Under fredagen har Natochefen och statsminister Ulf Kristersson (M) varit ute med den svenska marinen och inspekterat när svenska specialförband tränar.

Stoltenberg besöker Sverige under en känslig tid.

I en intervju med DN berättar han att Nato har noterat ökad rysk aktivitet mot Natoländer.

– Vi har sett försök till sabotage, till mordbrand. Vi har sett flera kabelattacker, säger Stoltenberg till tidningen och tillägger:

– Det betyder att vi måste vara beredda att agera både nationellt och kollektivt. I Nato har vi ökat medvetenheten om dessa faror. Vi utbyter underrättelser och vi övar mer. Vi hjälper till att stärka varandras cyberförsvar.

Att Ryssland agerar alltmer aggressivt har en direkt koppling till västvärldens stöd till Ukraina.

– Jag tror att vi måste vara beredda på att ryssarna försöker skämma oss och hindra oss från att stödja Ukraina, säger Stoltenberg till DN.

Ny ÖB i Sverige

Samtidigt som Natochefen befinner sig i Sverige har regeringen utnämnt generallöjtnant Michael Claesson att efterträda Micael Bydén som Försvarsmaktens överbefälhavare.

Claesson tar över rollen när Bydén lämnar sitt förordnande den sista september i år.

– Det är en oerhört komplex, men inspirerande uppgift. Jag ser fram emot att tillsammans med all personal, såväl anställda som frivilliga, sätta ytterligare tryck på att leverera försvarsförmåga framåt, säger Michael Claesson.

"Påverkat oss alla"

Claesson är i dagsläget chef för Försvarsstaben, men har haft många olika roller genom åren. Bland annat har han varit chef för Norrbottens pansarbataljon på I 19 och för Markstridsskolan, och i omgångar militär rådgivare vid Försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och Sveriges Nato-delegation vid Natohögkvarteret i Bryssel.

En av de mest framträdande rollerna som Michael Claesson har haft i Försvarsmakten är som insatschef mellan 2020 och 2023. 

De senaste åren har Rysslands invasion av Ukraina haft stor påverkan på Försvarsmaktens arbete. Inte minst har invasionen lett till att Sverige gått med i Nato.

– De senaste årens omvärldsutveckling har påverkat oss alla i någon form. Och det är fortsatt en mycket allvarlig tid vi lever i. Säkerhetsutmaningarna för oss i Sverige och för våra allierade, är många med flera pågående parallella kriser och konflikter, säger Sveriges Michael Claesson och tillägger:

–Vi måste fortsätta vår integration i Nato och ta ansvar för våra gemensamma åtaganden med våra allierade och samtidigt ha kraft att utveckla, växa och stärka Försvarsmaktens krigsförband och förmågor. Det är de viktigaste uppgifterna vi har framför oss. Det här är ett förtroende och uppdrag som jag kommer att förvalta med största respekt och beslutsamhet.

Den införs 2026 och kommer att vara ett fysiskt plastkort.

– Du lägger kortet mot telefonen, så läses den av trådlöst. Så det innebär att det blir enklare att hjälpa till exempel sin gamla mamma, berättade Lotta Hämäläinen, ansvarig på Digg, för SR Ekot.

Nu kommer ytterligare ett id-besked till svenska folket.

Ett förslag om en digital identitetsplånbok ska beredas i Regeringskansliet.

Det meddelar civilminister Erik Slottner (KD) på måndagen.

– Exempelvis kommer körkort, pass och utbildningsbevis kunna användas på ett säkert sätt i en digital plånbok.

– I stället för att ha körkortet i en plånbok i bakfickan så kommer det vara möjligt att ha det i mobilen. Regeringen välkomnar utredningens slutbetänkande och de förslag som lämnas, säger ministern.

Första gången någonsin

Regeringens besked innebär att det för första gången någonsin kommer bli möjligt att ladda ner sitt körkort digitalt. Därmed följer Sverige övriga nordiska länder. I Finland, Danmark, Norge och Island har det sedan några år tillbaka varit möjligt att ladda ner sitt körkort i mobilen och lämna det fysiska kortet hemma.  

Det är oklart när det digitala körkortet införs i Sverige, men regeringen uppger att förslaget om en digital identitetsplånbok är i "slutbetänkandet". 

Flera funktioner

Beskedet om ett digitalt körkort är en del av EU-kommissionens förslag till ändring av den så kallade eIDAS-förordningen. Förslaget innebär bland annat att varje medlemsstat ska utfärda en europeisk digital identitetsplånbok.

Den digitala identitetsplånboken ska kunna användas i flera fall, till exempel för att:

- använda offentliga tjänster för att t.ex. få personbevis och läkarintyg eller anmäla adressändringar

- öppna bankkonto

- göra sin inkomstdeklaration

- söka till universitet och högskolor i hemlandet eller i ett annat EU-land

- spara läkemedelsrecept som kan användas i ett annat EU-land

- styrka sin ålder

- hyra en bil med hjälp av ett digitalt körkort

- checka in på ett hotell.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Och det är mobiltelefoner som berörs.

Under den senaste tiden har det varnats för sociala medier från såväl politiskt håll som från olika experter och myndigheter.

Samtidigt bekräftar nu Elgiganten ett oväntat besked, nämligen att de så kallade “dumtelefonerna” kan vara på väg att göra en comeback.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Tydlig ökning

Enligt Elgiganten så har försäljningen av “dumtelefoner” utan internet tripplats under 2023 jämfört med året innan.

Svenskarna tycks i större utsträckning överväga att överge sin smarttelefon.

– Jag vill väl inte egentligen, men jag sitter i flera timmar och scrollar och scrollar. Då mår jag dåligt och tänker på hur länge jag legat där när jag behöver städa och dammsuga och så vidare, säger Jennifer Fagerström som P4 Göteborg har pratat med.

Tar bort appar

Andra, som inte riktigt har tagit steget att byta ut sin smarttelefon mot en dummare motsvarighet, väljer att ta bort vissa appar för att minska på skärmtiden.

– Jag har börjat läsa lite böcker istället. Jag kände att det tog mycket av min dagliga tid att sitta och scrolla hela tiden, säger en annan person som P4 Göteborg pratat med.

Inte bara i Sverige

Det är inte bara i Sverige som en vändning verkar kunna skönjas gällande mobiltelefonerna.

Även i Storbritannien har en liknande utveckling skett, rapporterar BBC.

– Mina vänners användning är som fyra till fem timmar tror jag, och det är hur mycket min brukade vara innan jag fick det här, säger en person som skaffat en “dumtelefon” till BBC.

– Nu använder jag den 20 minuter om dagen, vilket är riktigt bra eftersom jag bara använder den till det jag behöver den till.

Köper fliptelefoner

Några av de personer som BBC har pratat med uppger att de köper gamla klassiska “fliptelefoner” från Nokia.

– Det hjälpte mig att kalibrera om mina egna vanor, jag har mycket mer kvalitetstid med min son, säger en kvinna som köpt en “dumtelefon” till både sig själv och sin son.

– Det är som om vi överlämnar världen, som att försöka lista ut hur man navigerar det.

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen