BEKRÄFTAT: Stor förändring för elbilsägare – “inte acceptabelt”

2024 02 16

För första gången på sex år vänder nu utvecklingen i favör för dem som kör elbil.

Det finns drygt 580 000 laddbara bilar i Sverige.

För att motsvara behovet av att också kunna ladda bilarna måste det finnas minst en tiondel så många publika stolpar – det vill säga 58 000 laddstolpar i hela landet.

Så är dock inte fallet, enligt Riksförbundet M Sverige.

Det råder enorm brist och saknas 26 000 laddstolpar i hela Sverige.

Men nu – efter att bristen förvärrats sex år i rad – har plötsligt utvecklingen vänt och antalet laddstolpar under 2023 ökat markant.

– Laddstolpar är en grundläggande förutsättning för att kunna köpa och köra en elbil, säger Carl Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på M Sverige, som återigen har granskat utbyggnaden.

Otillräckligt: "Inte acceptabelt"

Organisationen bekräftar den stora ökningen i ett färskt pressmeddelande på fredagen.

Men trots att Carl-Erik Stjernvall visserligen välkomnar utvecklingen menar han att utbudet av laddstolpar fortfarande i allra högsta grad är oacceptabelt.

Ökningen är helt enkelt inte bra nog.

– Det är glädjande att laddstolparna har ökat så kraftigt, men det är fortfarande ett stort gap till vad som är en acceptabel nivå, säger Carl-Erik Stjernvall.

Enbart tre län klarar sig

I dagsläget är det enbart Gotland, Jämtland och Blekinge som har tillräckligt många laddstolpar i sina regioner.

Alla andra län ligger efter.

Just Blekinge har varit sämst i klassen – till att nu ha tagit tag i utbyggnaden med besked.

– Antalet laddstolpar i Blekinge har ökat med 145 procent, det är bra jobbat och ett tecken på att våra länsvisa granskningar haft effekt, säger Carl-Erik Stjernvall.

"Alla måste bidra"

Riksförbundet M Sverige har tidigare understrukit vikten av stora satsningar i det publika nätet för att göra elbilar tillgängliga för allmänheten.

Bland annat menar organisationen att kommunerna behöver mer stöd för att förstå vad de kan och bör göra för att möta bilisternas behov.

– Många kommuner ligger fortfarande efter och behöver öka takten i utbyggnaden. Alla måste bidra till att underlätta för bilister att ladda sina bilar, säger Carl-Erik Stjernvall.

Hela listan: ökningen län för län

Län	2023	2022	Ökning
Blekinge län	542	221	145 %
Dalarnas län	1002	589	70 %
Gotlands län	500	212	136 %
Gävleborgs län	765	558	37 %
Hallands län	1286	607	112 %
Jämtlands län	727	597	22 %
Jönköpings län	777	426	82 %
Kalmar län	630	389	62 %
Kronobergs län	533	278	92 %
Norrbottens län	508	355	43 %
Skåne län	3803	2472	54 %
Stockholms län	8857	4565	94 %
Södermanlands län	472	316	49 %
Uppsala län	625	527	19 %
Värmlands län	657	511	29 %
Västerbottens län	578	403	43 %
Västernorrlands län	576	382	51 %
Västmanlands län	542	355	53 %
Västra Götalands län	7451	3386	120 %
Örebro län	648	344	88 %
Östergötlands län	1126	726	55 %

Riks, snitt	32605	18219	69 %

Källa: Riksförbundet M Sverige

Foto: MyEnergy

Text: Redaktionen

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen