JUST NU: Stel stämning när EU-ledare besökte Zelensky

2022 06 16

Det bjöds på både välkomnande omfamningar och stela hälsningar när storfrämmande besökte Volodymyr Zelensky i Ukraina.

Säkerhetspådraget var enormt när Kyiv fick besök av topprofiler från Europa idag. Hela presidentkomplexet var avspärrat till den grad det är möjligt när ett land befinner sig under attack, rapporterar BBC.

På plats i Kyiv välkomannde president Zelensky framför allt Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Även Rumäniens president Klaus Iohannis och Italiens premiärminister Mario Draghi deltog i det historiska mötet som beskrivs som det tyngsta i Ukraina sedan kriget inleddes.

Pinsam stämning

Men det bjöds på något märkliga scener och pinsam stämning när de högprofilerade ledarna stegade upp på den röda mattan som rullats ut utanför presidentpalatset, uppger BBC.

När Emmanuel Macron skulle hälsa på den ukrainska presidenten välkomnades han med en varm omfamning av Zelensky.

Förbryllande portfölj och stel hälsning

Märkligare blev det dock när Scholz dök upp, som först fick omgivningen att skruva på sig när han med möda försökte få ut en klumpig portfölj ur bilen. Portföljen dumpades sedan av kanslern på röda mattan och fick tas om hand av en förbryllad tjänsteman i bakgrunden.

Väl framme vid Zelensky fick förbundskanslern, till skillnad från Macron, enbart ett kort och stelt handslag från Ukrainas president vilket orsakade en något pinsam stämning, skriver kanalen.

Skakig relation

Både den franska och tyska ledaren har fått kritik för att inte ha stöttat Ukraina i tillräckligt hög grad.

Stämningen mellan just Tyskland och Ukraina har bitvis särskilt varit skakig.

Nobbade tyska presidenten

I april nobbade Ukraina ett tyskt presidentbesök i landet, vilket Olaf Scholz hade svårt att acceptera.

– Det kan inte fungera så att ett land som ger så mycket militär hjälp, så mycket finansiell hjälp … och sedan bara säga att det landets president inte får komma, sade Scholz till tyska tv-kanalen ZDF på måndagen tre veckor efter att Ukraina meddelat att Tysklands president Frank-Walter Steinmeier inte var välkommen.

– Så kan man bara inte göra, tillade han.

Bjöd in Zelensky till toppmöte

Nu möts alltså ländernas företrädare på ukrainsk mark i ett direkt möte med Zelensky. Kanske har stämningen lättat något efter att Tyskland bjudit in Volodymyr Zelensky till att delta i nästa G7-möte, rapporterar Sky News, som äger rum i just Tyskland senare i år.

BBC ställde frågan till Zelensky om han tror att EU-ledarna kommer att ge honom vad han verkligen vill ha på mötet.

– Vi får se, svarade den ukrainska presidenten.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

– Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster.

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden.

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”.

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året.

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen