Stölder är ett stort problem för svenska affärer och butiker.

Stölderna inom handeln kostar 10,5 miljarder kronor varje år, enligt en ny rapport från Svensk Handel.

Det är en ökning med mer än 20 procent sedan 2021, enligt rapporten.

– Resultaten som presenteras i denna rapport visar på det hot som stölder och annan form av brottslighet utgör mot Sverige som handelsland, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Funderar på att lägga ner

Enligt Svensk Handel stjäls det mer än någonsin i svenska butiker.

Och det får stora konsekvenser för handlare och dess personal.

Över 10 procent av handlarna har funderat på att lägga ner sin verksamhet på grund av brottsligheten, enligt rapporten.

– För att vår bransch fortsatt ska kunna vara en av näringslivets största arbetsgivare krävs nu att frågan tas på högsta allvar. Det är hög tid att vända utvecklingen, säger Sofia Larsen.

Speglar samhällsutvecklingen

Det är två parallella utvecklingar som har lett till ett ökat antal stölder, enligt Svensk Handel.

Dels ökar andelen personer som stjäl för eget bruk.

Samtidigt så blir det också allt vanligare med organiserade ligor som stjäl som för höga belopp.

Allt fler stölder kan också kopplas till moderna betalsystem som självskanning och självutcheckning.

– Hela samhällsutvecklingen ses som en förklaring till polariseringen, heter det i rapporten.

Varorna som stjäls oftast

Kött och kläder är några av de varor som det stjäls mest av.

Andra exempel är godis, energidryck, kaffe och övrig dryck i dagligvaruhandeln, samt accessoarer, skor och smycken i sällanköpsvaruhandeln.

Svensk Handel efterfrågar nu kraftfulla åtgärder mot stölderna.

Exempel på sådana åtgärder är, enligt rapporten: En lokalt närvarande polis, hårdare straff och en slopad mängdrabatt, att mängdbrotten måste prioriteras i hela kedjan och att brott som har förutsättningar att klaras upp alltid utreds.

Foto: V Izquierdo

Text: Redaktionen

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen