Stölder är ett stort problem för svenska affärer och butiker.

Stölderna inom handeln kostar 10,5 miljarder kronor varje år, enligt en ny rapport från Svensk Handel.

Det är en ökning med mer än 20 procent sedan 2021, enligt rapporten.

– Resultaten som presenteras i denna rapport visar på det hot som stölder och annan form av brottslighet utgör mot Sverige som handelsland, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Funderar på att lägga ner

Enligt Svensk Handel stjäls det mer än någonsin i svenska butiker.

Och det får stora konsekvenser för handlare och dess personal.

Över 10 procent av handlarna har funderat på att lägga ner sin verksamhet på grund av brottsligheten, enligt rapporten.

– För att vår bransch fortsatt ska kunna vara en av näringslivets största arbetsgivare krävs nu att frågan tas på högsta allvar. Det är hög tid att vända utvecklingen, säger Sofia Larsen.

Speglar samhällsutvecklingen

Det är två parallella utvecklingar som har lett till ett ökat antal stölder, enligt Svensk Handel.

Dels ökar andelen personer som stjäl för eget bruk.

Samtidigt så blir det också allt vanligare med organiserade ligor som stjäl som för höga belopp.

Allt fler stölder kan också kopplas till moderna betalsystem som självskanning och självutcheckning.

– Hela samhällsutvecklingen ses som en förklaring till polariseringen, heter det i rapporten.

Varorna som stjäls oftast

Kött och kläder är några av de varor som det stjäls mest av.

Andra exempel är godis, energidryck, kaffe och övrig dryck i dagligvaruhandeln, samt accessoarer, skor och smycken i sällanköpsvaruhandeln.

Svensk Handel efterfrågar nu kraftfulla åtgärder mot stölderna.

Exempel på sådana åtgärder är, enligt rapporten: En lokalt närvarande polis, hårdare straff och en slopad mängdrabatt, att mängdbrotten måste prioriteras i hela kedjan och att brott som har förutsättningar att klaras upp alltid utreds.

Foto: V Izquierdo

Text: Redaktionen

En ny modell kommer att införas på den nordiska elmarknaden.

Det kommer att betyda högre elpriser för många svenskar.

Den nya modellen införs om några månader, rapporterar TV4.

Elpriset blir dyrare

Den nya modellen är en så kallad flödesberäkningsmodell.

Tanken är att den ska vara i linje med EU-förordningen, men den medför också att elpriset kommer att beräknas på ett nytt sätt.

Och många riskerar att drabbas negativt av förändringen.

– Det kommer att innebära att elpriset blir dyrare i Sverige som helhet, säger Elsklings affärsområdeschef, Åsa Hauer, till kanalen.

Ökning med 12 procent

Enligt siffror från Svenska kraftnät så skulle modellen ha medfört 12 procent högre elpriser i elområde 3, om den hade använts redan idag.

Boende i elområde 3 riskerar alltså att bli förlorare.

Och de är ganska många – elområde 3 är Sveriges största elområde.

Där ingår bland annat Stockholms län, Gotlands län, Södermanlands län, Värmlands län, Västmanlands län, samt Örebro, Uppsala och Östergötlands län.

Även delar av Kalmar, Jönköping, Hallands och Gävleborgs län samt Västra Götalands och Dalarnas län ingår i elområde 3.

Sex av tio drabbas

Många svenskar, bland annat i storstäderna Stockholm och Göteborg, riskerar alltså att få högre priser.

– Sex av tio svenskar bor i det här området, majoriteten kommer att drabbas av högre elpriser, säger Åsa Hauer till kanalen.

Samtidigt ser elområde 4 ut att bli vinnare – där kan priserna sjunka med 7 procent, enligt Svenska kraftnät.

Minskad risk för effektbrist

Samtidigt som elpriset väntas stiga så sjunker risken för effektbrist kommande vintrar.

– Prognosen för eventuell effektbrist – att inte elen räcker – under kommande fyra vintrar ser något bättre ut än bedömningen Svenska kraftnät gjorde för ett år sedan, enligt Svenska kraftnät.

Detta beror bland annat på att elanvändningen väntas öka i långsammare takt och att utbyggnaden av stamnätet ger ökad överföringskapacitet från norr till söder, uppger organisationen.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen