Stopp för lax – Norge vidtar akut åtgärd

2024 06 21

Norge tvingas till en akut åtgärd för att rädda laxen.

Landet har beslutat att sätta stopp för laxfiske från och med söndagen den 23 juni, alltså i övermorgon.

Stoppet gäller i hela 33 åar samt i havet från svenska gränsen i söder och upp till Trøndelag.

Det meddelade det norska Miljödirektoratet idag.

Skälet är att det har rapporterats om ovanligt få laxar i år.

– Det är med tungt hjärta vi stoppar laxfisket, säger miljödirektoratets direktör, Ellen Hambro, i ett uttalande.

Viktig tradition

Myndigheten säger sig vara medveten om att beslutet kommer att väcka starka känslor i Norge.

Men beslutet är nödvändigt, menar man.

– Vi vet att sommarens laxfiske är en viktig tradition och en stor glädje för många, men nu räknas helt enkelt varje lax, meddelar Ellen Hambro.

Hon tillägger att åtgärden är viktig för att undvika ett ”långvarigt misslyckande” när det gäller introduktionen av lax.

– Det är vårt ansvar att se till att tillräckligt med lekande fisk kommer in i älvarna så att det blir tillräckligt med unga laxar nästa år för att föra beståndet vidare.

”Risk för allvarliga skador”

Fångsten av lax har legat på väldigt låga nivåer tidigare år, enligt myndigheten.

Och nu har situationen alltså försämrats ytterligare.

– Nu finns det risk för allvarliga skador på laxbestånden och vi anser därför att vi måste vidta åtgärder, kommenterar Ellen Hambro.

I många älvar är fångsterna långt under hälften jämfört med de senaste åren, enligt myndigheten.

Restriktioner för laxfiske brukar inte införas så här tidigt på säsongen, och brukar heller inte vara så omfattande som det är nu.

Laxodlingen samt klimatförändringarnas påverkan pekas ut som två av de största hoten mot laxen.

– Tyvärr måste vi vara beredda på att klimatförändringar, i kombination med andra negativa påverkan av människan, kan leda till allvarliga konsekvenser för naturen allt oftare, menar Ellen Hambro.

Foto: Brandon

 

Text: Redaktionen


15dec25

”Öppen krigsförklaring” – Orban fly förbannad

2025 12 16

Ungerns premiärminister Viktor Orban är förbannad på sina kollegor i EU.

Detta eftersom flera EU-ledare trycker på för att konfiskera Rysslands frysta tillgångar i Europa. Pengarna föreslås användas som en förskottsbetalning av ett ryskt krigsskadestånd till Ukraina.

Orban rasar 

Förslaget får den ryssvänlige Orban att gå i taket.

Han anklagar EU för att dra in Europa i ett storkrig mot Ryssland.

– Detta steg är liktydigt med en öppen krigsförklaring, en som kommer att mötas med vedergällning från rysk sida, dundrar Orban i ett inlägg på X.

Vidare skriver premiärministern att hans europeiska kollegor ”vill fortsätta kriget och till och med utvidga det”.

– Detta krig kommer inte att lösas på slagfältet. Och eftersom det inte finns någon lösning vid frontlinjen, då måste vi följa det president Trump gör: förhandla. Det är därför Ungern inte stöder konfiskering av frysta ryska tillgångar och inte heller att pengar eller vapen ska skickas till Ukraina, skriver Orban.

Nytt beslut har klubbats

EU har nyligen beslutat att man inte längre kommer behöva ompröva beslutet om att frysa de ryska tillgångarna varje halvår.

Beskedet välkomnas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Mycket bra att EU:s medlemsländer idag har nått en överenskommelse om att inte längre ompröva de frysta ryska centralbankstillgångarna förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina, framhåller han i ett inlägg på X.

LÄS MER: Ukraina säger nej till USA

”Vad Sverige tycker vet alla”

I samma inlägg skriver Kristersson att EU måste fatta beslut om att de ryska pengarna ska ställas till Ukrainas förfogande.

– Vad Sverige tycker vet alla. Men ingenting är klart förrän allt är klart, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Kan bli allvarligt” – ovanlig vädervarning i Sverige

2025 12 17

Ett oväntat väderfenomen har drabbat Sverige.

Vintern har hittills varit ovanligt mild i stora delar av landet.

I Götaland har temperaturerna klättrat över 10-gradersstrecket vid flera tillfällen i december.  

– Det är ovanligt varmt för den här tiden på året, även i södra Sverige. Det börjar närma sig värmerekord för december, säger SMHI:s meteorolog Max Schildt till DN.

Varningen: ”Kan bli allvarligt”

Schildt kopplar den milda vintern till den globala uppvärmningen.

– Det milda vädret är ett tydligt tecken på klimatförändringar, säger han till tidningen.

Christian Pedersen, seniorforskare vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), delar slutsatsen och varnar för att ihållande varma vintrar kommer får konsekvenser för ekosystemet över tid.

– Om arter som normalt vandrar söderut väljer att stanna kvar och sedan överraskas av iskyla, då kan det bli allvarligt. Då är det för sent att lämna, och de kan få problem med både temperaturen och att hitta föda i konkurrens med arter som är anpassade till en vanlig vinter, säger han till Dagbladet.

För växter och träd kan situationen bli ännu allvarligare, varnar experten.  Längre perioder av värme kan locka växter ur sin dvala, vilket gör att de börjar växa för tidigt och förbrukar den energi de behöver för våren. 

– Om milt väder följs av plötslig kyla kan cellvävnaden skadas, träd kan utveckla frostsprickor och rötter blir mer exponerade, särskilt när det råder brist på snö, säger Pedersen.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

”Ringverkningar”

Naturexperten Martin Eggen, verksam vid den ornitologiska föreningen BirdLife, berättar att smådjur kan påverkas extra hårt av instabila vintrar.

– Milt väder följt av kyla och isbildning på marken kan göra det svårt att få tag på föda, både för fåglar och smågnagare, säger han till Dagbladet.

Smådjurens problem kan dessutom ge ringverkningar, varnar experten.

– Smågnagare är en viktig resurs i många ekosystem, och när de har problem påverkar det arter som är beroende av dem, exempelvis ugglor och rovfåglar.

LÄS OCKSÅ: Michelle Obama sätter ned foten: “Till skillnad från vissa andra…” 

Foto: Nordseher

Text: Redaktionen