Stor attack 20 mil från Skandinavien – Kristersson har kontaktats

2024 07 28

En flygbas har attackerats bara 20 mil från Skandinavien.

Attacken har ägt rum bara 20 mil från den norska gränsen, rapporterar Dagbladet.

Det är Ukraina som har attackerat en rysk flygbas med drönare.

Det är militärflygbasen Olenja på Kolahalvön som har attackerats.

Den ligger sydost om norska Kirkenes.

Den ligger också mindre än 20 mil från Finlands gräns, rapporterar Svenska Yle, och mindre än 40 mil från Sverige.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är inkopplad.

”Stenkoll på vad som händer”

Det är ukrainsk underrättelsetjänst som har meddelat att attacken har ägt rum.

De uppger för tidningen Ukrainska Pravda att de bland annat har skadat ett långdistansplan av typen Tu-22M3 i attacken.

Det norska försvaret följer situationen noga, men har inte vidtagit några åtgärder, enligt Dagbladet.

– Vi håller som alltid stenkoll på vad som händer i våra närområden. Vi har alltid militär närvaro i och runt Norge och det här förändrar ingenting, säger, Hanne Olafsen, kommunikationschef i det norska försvaret, till tidningen.

”Kontakt med Sveriges statsminister”

Även Finlands president Alexander Stubb, som är på besök på OS i Paris, har kommenterat uppgifterna om den ukrainska drönarattacken, som ska ha ägt rum cirka 15 mil från den finska gränsen.

Han säger bland annat att han varit i kontakt med den svenska statsministern Ulf Kristersson (M).

– Vi har situationen under kontroll. Vi har varit i kontakt med Sveriges statsminister om attacken och om hur vi kommer att reagera, säger Stubb, enligt Yle.

– Vi måste bara vänja oss vid att vi har ett krig vid vår gräns, tillägger han.

Flyttat bombplan från fronten

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uttalat sig om attacken, enligt Dagbladet.

Han har bland annat sagt att för varje rysk flygbas som förstörs så räddas ukrainska liv.

Enligt Yle har Ryssland flyttat flera bombplan till bland annat Kolahalvön, som ligger nästan två tusen kilometer från fronten.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen