Under fredagen har Natochefen och statsminister Ulf Kristersson (M) varit ute med den svenska marinen och inspekterat när svenska specialförband tränar.

Stoltenberg besöker Sverige under en känslig tid.

I en intervju med DN berättar han att Nato har noterat ökad rysk aktivitet mot Natoländer.

– Vi har sett försök till sabotage, till mordbrand. Vi har sett flera kabelattacker, säger Stoltenberg till tidningen och tillägger:

– Det betyder att vi måste vara beredda att agera både nationellt och kollektivt. I Nato har vi ökat medvetenheten om dessa faror. Vi utbyter underrättelser och vi övar mer. Vi hjälper till att stärka varandras cyberförsvar.

Att Ryssland agerar alltmer aggressivt har en direkt koppling till västvärldens stöd till Ukraina.

– Jag tror att vi måste vara beredda på att ryssarna försöker skämma oss och hindra oss från att stödja Ukraina, säger Stoltenberg till DN.

Ny ÖB i Sverige

Samtidigt som Natochefen befinner sig i Sverige har regeringen utnämnt generallöjtnant Michael Claesson att efterträda Micael Bydén som Försvarsmaktens överbefälhavare.

Claesson tar över rollen när Bydén lämnar sitt förordnande den sista september i år.

– Det är en oerhört komplex, men inspirerande uppgift. Jag ser fram emot att tillsammans med all personal, såväl anställda som frivilliga, sätta ytterligare tryck på att leverera försvarsförmåga framåt, säger Michael Claesson.

"Påverkat oss alla"

Claesson är i dagsläget chef för Försvarsstaben, men har haft många olika roller genom åren. Bland annat har han varit chef för Norrbottens pansarbataljon på I 19 och för Markstridsskolan, och i omgångar militär rådgivare vid Försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och Sveriges Nato-delegation vid Natohögkvarteret i Bryssel.

En av de mest framträdande rollerna som Michael Claesson har haft i Försvarsmakten är som insatschef mellan 2020 och 2023. 

De senaste åren har Rysslands invasion av Ukraina haft stor påverkan på Försvarsmaktens arbete. Inte minst har invasionen lett till att Sverige gått med i Nato.

– De senaste årens omvärldsutveckling har påverkat oss alla i någon form. Och det är fortsatt en mycket allvarlig tid vi lever i. Säkerhetsutmaningarna för oss i Sverige och för våra allierade, är många med flera pågående parallella kriser och konflikter, säger Sveriges Michael Claesson och tillägger:

–Vi måste fortsätta vår integration i Nato och ta ansvar för våra gemensamma åtaganden med våra allierade och samtidigt ha kraft att utveckla, växa och stärka Försvarsmaktens krigsförband och förmågor. Det är de viktigaste uppgifterna vi har framför oss. Det här är ett förtroende och uppdrag som jag kommer att förvalta med största respekt och beslutsamhet.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen