Löfvens (S) besked om avgångsdag – Och möjlig dag för statsministeromröstning

2021 11 14

Spekulationerna har varit många om när Stefan Löfven – som har avgått som S-ledare – även kommer att avgå som statsminister.

Och nu meddelar hans pressekreterare till SVT när statsministerns avgång kommer att inträffa.

Tidigt nästa vecka

– Han kommer tidigt kommande vecka lämna in sin begäran om entledigande som statsminister till talmannen, meddelar Stefan Löfvens pressekreterare Maria Soläng per sms till SVT.

ANALYS

Det talar för att avgången sannolikt sker redan i morgon måndag, möjligen redan på måndagsförmiddagen, eller i andra hand på tisdagen.

Hektisk vecka väntar

Avgången öppnar för att en hektisk vecka kommer att ta vid i svensk politik.

Måndag: Det är möjligt att statsministern avgår redan i morgon måndag.

Tisdag: Det skulle sannolikt innebära att talmannen föreslår en ny statsminister redan dagen efter måndagen, det vill säga på tisdagen. Förslager ska bordläggas två gånger.

Onsdag: Talmannen lägger återigen fram ett förslag till ny statsminister. Förslaget bordläggs en andra gång. Bordläggandet är en gammal och numera udda tradition som handlar om att riksdagens talman ska meddela riksdagsledamöterna att omröstningen om en ny regeringschef är nära. Det möjliggör för riksdagsledamöter runt om i landet att skyndsamt inleda resan till rikets huvudstad.

Torsdag: Statsministeromröstningen äger troligen rum – förutsatt att avgången skedde på måndagen och talmannen agerar som väntat. Hur själva omröstningen sedan går är inte helt klar. Socialdemokraterna behöver stöd från Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet för att kunna göra Magdalena Andersson (S) till ny statsminister.

Om inte fler än 174 ledamöter röstar nej så väljs Magdalena Andersson till statsminister.

Fredag: Så kallad konselj äger rum, det vill säga möte på slottet där Kungen träffar statsministern som presenterar sin regering.

Veckoschemat är ett exempel på hur det skulle kunna se ut men det behöver inte bli på detta sätt. Det är fortfarande oklart när avgångsbeskedet kommer och talmannen kan därefter göra olika val.

C och MP troligen överens när som helst

Att Stefan Löfven nu signalerar att han avgår troligen redan på måndag eller möjligen på tisdagen indikerar att Miljöpartiet och Centern har kommit överens om de två heta frågorna om reformerat strandskydd respektive balansen mellan äganderätt för skogen samt biologisk mångfald.

Löfven drar sig sannolikt för att avgå så länge den frågan är olöst. Något besked från MP och C har emellertid ännu inte kommit.

Socialdemokraterna behöver förutom stöd från MP och C även stöd från Vänsterpartiet för att kunna vinna statsministeromröstningen. Det stödet är långt ifrån självklart eftersom Vänstern vill få större inflytande för att kunna ge sitt stöd.

Det osäkra kortet

Ett minimum är sannolikt att Magdalena Andersson (S) träffar eller åtminstone har tydliga samtal med Nooshi Dadgostar (V). Det torde kunna ske men det är inte helt säkert att Vänsterpartiets ledning anser att samtalet är tillräckligt förtroligt och produktivt för att V ska ge sitt stöd till Magdalena Andersson som ny statsminister.

Foto: Stefan Löfven, Instagram

[yop_poll id="867"]

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen