Stor attack 20 mil från Skandinavien – Kristersson har kontaktats

2024 07 28

En flygbas har attackerats bara 20 mil från Skandinavien.

Attacken har ägt rum bara 20 mil från den norska gränsen, rapporterar Dagbladet.

Det är Ukraina som har attackerat en rysk flygbas med drönare.

Det är militärflygbasen Olenja på Kolahalvön som har attackerats.

Den ligger sydost om norska Kirkenes.

Den ligger också mindre än 20 mil från Finlands gräns, rapporterar Svenska Yle, och mindre än 40 mil från Sverige.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är inkopplad.

”Stenkoll på vad som händer”

Det är ukrainsk underrättelsetjänst som har meddelat att attacken har ägt rum.

De uppger för tidningen Ukrainska Pravda att de bland annat har skadat ett långdistansplan av typen Tu-22M3 i attacken.

Det norska försvaret följer situationen noga, men har inte vidtagit några åtgärder, enligt Dagbladet.

– Vi håller som alltid stenkoll på vad som händer i våra närområden. Vi har alltid militär närvaro i och runt Norge och det här förändrar ingenting, säger, Hanne Olafsen, kommunikationschef i det norska försvaret, till tidningen.

”Kontakt med Sveriges statsminister”

Även Finlands president Alexander Stubb, som är på besök på OS i Paris, har kommenterat uppgifterna om den ukrainska drönarattacken, som ska ha ägt rum cirka 15 mil från den finska gränsen.

Han säger bland annat att han varit i kontakt med den svenska statsministern Ulf Kristersson (M).

– Vi har situationen under kontroll. Vi har varit i kontakt med Sveriges statsminister om attacken och om hur vi kommer att reagera, säger Stubb, enligt Yle.

– Vi måste bara vänja oss vid att vi har ett krig vid vår gräns, tillägger han.

Flyttat bombplan från fronten

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uttalat sig om attacken, enligt Dagbladet.

Han har bland annat sagt att för varje rysk flygbas som förstörs så räddas ukrainska liv.

Enligt Yle har Ryssland flyttat flera bombplan till bland annat Kolahalvön, som ligger nästan två tusen kilometer från fronten.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen