JUST NU: Stor aktivitet i Ukrainas södra luftrum – Putins nya krigsplaner inleds

2022 04 03

Ryska operationer i Ukrainas luftrum koncentreras nu till sydöstra delen av landet och nya hårda anfall från Ryssland väntas inom kort.

Det konstaterar Storbritanniens militära underrättelsetjänst som slår fast att Ryssland inte tycks ha några planer på att uppnå eldupphör.

Tvärtom pekar allt på att Ryssland kommer att öka frekvensen av bombningar och raketanfall mot sitt grannland och Ukrainas armé uppger nu att sex nya attacker ägt rum i sydöstra delarna av landet.

Forslas i snabb takt

Den ryska diktaturens soldater väntas nu forslas i snabb takt till Krymregionen och närliggande områden i sydöstra delarna av Ukraina då ryssarna tvingats ändra taktik.

Orsaken är att Ukrainas Väpnade Styrkor varit för svåra att övervinna i norra delarna av landet.

Allt större risker

– Ryska trupper kan fortfarande ha kapacitet att stiga iland från sjöss på ukrainskt territorium men det skulle medföra allt större risker då Ukrainas armé har haft tid att förbereda sig, uppger Storbritanniens militära underrättelsetjänst.

Dödliga vattenminor

Ryska flottan blockerar Ukrainas kust i Svarta Havet och Azovska Sjön vilket hindrar Ukraina från att erhålla transporter med förnödenheter via sjövägen.

Situationen vid ukrainska kusten har försvårats av dödliga vattenminor.

Ryska flottan

– Minornas ursprung är omdiskuterat men det handlar med betydande säkerhet om den ryska flottan och det visar hur Rysslands invasion påverkar neutrala och civila intressen, framhäver Storbritanniens militära underrättelsetjänst.

Ryssland har under kriget gång på gång bombat civilpersoner och totalt nonchalerat internationella krigslagar.

ANALYS – PUTINS NYA PLAN

Ryssland svänger nu om sin krigsplan till att fokusera på två av Ukrainas 27 regioner – Luhansk och Donetsk.

De två regionerna drabbades av militanta separatister vilka utropade Luhansk och Donetsk som självständiga i samband med Rysslands angrepp på Ukraina 2014.

Agerandet tros ha orkestrerats från Moskva och varit en del i Putins plan om att återupprätta Sovjetunionen.

Krossa Ukrainas armé

Den ryska diktatorns bakslag och misslyckande med att inta huvudstaden Kyiv har sannolikt tvingat honom att tänka om enligt internationella bedömare.

Därför bedöms den ryska armén nu dirigeras om för att göra allt att krossa Ukrainas armé i östra och södra delen av landet för att istället inta 100 procent av landytan i de två regionerna Luhansk och Donetsk.

Innan Rysslands anfallskrig den 24 februari hade de ryskstödda separatisterna bara intagit en tredjedel av de båda regionerna.

Nya lögner

En sådan manöver skulle möjliggöra för Rysslands diktator att i efterhand framhäva nya lögner som går ut på att Luhansk och Donetsk varit hans mål hela tiden – trots att målet i själva verket var att ta över hela landet och förvandla Ukraina till en rysk lydstat som införlivas i Ryssland.

Putins nya plan bygger på att Luhansk och Donetsk, som tillsammans utgör Donbass, är ryskspråkiga och Putins desinformationskampanjer pumpar ut lögner om att den ryskspråkiga delen av befolkningen utsatts för massmord av nazisterna i Kyiv.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Bank-ID slutar fungera – på flera mobiltelefoner

2023 11 30

Bank-ID är i dag Sveriges i särklass största e-legitimationssystem.

De allra flesta svenskar använder tjänsten.

Under 2022 nådde Bank-ID 8,4 miljoner unika användare.

Men nu kan en del svenskar behöva skaffa en ny mobiltelefon för att kunna fortsätta använda tjänsten.

Bank-ID kommer att försvinna från flera mobiltelefoner av märket Huawei, rapporterar DN.

E-legitimationstjänsten kommer att tas bort från samtliga Huawei-telefoner som är nyare än serien P90, som släpptes 2019, med andra ord stängs inte Huawei av generellt.

Bank-ID bekräftar

Anledningen till beslutet är att de nyare modellerna använder sig av appbutiken Appgallery, i stället för Googles egen butik.

Enligt Bank-ID handlar det om ett ekonomiskt beslut.

För få svenskar använder de nya Huawei-modellerna.

Företagen bedömer därför att det inte är lönsamt att stödja Appgallerry.

Bank-ID kommer hädanefter endast att stödja IOS från Apple och Android.

– Vi är där våra användare finns och har inte har möjlighet att underhålla fler plattformar än de två största i Sverige. Det är för att hålla högsta säkerhet och tillgänglighetsnivå

Det säger Charlotte Pataky, som är pressansvarig för Bank-ID, till DN.

Kopplas till Donald Trump

Beslutet kopplas även till USA:s före detta president Donald Trumps handelskrig mot Kina.

I maj 2019 undertecknade Trump en order om att blockera kinesiska telekommunikationsföretag från den amerikanska marknaden. Huawei var ett av flera företag som svartlistades. 

– Utländska motståndare utnyttjar sårbarheter för att begå skadliga cyberhandlingar och industrispionage mot USA och dess folk, sa Trump när han verkställde ordern.

Även Sverige har pekat ut Huawei som en säkerhetsrisk. År 2021 stoppades det kinesiska företaget från att delta i utbyggnaden av 5G-nätet. Beslutet fattades av Post och telestyrelsen efter en stark rekommendation från Säpo.

–  Bedömningen Säpo har gjort är att den kinesiska partistaten kan påverka och utöva påtryckningar på Huawei, dels genom företagets koppling till den kinesiska staten, dels med stöd av den kinesiska underrättelsetjänsten, framhöll Kurt Alavaara, informationssäkerhetschef på Säpo, efter beslutet.  

Exporten har upphört

När Huawei svartlistades av USA stoppades stora delar av den amerikanska exporten till det kinesiska företaget – bland annat upphörde  samarbetet med Google.

Google Play Store, Google Maps, Photos, Gmail och andra vanliga Google-tjänster finns därför inte på Huawei-modeller som lanserats efter 2019.

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 30

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat väljarna att priserna på bensin och diesel ska pressas ner.

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen