BEKRÄFTAT: Stor förändring för elbilsägare – “inte acceptabelt”

2024 02 16

För första gången på sex år vänder nu utvecklingen i favör för dem som kör elbil.

Det finns drygt 580 000 laddbara bilar i Sverige.

För att motsvara behovet av att också kunna ladda bilarna måste det finnas minst en tiondel så många publika stolpar – det vill säga 58 000 laddstolpar i hela landet.

Så är dock inte fallet, enligt Riksförbundet M Sverige.

Det råder enorm brist och saknas 26 000 laddstolpar i hela Sverige.

Men nu – efter att bristen förvärrats sex år i rad – har plötsligt utvecklingen vänt och antalet laddstolpar under 2023 ökat markant.

– Laddstolpar är en grundläggande förutsättning för att kunna köpa och köra en elbil, säger Carl Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på M Sverige, som återigen har granskat utbyggnaden.

Otillräckligt: "Inte acceptabelt"

Organisationen bekräftar den stora ökningen i ett färskt pressmeddelande på fredagen.

Men trots att Carl-Erik Stjernvall visserligen välkomnar utvecklingen menar han att utbudet av laddstolpar fortfarande i allra högsta grad är oacceptabelt.

Ökningen är helt enkelt inte bra nog.

– Det är glädjande att laddstolparna har ökat så kraftigt, men det är fortfarande ett stort gap till vad som är en acceptabel nivå, säger Carl-Erik Stjernvall.

Enbart tre län klarar sig

I dagsläget är det enbart Gotland, Jämtland och Blekinge som har tillräckligt många laddstolpar i sina regioner.

Alla andra län ligger efter.

Just Blekinge har varit sämst i klassen – till att nu ha tagit tag i utbyggnaden med besked.

– Antalet laddstolpar i Blekinge har ökat med 145 procent, det är bra jobbat och ett tecken på att våra länsvisa granskningar haft effekt, säger Carl-Erik Stjernvall.

"Alla måste bidra"

Riksförbundet M Sverige har tidigare understrukit vikten av stora satsningar i det publika nätet för att göra elbilar tillgängliga för allmänheten. 

Bland annat menar organisationen att kommunerna behöver mer stöd för att förstå vad de kan och bör göra för att möta bilisternas behov.

– Många kommuner ligger fortfarande efter och behöver öka takten i utbyggnaden. Alla måste bidra till att underlätta för bilister att ladda sina bilar, säger Carl-Erik Stjernvall.

Hela listan: ökningen län för län

Län

 

2023

2022

Ökning

Blekinge län         

542

221

145 %

Dalarnas län         

1002

589

70 %

Gotlands län         

500

212

136 %

Gävleborgs län       

765

558

37 %

Hallands län         

1286

607

112 %

Jämtlands län        

727

597

22 %

Jönköpings län       

777

426

82 %

Kalmar län           

630

389

62 %

Kronobergs län       

533

278

92 %

Norrbottens län      

508

355

43 %

Skåne län            

3803

2472

54 %

Stockholms län       

8857

4565

94 %

Södermanlands län    

472

316

49 %

Uppsala län          

625

527

19 %

Värmlands län        

657

511

29 %

Västerbottens län    

578

403

43 %

Västernorrlands län  

576

382

51 %

Västmanlands län     

542

355

53 %

Västra Götalands län 

7451

3386

120 %

Örebro län           

648

344

88 %

Östergötlands län    

1126

726

55 %

         

Riks, snitt

32605

18219

69 %

Källa: Riksförbundet M Sverige

Foto: MyEnergy

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen