Stefan Löfven löser ut sin fallskärm – Kan få miljoner

2021 12 24

Före detta statsministern Stefan Löfven ansöker nu om att få ut sin avgångsersättning.

Det är inte bara Stefan Löfven som ansökt om att få ut avgångspengarna utan även de sju andra ministrarna som nyligen lämnade regeringen rapporterar Dagens Industri.

12 månadslöner

– En årslön är huvudprincipen, säger Cecilia Bohlin som är sekreterare i Statsrådsarvodesnämnden till tidningen. 

Utöver Stefan Löfven var det även följande ministrar som lämnade regeringen:

▪Civilminister Lena Micko (S)

▪Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

▪Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP)

▪Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

▪Kulturminister Amanda Lind (MP)

▪Biståndsminister Per Olsson Fridh (MP)

▪Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP)

180 000 kronor i månaden

Alla åtta ministrar som lämnade regeringen inklusive statsministern har inkommit med ansökan om avskedsersättning.

Statsministerns lön ligger på 180 000 kronor i månaden vilket innebär att ett års ersättning landar på 2,16 miljoner kronor.

140 000 kronor i månaden

För de övriga ministrarna ligger månadslönen på 140 000 kronor i månaden vilket innebär ett årsarvode på 1,68 miljoner kronor. Årsarvodesnivån är den högsta möjliga ersättningen för de tidigare ministrarna.

SÅ FUNGERAR DET

Den så kallade Statsrådsarvodesnämnden beslutar hur höga ministrarnas månadsarvoden ska vara och nämnden beslutar även vilken ersättning de ministrar som avgår ska få.

Arvodet före avgången

På riksdagens webbsida redovisas hur ersättningsnivåerna fungerar.

Huvudregeln är att en minister som avgår och som ansöker om avgångsersättning får avgångsersättning under ett år. Avgångsersättningen motsvarar det belopp som ministern fick i arvode före avgången. Det kan förekomma att ersättning lämnas under en längre eller kortare tid än ett år.

Löneutvecklingen

Statsministerns och övriga ministrars månadslön i kronor räknat har utvecklats på följande sätt genom åren enligt riksdagens sammanställning:

         Statsministern          Övr ministrar

▪1994      65 000          55 000

▪2000      93 000          75 000

▪2010    140 000       112 000

▪2021    180 000       142 000

Ersättningen kan minska

Om den före detta ministern har andra inkomster som är pensionsgrundande så räknas de av från avgångsersättningen. Även andra inkomster som delpension, andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag samt pension räknas av från avgångsersättningen.

Ministern själv

Det är ministern själv som får ansöka om avgångsersättning och även meddela vilka andra inkomster som ska räknas av. 

Regeringen Reinfeldt

Det är inte bara statsministern och övriga ministrar som har rätt till avgångsersättning när en regering eller delar av en regering avgår. Även statssekreterare har rätt till avgångsersättning  och efter att Regeringen Reinfeldt slutade 2014 summerades ministrarnas och statssekreterarnas ersättningar av media. 

I april 2016 rapporterades alliansministrarna och deras statssekreterare har kvitterat ut omkring 80 miljoner kronor i avgångsersättningar enligt Aftonbladets beräkningar.

Foto: Stefan Löfven, FB

08mars26

KRAFTIG ÖKNING: Avgift höjs för hushållen

2026 03 09

En redan hög avgift kan höjas kraftigt.

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Gränsen nådd för Erdogan – skickar stridsflygplan

2026 03 08

Svallvågorna från Irankriget har nått Cypern.

Den europeiska önationen har varit måltavla för en rad iranska drönar- och robotattacker sedan USA:s och Israels inledande attacker mot Iran för en vecka sedan.

Hotet från Iran har fått flera europeiska länder att agera.

Bland annat har Grekland, Frankrike och Storbritannien flyttat militär utrustning i riktning mot Cypern.

Nu uppges ytterligare ett land agera.

Turkiet, som kontrollerar den norra delen av Cypern, överväger att skicka flera F-16-stridsflygplan till ön.

– Utplacering av stridsflygplan är en av flera åtgärder som övervägs som svar på de ökade spänningarna, rapporterar den statliga tv-kanalen TRT Haber.

Sedan tidigare har Grekland stationerat fyra F-16-flygplan på Cypern.

Högsta beredskap

Iran uppges bland annat ha avfyrat drönare mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern.

Attacken inträffade under krigets första dagar. Efter incidenten har Storbritannien satt sin militära personal i högsta beredskap.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, sade en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet i samband med händelsen.

LÄS MER: ”Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film 

Regeringsbyggnad brinner

Samtidigt fortsätter attackerna att rasa i Mellanöstern.

I ett inlägg på X uppger den israeliska militären att de genomfört en våg av attacker mot den internationella flygplatsen Mehrabad i den iranska huvudstaden Teheran. Flera iranska stridsflygplan uppges ha förstörts.

Iran har också genomfört storskaliga angrepp. Flera länder har attackerats – bland annat Kuwait, Saudiarabien och Bahrain.

I Kuwait står en regeringsbyggnad i brand, rapporterar CNN. Byggnaden på cirka 22 våningar uppges ha träffats i en drönarattack.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland – ”kommer bemötas kraftfullt”

Foto: Nato resp President of Turkey Office

Text: Redaktionen