Sverige säger ja – stor förändring för alla mobilanvändare

2024 09 26

Meddelanden som skickas i chattjänster kommer framöver att kontrolleras.

Det står klart efter att justitieutskottet gett grönt ljus till den kritiserade massövervakningslagen Chat control.

En uppdaterad version av lagen godkändes på ett sammanträde i riksdagen i dag.

I korthet innebär den nya lagen att chattjänster och e-posttjänster – till exempel Facebook Messenger, Whatsapp eller Gmail – måste skanna igenom användares meddelanden och filer för att leta efter barnövergreppsmaterial.

I den uppdaterade versionen av Chat control fastslås det att bilder, filmer och länkar kommer att granskas.

IT-säkerhetsspecialisterna Karl Emil Nikka och Mattias Axell är mycket kritiska till lagen.

Experterna, som driver sajten chatcontrol.se, menar att lagen öppnar upp för massövervakning.

– Det är tekniskt omöjligt att begränsa skanningen så att den enbart kan användas för skanning efter barnövergreppsmaterial och grooming-försök. Om tjänsteleverantörerna kan skanna efter barnövergreppsmaterial kan de också skanna efter annat innehåll, framhåller experterna i ett uttalande.

Regeringen och Socialdemokraterna

Regeringen och Socialdemokraterna röstade ja till den nya lagen. Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet röstade nej.

– Det är miljoner barn som utsätts. Med det här förslaget kan man balansera integritetsaspekten mot möjligheten att bekämpa brott, säger S-ledamoten Mattias Vepsä till GP efter omröstningen.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har tidigare utryckt sig positivt om den nya versionen av Chat control.

– Rättssäkerheten garanteras och enskildas rätt till integritet och privatliv skyddas, sade han till Expressen i juli.

Sverigedemokraternas Adam Marttinen är däremot djupt kritisk.

– Man kommer säkerligen inkludera terrorism och andra brott, det här är ett sluttande plan där man ser en effektivitet i verktyget och vill använda det för andra typer av brott. Det ser jag som en påtaglig risk, säger han till GP.

Lagen ska beredas i EU innan den träder i kraft.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Total kollaps – helt land har slocknat

2026 08 03

Omkring tio miljoner människor famlar i mörker.

Elnätet har kollapsat.

Allt ljus slocknade bums.

Nu är hela Kuba utan ström, rapporterar Reuters.

– Avbrottet följer tre landsomfattande strömavbrott i juli och kommer samtidigt som en USA-införd oljeblockad ytterligare belastar öns åldrande energiinfrastruktur, skriver nyhetsbyrån.

"Total frånkoppling"

Den oljeblockad som USA och president Donald Trump satte in efter att ha tillfångatagit Venezuelas diktator Nicolás Maduro i januari har slagit hårt mot Kuba, som köpt majoriteten av sin olja från just Venezuela.

Nattens haveri kom strax före klockan 23 i natt, lokal tid.

– En total frånkoppling av det nationella elkraftsystemet har inträffat, skriver det statliga elbolaget UNE på X.

Stort missnöje utbröt

När ljuset plötsligt slocknade i huvudstaden Havanna i natt utbröt ett stort missnöje bland invånarna på stan, rapporterar AFP.

Avbrottet kommer bara 24 timmar efter att västra delen av Kuba satts i mörker.

– Strömavbrotten har gjort det normala livet nästan omöjligt, och varje avbrott innebär också att vattenförsörjningen sipprar ut och takfläktarna stannar av, skriver nyhetsbyrån.

Andra läser: “Vi har inte tillräckligt” – krisbesked från Ryssland

Sätter eld på sopor

I de värst drabbade områdena har många invånare uttryckt sin frustration genom att sätta eld på sopor eller skapa oväsen genom att slå på grytor och stekpannor.

– Det är en växande påfrestning för ett samhälle som är vant vid motgångar men nu fast i en flera månader lång kris som inte har något uppenbart slut i sikte, erfar AFP.

Det är kombinationen av brist på bränsle och en föråldrad infrastruktur som får elnätet på Kuba att återkommande kollapsa.

USA har fortsatt att vägra släppa in ny olja till önationen.

Andra läser: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Arkivfoto: X

Text: Redaktionen