Stölderna slår rekord – här är varorna som stjäls oftast

2024 06 19

Stölderna slår rekord inom svensk handel.

Stölder är ett stort problem för svenska affärer och butiker.

Stölderna inom handeln kostar 10,5 miljarder kronor varje år, enligt en ny rapport från Svensk Handel.

Det är en ökning med mer än 20 procent sedan 2021, enligt rapporten.

– Resultaten som presenteras i denna rapport visar på det hot som stölder och annan form av brottslighet utgör mot Sverige som handelsland, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Funderar på att lägga ner

Enligt Svensk Handel stjäls det mer än någonsin i svenska butiker.

Och det får stora konsekvenser för handlare och dess personal.

Över 10 procent av handlarna har funderat på att lägga ner sin verksamhet på grund av brottsligheten, enligt rapporten.

– För att vår bransch fortsatt ska kunna vara en av näringslivets största arbetsgivare krävs nu att frågan tas på högsta allvar. Det är hög tid att vända utvecklingen, säger Sofia Larsen.

Speglar samhällsutvecklingen

Det är två parallella utvecklingar som har lett till ett ökat antal stölder, enligt Svensk Handel.

Dels ökar andelen personer som stjäl för eget bruk.

Samtidigt så blir det också allt vanligare med organiserade ligor som stjäl som för höga belopp.

Allt fler stölder kan också kopplas till moderna betalsystem som självskanning och självutcheckning.

– Hela samhällsutvecklingen ses som en förklaring till polariseringen, heter det i rapporten.

Varorna som stjäls oftast

Kött och kläder är några av de varor som det stjäls mest av.

Andra exempel är godis, energidryck, kaffe och övrig dryck i dagligvaruhandeln, samt accessoarer, skor och smycken i sällanköpsvaruhandeln.

Svensk Handel efterfrågar nu kraftfulla åtgärder mot stölderna.

Exempel på sådana åtgärder är, enligt rapporten: En lokalt närvarande polis, hårdare straff och en slopad mängdrabatt, att mängdbrotten måste prioriteras i hela kedjan och att brott som har förutsättningar att klaras upp alltid utreds.

Foto: V Izquierdo

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen