JUST NU: Stenar och brandbomb mot polisen – flera våldsamma upplopp pågår

2022 04 17

Våldsmän går nu på eftermiddagen till angrepp mot poliser i både Linköping och Norrköping.

Koranbrännaren Rasmus Paludan har inte setts av men det spelar mindre roll för de kriminella ligisterna som vill skada de tjänstgörande poliserna som försöker upprätthålla trygghet och ordning i Östergötland.

Brandbomb

I såväl Linköping som Norrköping går våldsverkare till attack nu på söndagseftermiddagen och SVT rapporterar att det har kastats både sten och någon form av brandbomb mot polisen i Linköping.

Det rör sig om det ökända området Skäggetorp som blivit en plats som belastas med en hel del kriminalitet.

Våldsamt upplopp

– I stadsdelen Skäggetorp i Linköping startade under eftermiddagen ett våldsamt upplopp. Polisen anlände snabbt till platsen efter att oroligheterna hade börjat. Polisen arbetar med en stor insats och har nationell förstärkning på plats, uppger polismyndigheten.

Fyra gripna

– Sten och andra föremål har kastats mot poliser och polisfordon. Fyra personer har hittills gripits misstänkta för våldsamt upplopp, uppger polisen.

En polis har skadats lindrigt. Det finns inga uppgifter om att någon civil har skadats,

200 personer

– De personer som är del av det våldsamma upploppet uppskattas till omkring 200 personer. Polisen övervakar stadsdelen med drönare, rapporterar polisen.

På videofilmer från polisen från helgens våldsamheter hörs det hur unga män skriker islamistiska slagord och poliser uppger även att man drabbats av otäcka meddelanden från vad som bedöms vara islamister.

Polisen bedömer att den icke tillståndsgivna allmänna sammankomst som kan vara anledning till att personer har samlats i Skäggetorp med stor sannolikhet inte verkar bli av.

Återigen lyckats

Polisens tror heller inte att den haft för avsikt att genomföras. Om Rasmus Paludans poäng är att visa att koranbränning – som är tillåten enligt svensk lag – kan leda till att galningar begår grov brottslighet och till och med går till våldsamma angrepp mot polisen så har han återigen lyckats med den saken.

Åtta gripna

Denna gång var dock polisen framgångsrikare när det gäller att gripa gärningsmännen.

– Antalet gripna uppgår nu till totalt åtta personer, framhåller polisen i Linköping.

Avfyrat varningsskott

Även i Norrköping har våldsmän inlett oroligheter och polisen har avfyrat eldvapen.

– I stadsdelen Navestad i Norrköping sköt polis varningsskott klockan 15.02. Detta efter att ett våldsamt upplopp startat, poängterar polismyndigheten.

Nationell förstärkning

Även i Norrköping finns en stor polisinsats och nationell förstärkning har tillkallats.

– Ett bildäck och en bil har brunnit i stadsdelen. Polisen övervakar stadsdelen med drönare, uppger polisen.

Uppgifter från SVT indikerar att det kan handla om flera bilbränder och på bilder ser man flera olika rökpelare i staden.

Brandrök från bilar

– Enligt SVT:s team på plats är det många människor som samlats i Navestad, hundratals minst. De ser brandrök från bilar. Teamet har bevittnat svartklädda ungdomar som slänger stenar mot polisen, rapporterar SVT.

150 personer

Omkring 150 personer bedöms ingå i det våldsamma upploppet i Norrköping där ännu så länge inga personskador rapporteras.
– Ingen person, varken polis eller civil ska än så länge ha kommit till skada, uppger polisen.

Inte heller i Norrköping tros Rasmus Paludan dyka upp.

Arikvfoto: Ingripandepolisen

Text: Redaktionen


Skatteverket varnar för vanligt sparande – 1,5 miljoner privatpersoner

2024 12 16

Skatteverket slår nu larm om en populär sparform i Sverige.

Dagens regelverk tillåter inte att man placerar onoterade tillgångar på ett investeringssparkonto, ett så kallat ISK.

Däremot är det grönt ljus när det gäller en annan vanlig sparform – kapitalförsäkringar.

Det innebär att tillgångarna beskattas med en schablonmässig avkastningsskatt som efter nyår kommer ligga på drygt 0,9 procent, till skillnad från skatt på tjänsteinkomst eller näringsverksamhet som är mycket högre.

"Hög risk för fel"

Nu pekar Skatteverket ut kapitalförsäkringar som ett riskområde för skatteflykt, rapporterar Dagens industri.

Som följd av otydliga regler för skatteflykt och en rättsosäker situation riskerar staten att gå miste om rejäla skatteintäkter.

– Det finns hög risk för fel och fusk, framhåller myndigheten i ett PM till finansdepartementet, enligt tidningen.

Uppmanar regeringen

Skatteverket vädjar därför till regeringen att en utredning måste tillsättas för att sätta stopp för skatteflykt i kapitalförsäkringar, som totalt huserar 960 miljarder kronor i Sverige och ytterligare 235 miljarder i utländskt sparande.

Hur utbrett fusket dock är kan inte myndigheten svara på i dagsläget.

Granskningar mellan 2021-2023 har enbart resulterat i korrigerad skatt på 93 miljoner kronor och "skattetillägg motsvarande 11 miljoner kronor för totalt 140 personer”.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till Skatteverkets uppmaning.

1,5 miljoner privatpersoner

Att spara i kapitalförsäkring har blivit allt vanligare. Enligt siffror från Svensk försäkring hade omkring 1,5 miljoner privatpersoner en kapitalförsäkring i slutet av 2022.

Det genomsnittliga sparandet för privatpersoner var då nästan 300 000 kronor per person.

– Både företag och privatpersoner kan spara i kapitalförsäkring, som är ett ”skal” för olika sparprodukter där försäkringstagaren bland annat kan välja förmånstagare och periodiserad utbetalning, framhåller Svensk Försäkring och tillägger:

– Kapitalförsäkring ska inte förväxlas med ett pensionssparande då det är möjligt att ta ut hela eller delar av sparkapitalet under sparandeperioden och kapitalet därmed inte är inlåst till pensioneringen.

Foto: 

Text: Redaktionen


Storbank slår larm – så utvecklas kronan 2025

2024 12 16

En storbank slår larm om kronans utveckling under 2025.

Nästa vecka kommer både amerikanska Fed och svenska Riksbanken att lämna nya räntebesked.

I båda fallen förväntar sig de flesta en sänkning med 0,25 procent.

Samtidigt oroar sig allt fler för den svaga kronan.

Och nu kommer Danske Bank med en dyster prognos om kronans utveckling det kommande året, rapporterar Di.

”Kommer att vara svag”

Att det blir en ny räntesänkning när Riksbanken meddelar sitt besked den 19 december räknar de flesta med.

En enkät som SEB har gjort bland investerare i obligations- och kreditmarknaden visar att 95 procent tror på en sänkning med 25 punkter, rapporterar Placera.se.

Men en annan viktig fråga är hur kronan kommer att utvecklas under 2025, eftersom den svaga kronkursen väcker stor oro hos många.

Enligt Danske Bank finns det en stor risk att kronan kommer att vara fortsatt svag.

Man ser också en risk att kronan drabbas negativt av ogynnsamma framtidsbesked från Fed.

– Vår prognos är att kronan kommer att vara svag och faktiskt tappa ytterligare mot dollarn under 2025. Vi tror inte på någon kronrevansch, säger Danske Banks seniorstrateg Maria Landeborn till Di.

Beroende av omvärlden

När det gäller den svenska ekonomins utveckling understryker hon också att Sverige är väldigt beroende av omvärlden. Det handlar inte bara om USA, utan också om Europa.

– Vi behöver se att industrikonjunkturen blir bättre i Tyskland och Frankrike. ECB är den centralbank som varit onödigt orolig för inflationen med tanke på att tillväxten och efterfrågan är så svag i Europa, säger Danske Banks seniorstrateg till tidningen.

Förväntningar på Riksbanken

Oron för kronans utveckling är fortfarande stor, och hur penningpolitiken kommer att se ut framöver är fortfarande osäkert.

Många väntar sig dock en expansiv penningpolitik för att den svenska ekonomin ska få chansen att återhämta sig.

Nyligen gick bland annat Länsförsäkringar ut och krävde att Riksbanken måste gå längre för att ”trygga återhämtningen”.

– Riksbankens nuvarande plan att stanna strax över två procent räcker sannolikt inte. Det riskerar att hålla tillbaka återhämtningen i onödan. Med låg inflation och fortsatt osäkerhet i omvärlden är en ränta på 1,5 procent mer i linje med vad ekonomin troligtvis behöver, säger Länsförsäkringar chefsekonom Alexandra Stråberg i ett uttalande.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen