Stjärnans förslag – Melodifestivalen kan göras om

2025 03 07

En stor ”Mello”-profil anser att Melodifestivalen kan göras om radikalt.

Skådespelaren Björn Kjellman är en stor profil i ”Mello”-sammanhang.

Kjellman har själv deltagit i Melodifestivalen 2006 med låten ”Älskar du livet”, och är också ett stort fan av tävlingen.

Men nu kräver han att ”Mellon” ska förändras – rejält.

”Skaka om hela tävlingen”

Björn Kjellman anser att Melodifestivalen skulle kunna göras om riktigt ordentligt.

Det behövs ett radikalt nytänkande för att tävlingen ska bli bättre och kvaliteten nå högre höjder, menar han.

– Jag tycker att det har varit en bra melodifestival, men jag längtar ju fortfarande efter att de ska skaka om hela tävlingen och göra riktigt, riktigt annorlunda. För det här har varit upplägget lite för länge, tycker jag, säger Kjellman till SR.

Han menar att Melodifestivalen har blivit något av ett ”barnprogram”. Liknande kritik har framförts av bland andra Ulf Brunnberg, i samband med att denne själv medverkade i en kort sketch i programmet, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Behovet av förändring är så stort att det vore okej om förändringen skulle väcka hård kritik i början, menar Björn Kjellman.

– Problemet är ju att Melodifestivalen som den ser ut är så enormt populär, alla vet vad det är de ska få se på, och de vill se samma sak igen. Något år så måste man säga till folket: ”Nej, ni får inte det där i år!”, säger han till radiokanalen.

Och Kjellman har klart för sig i vilket riktning tävlingen och programmet skulle behöva gå.

Vill hämta inspiration – från Italien

Björn Kjellman anser att Melodifestivalen bör inspireras mer av San Remo-festivalen i Italien, som var den tävling som ursprungligen gav upphov till Eurovision.

– Det är de absolut bästa artisterna, det är artisteri på stor… alltså riktigt bra, bra låtar, det är alla åldrar på artisterna, det är alla sorters musik som är populär i Italien, och det är absolut inte ett barnprogram – men alla tittar, säger Björn Kjellman.

Melodifestivalen är ett ämne som ofta väcker debatt i Sverige.

Förutom Björn Kjellman och Ulf Brunnberg, har även företagaren och tidigare skivbolagsdirektören Bert Karlsson kritiserat tävlingens utveckling.

Karlsson anser bland annat att det råder brist på riktig schlagermusik och riktiga melodier i tävlingen på senare år.

– Det finns inga riktiga schlagers längre. Man måste gå tillbaka till Hasse Andersson, han vinner inte tävlingen men han vinner försäljningssiffrorna efteråt, för att han går hem i stugorna, har Bert Karlsson tidigare sagt till Expressen.

Finalen i 2025 års Melodifestival äger rum på Strawberry Arena i Solna i morgon, lördag.

Foto: Melodifestivalen

Text: Redaktionen


Döda personer “väcks till liv” – anhöriga förfärade

2025 10 13

Till anhörigas fasa har avlidna personer börjat väckas “till liv”.

Tekniken går i rasande fart.

Kanske till och med obehagligt fort.

På senare tid har ett särskilt exempel blivit aktuellt där människans teknologiska framsteg ställs mot moral och etik.

Det handlar om artificiell intelligens som nu “återupplivar” döda kändisar. Den senaste i raden är skådespelaren Robin Williams, som dog 2014.

På nätet sprids mängder med AI-genererade bilder och filmer på den avlidna filmstjärnan, till anhörigas stora fasa.

– Sluta tro att jag vill se det eller att jag kommer att förstå, det vill jag inte och jag kommer inte förstå. Snälla, om ni har någon form av anständighet, sluta göra det här mot honom och mot mig, till och med mot alla, framhåller Robin Williams dotter Zelda Williams på Instagram och tillägger:

– Tro mig, det är INTE vad han skulle vilja.

Även privatpersoner återskapas

Trenden har fått stor spridning. Nyligen har även AI-genererade filmer dykt upp med Michael Jackson där den avlidna popstjärnan stjäl kyckling från restaurangkedjan KFC. En annan film visar astrofysikern Stephen Hawking på rullskridskor.

Men fenomenet är inte begränsat till döda kändisar.

I en sydkoreansk dokumentär från MBClife visas till exempel hur en mamma får träffa sin AI-genererade dotter – tre år efter att dottern hade dött. 

Flera företag som säljer AI-tjänster har nu börjat se dödas “återkomst” som en marknad, rapporterar TV2.

Exempelvis kan man spela in detaljer och berättelser om sitt liv innan man dör, vilket AI använder som information som för att ge rätta svar på frågor som anhöriga vill ställa efter personens bortgång.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten larmar om ny teknik – varannan svensk berörs

Få svenskar vill "återfödas"

Möjligheten att skapa digitala kopior av avlidna personer började dyka upp för ungefär ett år sedan.

Och tack vare tekniken går det till och med att interagera med kopiorna.

– Har man data från en person, till exempel hur den beter sig i text, är det möjligt att bygga en bot som för sig som den personen. Vissa av dessa botar kan säkert vara meningsfulla, men de utmanar också vår syn på vad som är lämpligt, har Stefan Larsson, docent i teknik och social förändring vid Lunds tekniska högskola, tidigare sagt till sajten Forskning.se.

Enligt en Sifoundersökning från 2024 är det enbart sju procent av svenska folket som vill bli återskapade efter sin död.

LÄS MER: Populär maträtt utreds – kopplad till dödsfall

Foto: S. Rodgerson

Text: Redaktionen


13 oktober 2025

700 000 svenskar riskerar böter – nu säger SD nej

2025 10 13

SD vill sätta stopp för en lag som innebär att 700 000 svenskar riskerar böter.

Antalet svenskar som tittar på olaglig ip-tv, alltså illegalt streamad tv, har skjutit i höjden på senare tid.

Enligt Mediavision är det runt 700 000 svenska hushåll som tittar på olaglig tv.

I en utredning föreslås att detta ska kunna bestraffas med böter – men nu säger SD nej.

Riskerar böter – SD säger nej

Regeringens utredare har föreslagit att personer som tittar på illegal ip-tv ska kunna bötfällas genom en ny lag som föreslås träda i kraft 1 juli 2026.

Men Sverigedemokraterna går nu emot förslaget.

”Polisen ska inte jaga vanliga tittare”, skriver partiets kulturpolitiska talesperson Alexander Christiansson i en debattartikel i SvD.

– Att bötfälla tittare som bara vill se sitt favoritlag spela är varken rättvist eller effektivt. Sverige behöver en politik som bekämpar brott – inte kriminaliserar vanliga människor, menar Christiansson.

Många som använder illegal ip-tv gör det för att kunna streama sport eller film.

Antalet svenska hushåll som använder illegal ip-tv uppgår till 700 000, uppgav Mediavision i januari, vilket SR rapporterade. Det var då en ökning med 25 procent på bara sju månader.

LÄS OCKSÅ: Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

Höga priser i Sverige

SD:s kulturpolitiska talesperson menar att förslaget om att dessa människa ska kunna bötfällas är felriktat.

– Det är inte den som vill se sitt fotbollslag spela som ska jagas utan de bolag som ofta med koppling till organiserad brottslighet driver och tjänar pengar på dessa olagliga tjänster, skriver Alexander Christiansson i debattartikeln.

Han menar också att det helt enkelt är för dyrt att streama lagligt i Sverige, och att det är därför människor använder olagliga tjänster.

Därför bör man göra någonting åt den svenska streamingmarknaden, anser SD.

– Sverige har bland de högsta priserna i världen på laglig streaming. Det beror på att rättigheterna är dyra, konkurrensen svag och den svenska marknaden liten, skriver Alexander Christiansson i debattartikeln.

Kulturministern vill se förändring

Regeringens utredare har påpekat att enskilda rättighetshavare, filmskapare och idrottsföreningar årligen går miste om cirka en och en halv miljard kronor på grund av den olagliga streamingen.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) tycker att det här är ett stort problem.

– Fler och fler svenskar väljer att betala pengar rakt in i organiserad brottslighet för att kunna titta på filmer, sportevenemang och tv-serier genom illegal IP-tv, har Parisa Liljestrand tidigare sagt till Expressen.

Hon menar också att Sverige sticker ut i Europa.

– Sverige är ett av de länder i EU där det här problemet är väldigt utbrett, har kulturministern sagt till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen