BEKRÄFTAT: Stor förändring för elbilsägare – “inte acceptabelt”

2024 02 16

För första gången på sex år vänder nu utvecklingen i favör för dem som kör elbil.

Det finns drygt 580 000 laddbara bilar i Sverige.

För att motsvara behovet av att också kunna ladda bilarna måste det finnas minst en tiondel så många publika stolpar – det vill säga 58 000 laddstolpar i hela landet.

Så är dock inte fallet, enligt Riksförbundet M Sverige.

Det råder enorm brist och saknas 26 000 laddstolpar i hela Sverige.

Men nu – efter att bristen förvärrats sex år i rad – har plötsligt utvecklingen vänt och antalet laddstolpar under 2023 ökat markant.

– Laddstolpar är en grundläggande förutsättning för att kunna köpa och köra en elbil, säger Carl Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på M Sverige, som återigen har granskat utbyggnaden.

Otillräckligt: "Inte acceptabelt"

Organisationen bekräftar den stora ökningen i ett färskt pressmeddelande på fredagen.

Men trots att Carl-Erik Stjernvall visserligen välkomnar utvecklingen menar han att utbudet av laddstolpar fortfarande i allra högsta grad är oacceptabelt.

Ökningen är helt enkelt inte bra nog.

– Det är glädjande att laddstolparna har ökat så kraftigt, men det är fortfarande ett stort gap till vad som är en acceptabel nivå, säger Carl-Erik Stjernvall.

Enbart tre län klarar sig

I dagsläget är det enbart Gotland, Jämtland och Blekinge som har tillräckligt många laddstolpar i sina regioner.

Alla andra län ligger efter.

Just Blekinge har varit sämst i klassen – till att nu ha tagit tag i utbyggnaden med besked.

– Antalet laddstolpar i Blekinge har ökat med 145 procent, det är bra jobbat och ett tecken på att våra länsvisa granskningar haft effekt, säger Carl-Erik Stjernvall.

"Alla måste bidra"

Riksförbundet M Sverige har tidigare understrukit vikten av stora satsningar i det publika nätet för att göra elbilar tillgängliga för allmänheten.

Bland annat menar organisationen att kommunerna behöver mer stöd för att förstå vad de kan och bör göra för att möta bilisternas behov.

– Många kommuner ligger fortfarande efter och behöver öka takten i utbyggnaden. Alla måste bidra till att underlätta för bilister att ladda sina bilar, säger Carl-Erik Stjernvall.

Hela listan: ökningen län för län

Län	2023	2022	Ökning
Blekinge län	542	221	145 %
Dalarnas län	1002	589	70 %
Gotlands län	500	212	136 %
Gävleborgs län	765	558	37 %
Hallands län	1286	607	112 %
Jämtlands län	727	597	22 %
Jönköpings län	777	426	82 %
Kalmar län	630	389	62 %
Kronobergs län	533	278	92 %
Norrbottens län	508	355	43 %
Skåne län	3803	2472	54 %
Stockholms län	8857	4565	94 %
Södermanlands län	472	316	49 %
Uppsala län	625	527	19 %
Värmlands län	657	511	29 %
Västerbottens län	578	403	43 %
Västernorrlands län	576	382	51 %
Västmanlands län	542	355	53 %
Västra Götalands län	7451	3386	120 %
Örebro län	648	344	88 %
Östergötlands län	1126	726	55 %

Riks, snitt	32605	18219	69 %

Källa: Riksförbundet M Sverige

Foto: MyEnergy

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt.

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen