremot råder ett stort intresse för svenska bilar utomlands.

Det rapporterar Dagens industri.

Flera länder

Exporten av begagnade bilar närmar sig rekordnivåer.

Orsaken till det bedöms bland annat handla om att den svenska kronan har varit svag under det senaste året.

– För Kvdbils del är det Estland, Polen och Litauen som är de största exportländerna, säger försäljningschefen hos bilhandlaren Kvdbil Daniel Odsberg till Di.

Fortsätter uppåt

Mellan januari och oktober exporterades totalt 127 063 begagnade bilar.

Redan då slogs rekordet för ett kalenderår.

Exporten har ökat sedan 2015 och utöver pandemiåren har det gått uppåt i en stadig takt.

Gränsöverskridande handel

Mikael Levin, som är analytiker vid statliga Trafikanalys, framhåller att den svaga svenska kronan inte har varit den enda anledningen.

– En orsak till den höga exporten är den svaga kronan. Men bilhandeln har generellt sett utvecklats mot mer gränsöverskridande handel. Vi ser samma mönster på kontinenten, säger han till Teknikens värld.

Hett i de baltiska länderna

Det tycks synnerligen vara intressant med svenska begagnade bilar i de baltiska länderna, det vill säga Estland, Lettland och Litauen.

– Vi vet att många nyare dieselsuvar går på export österut, till de baltiska länderna och andra länder i östra Europa, säger analytikern Karl Wahlin.

Den svenska kronan har varit svag under året, vilket, utöver ett växande intresse för begagnade bilar, även inneburit turism till Sverige bland annat från danskt håll.

En ökning har observerats över Öresundsbron då danskarna menar att det kan vara värt resan för att få handla lite billigare i Sverige.

Under den senaste tiden har kronan dock stabiliserats gentemot världsvalutorna dollarn och euron.

Foto: A. Nygård

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen