Stölderna slår rekord – här är varorna som stjäls oftast

2024 06 19

Stölderna slår rekord inom svensk handel.

Stölder är ett stort problem för svenska affärer och butiker.

Stölderna inom handeln kostar 10,5 miljarder kronor varje år, enligt en ny rapport från Svensk Handel.

Det är en ökning med mer än 20 procent sedan 2021, enligt rapporten.

– Resultaten som presenteras i denna rapport visar på det hot som stölder och annan form av brottslighet utgör mot Sverige som handelsland, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Funderar på att lägga ner

Enligt Svensk Handel stjäls det mer än någonsin i svenska butiker.

Och det får stora konsekvenser för handlare och dess personal.

Över 10 procent av handlarna har funderat på att lägga ner sin verksamhet på grund av brottsligheten, enligt rapporten.

– För att vår bransch fortsatt ska kunna vara en av näringslivets största arbetsgivare krävs nu att frågan tas på högsta allvar. Det är hög tid att vända utvecklingen, säger Sofia Larsen.

Speglar samhällsutvecklingen

Det är två parallella utvecklingar som har lett till ett ökat antal stölder, enligt Svensk Handel.

Dels ökar andelen personer som stjäl för eget bruk.

Samtidigt så blir det också allt vanligare med organiserade ligor som stjäl som för höga belopp.

Allt fler stölder kan också kopplas till moderna betalsystem som självskanning och självutcheckning.

– Hela samhällsutvecklingen ses som en förklaring till polariseringen, heter det i rapporten.

Varorna som stjäls oftast

Kött och kläder är några av de varor som det stjäls mest av.

Andra exempel är godis, energidryck, kaffe och övrig dryck i dagligvaruhandeln, samt accessoarer, skor och smycken i sällanköpsvaruhandeln.

Svensk Handel efterfrågar nu kraftfulla åtgärder mot stölderna.

Exempel på sådana åtgärder är, enligt rapporten: En lokalt närvarande polis, hårdare straff och en slopad mängdrabatt, att mängdbrotten måste prioriteras i hela kedjan och att brott som har förutsättningar att klaras upp alltid utreds.

Foto: V Izquierdo

Text: Redaktionen

JUST NU: 15-åringar har varit försvunna i två dagar

2025 09 04

Polisen behöver nu allmänhetens hjälp.

På torsdagskvällen går polisen ut med ett meddelande där de vädjar om hjälp från allmänheten.

Detta med anledning av att två 15-åringar är försvunna i Göteborgsområdet.

Det rör sig om en pojke och en flicka som försvann från sina hem för två dygn sedan.

Behöver hjälp

Polisen har letat efter de båda 15-åringarna utan resultat.

– Polisen söker två ungdomar som försvann från sina hem i Göteborg vid 19-tiden tisdag den 2 september, meddelar polisen.

– Polisen har sökt av området kring deras bostäder samt andra intressanta platser utan resultat och vädjar nu till allmänheten om tips om var de kan befinna sig.

Det ska du göra

Det finns i nuläget inga uppgifter om var de båda 15-åringarna kan tänkas befinna sig.

Polisen understryker att det är viktigt att de båda hittas snart.

Den som har information bör kontakta polisen direkt.

– Vi är väldigt angelägna att snarast komma i kontakt med ungdomarna. Om du har sett dem eller har information om var de kan befinna sig, kontakta polisen på 114 14, är det akut ring 112, fortsätter polisen.

Går ut med uppgifter

Polisen har gått ut med signalement för pojken och flickan.

De två försvunna är en tjej och en kille i 15-årsåldern. 

Tjejen bar vid försvinnandet en svart jacka, vit luvtröja, svarta byxor och vita sneakers. 

Killen bar troligen vita sneakers och svarta jeans.

Omständigheterna kring situationen är oklara, men polisen understryker att det är viktigt att de får kontakt med personerna så snart som möjligt.

300 varje år

Polisen genomför årligen minst 300 räddningsinsatser för att söka efter personer som har försvunnit där det finns farhågor om personernas hälsa.

– Under insatsen då polisen söker efter den försvunna personen bedömer en räddningsledare, som alltid är en polis när det gäller försvunna personer, vilka polisiära resurser som behövs vid sökandet, till exempel hundar, hästar, helikoptrar, motorcyklar och båtar, framhåller polismyndigheten.

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny invandringsregel på gång

2025 09 04

En ny regel för anhöriginvandring uppges vara nära.

En utredning om skärpta villkor för anhöriginvandring tillsattes för ungefär ett år sedan.

Utredningen är nu färdig, och flera förslag till förändringar av regelverket som gäller i dagsläget väntas.

Bland annat handlar det om en ny huvudregel för anhöriga som vill invandra till Sverige, rapporterar Svenska Dagbladet.

Ny huvudregel

Enligt uppgifter gör det nya förslaget gällande att den som vill ta en anhörig till Sverige måste själv ha bott i Sverige i minst två år.

Efter det kan en ansökan om uppehållstillstånd prövas.

Utredningen väntas lämna över till migrationsminister Johan Forssell (M) på fredagen.

Lägsta på 40 år

Anhöriginvandringen är en av de största invandringskategorierna i Sverige, men siffror från januari pekar på att det förra året rörde sig om den lägsta nivån på 40 år.

– Det har hänt väldigt mycket under 2024, men jag kan garantera er att det kommer hända minst lika mycket under 2025, har Forssell sagt om saken.

Kraven idag

Så här ser förutsättningarna ut i dagsläget för anhöriginvandring enligt Migrationsverket:

– Personen som redan bor i Sverige, den så kallade anknytningspersonen, måste uppfylla ett försörjningskrav när det gäller både boende och inkomst, förklarar myndigheten.

– Anknytningspersonen måste ha en bostad som är av tillräcklig storlek och standard för sig själv, familjemedlemmarna som vill flytta hit och eventuella andra personer i hushållet att bo i. Dessutom måste anknytningspersonen kunna försörja alla som ska bo tillsammans.

Två år åt gången

Ett uppehållstillstånd på grund av anknytning kan beviljas för två år åt gången som längst, eller kortare om personens pass har en kortare giltighetstid än så. 

När man har haft sitt uppehållstillstånd och bott i Sverige i tre år kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd, i praktiken betyder det att man kan ansöka tidigast efter fyra år eftersom uppehållstillståndet beviljas för två år i taget.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen