BEKRÄFTAT: Stor förändring för elbilsägare – “inte acceptabelt”

2024 02 16

För första gången på sex år vänder nu utvecklingen i favör för dem som kör elbil.

Det finns drygt 580 000 laddbara bilar i Sverige.

För att motsvara behovet av att också kunna ladda bilarna måste det finnas minst en tiondel så många publika stolpar – det vill säga 58 000 laddstolpar i hela landet.

Så är dock inte fallet, enligt Riksförbundet M Sverige.

Det råder enorm brist och saknas 26 000 laddstolpar i hela Sverige.

Men nu – efter att bristen förvärrats sex år i rad – har plötsligt utvecklingen vänt och antalet laddstolpar under 2023 ökat markant.

– Laddstolpar är en grundläggande förutsättning för att kunna köpa och köra en elbil, säger Carl Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på M Sverige, som återigen har granskat utbyggnaden.

Otillräckligt: "Inte acceptabelt"

Organisationen bekräftar den stora ökningen i ett färskt pressmeddelande på fredagen.

Men trots att Carl-Erik Stjernvall visserligen välkomnar utvecklingen menar han att utbudet av laddstolpar fortfarande i allra högsta grad är oacceptabelt.

Ökningen är helt enkelt inte bra nog.

– Det är glädjande att laddstolparna har ökat så kraftigt, men det är fortfarande ett stort gap till vad som är en acceptabel nivå, säger Carl-Erik Stjernvall.

Enbart tre län klarar sig

I dagsläget är det enbart Gotland, Jämtland och Blekinge som har tillräckligt många laddstolpar i sina regioner.

Alla andra län ligger efter.

Just Blekinge har varit sämst i klassen – till att nu ha tagit tag i utbyggnaden med besked.

– Antalet laddstolpar i Blekinge har ökat med 145 procent, det är bra jobbat och ett tecken på att våra länsvisa granskningar haft effekt, säger Carl-Erik Stjernvall.

"Alla måste bidra"

Riksförbundet M Sverige har tidigare understrukit vikten av stora satsningar i det publika nätet för att göra elbilar tillgängliga för allmänheten. 

Bland annat menar organisationen att kommunerna behöver mer stöd för att förstå vad de kan och bör göra för att möta bilisternas behov.

– Många kommuner ligger fortfarande efter och behöver öka takten i utbyggnaden. Alla måste bidra till att underlätta för bilister att ladda sina bilar, säger Carl-Erik Stjernvall.

Hela listan: ökningen län för län

Län

 

2023

2022

Ökning

Blekinge län         

542

221

145 %

Dalarnas län         

1002

589

70 %

Gotlands län         

500

212

136 %

Gävleborgs län       

765

558

37 %

Hallands län         

1286

607

112 %

Jämtlands län        

727

597

22 %

Jönköpings län       

777

426

82 %

Kalmar län           

630

389

62 %

Kronobergs län       

533

278

92 %

Norrbottens län      

508

355

43 %

Skåne län            

3803

2472

54 %

Stockholms län       

8857

4565

94 %

Södermanlands län    

472

316

49 %

Uppsala län          

625

527

19 %

Värmlands län        

657

511

29 %

Västerbottens län    

578

403

43 %

Västernorrlands län  

576

382

51 %

Västmanlands län     

542

355

53 %

Västra Götalands län 

7451

3386

120 %

Örebro län           

648

344

88 %

Östergötlands län    

1126

726

55 %

         

Riks, snitt

32605

18219

69 %

Källa: Riksförbundet M Sverige

Foto: MyEnergy

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen