BEKRÄFTAT: Stor förändring för elbilsägare – “inte acceptabelt”

2024 02 16

För första gången på sex år vänder nu utvecklingen i favör för dem som kör elbil.

Det finns drygt 580 000 laddbara bilar i Sverige.

För att motsvara behovet av att också kunna ladda bilarna måste det finnas minst en tiondel så många publika stolpar – det vill säga 58 000 laddstolpar i hela landet.

Så är dock inte fallet, enligt Riksförbundet M Sverige.

Det råder enorm brist och saknas 26 000 laddstolpar i hela Sverige.

Men nu – efter att bristen förvärrats sex år i rad – har plötsligt utvecklingen vänt och antalet laddstolpar under 2023 ökat markant.

– Laddstolpar är en grundläggande förutsättning för att kunna köpa och köra en elbil, säger Carl Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på M Sverige, som återigen har granskat utbyggnaden.

Otillräckligt: "Inte acceptabelt"

Organisationen bekräftar den stora ökningen i ett färskt pressmeddelande på fredagen.

Men trots att Carl-Erik Stjernvall visserligen välkomnar utvecklingen menar han att utbudet av laddstolpar fortfarande i allra högsta grad är oacceptabelt.

Ökningen är helt enkelt inte bra nog.

– Det är glädjande att laddstolparna har ökat så kraftigt, men det är fortfarande ett stort gap till vad som är en acceptabel nivå, säger Carl-Erik Stjernvall.

Enbart tre län klarar sig

I dagsläget är det enbart Gotland, Jämtland och Blekinge som har tillräckligt många laddstolpar i sina regioner.

Alla andra län ligger efter.

Just Blekinge har varit sämst i klassen – till att nu ha tagit tag i utbyggnaden med besked.

– Antalet laddstolpar i Blekinge har ökat med 145 procent, det är bra jobbat och ett tecken på att våra länsvisa granskningar haft effekt, säger Carl-Erik Stjernvall.

"Alla måste bidra"

Riksförbundet M Sverige har tidigare understrukit vikten av stora satsningar i det publika nätet för att göra elbilar tillgängliga för allmänheten. 

Bland annat menar organisationen att kommunerna behöver mer stöd för att förstå vad de kan och bör göra för att möta bilisternas behov.

– Många kommuner ligger fortfarande efter och behöver öka takten i utbyggnaden. Alla måste bidra till att underlätta för bilister att ladda sina bilar, säger Carl-Erik Stjernvall.

Hela listan: ökningen län för län

Län

 

2023

2022

Ökning

Blekinge län         

542

221

145 %

Dalarnas län         

1002

589

70 %

Gotlands län         

500

212

136 %

Gävleborgs län       

765

558

37 %

Hallands län         

1286

607

112 %

Jämtlands län        

727

597

22 %

Jönköpings län       

777

426

82 %

Kalmar län           

630

389

62 %

Kronobergs län       

533

278

92 %

Norrbottens län      

508

355

43 %

Skåne län            

3803

2472

54 %

Stockholms län       

8857

4565

94 %

Södermanlands län    

472

316

49 %

Uppsala län          

625

527

19 %

Värmlands län        

657

511

29 %

Västerbottens län    

578

403

43 %

Västernorrlands län  

576

382

51 %

Västmanlands län     

542

355

53 %

Västra Götalands län 

7451

3386

120 %

Örebro län           

648

344

88 %

Östergötlands län    

1126

726

55 %

         

Riks, snitt

32605

18219

69 %

Källa: Riksförbundet M Sverige

Foto: MyEnergy

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen