Stefan Löfven löser ut sin fallskärm – Kan få miljoner

2021 12 24

Före detta statsministern Stefan Löfven ansöker nu om att få ut sin avgångsersättning.

Det är inte bara Stefan Löfven som ansökt om att få ut avgångspengarna utan även de sju andra ministrarna som nyligen lämnade regeringen rapporterar Dagens Industri.

12 månadslöner

– En årslön är huvudprincipen, säger Cecilia Bohlin som är sekreterare i Statsrådsarvodesnämnden till tidningen.

Utöver Stefan Löfven var det även följande ministrar som lämnade regeringen:

Civilminister Lena Micko (S)

Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP)

Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Kulturminister Amanda Lind (MP)

Biståndsminister Per Olsson Fridh (MP)

Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP)

180 000 kronor i månaden

Alla åtta ministrar som lämnade regeringen inklusive statsministern har inkommit med ansökan om avskedsersättning.

Statsministerns lön ligger på 180 000 kronor i månaden vilket innebär att ett års ersättning landar på 2,16 miljoner kronor.

140 000 kronor i månaden

För de övriga ministrarna ligger månadslönen på 140 000 kronor i månaden vilket innebär ett årsarvode på 1,68 miljoner kronor. Årsarvodesnivån är den högsta möjliga ersättningen för de tidigare ministrarna.

SÅ FUNGERAR DET

Den så kallade Statsrådsarvodesnämnden beslutar hur höga ministrarnas månadsarvoden ska vara och nämnden beslutar även vilken ersättning de ministrar som avgår ska få.

Arvodet före avgången

På riksdagens webbsida redovisas hur ersättningsnivåerna fungerar.

Huvudregeln är att en minister som avgår och som ansöker om avgångsersättning får avgångsersättning under ett år. Avgångsersättningen motsvarar det belopp som ministern fick i arvode före avgången. Det kan förekomma att ersättning lämnas under en längre eller kortare tid än ett år.

Löneutvecklingen

Statsministerns och övriga ministrars månadslön i kronor räknat har utvecklats på följande sätt genom åren enligt riksdagens sammanställning:

Statsministern Övr ministrar

1994 65 000 55 000

2000 93 000 75 000

2010 140 000 112 000

2021 180 000 142 000

Ersättningen kan minska

Om den före detta ministern har andra inkomster som är pensionsgrundande så räknas de av från avgångsersättningen. Även andra inkomster som delpension, andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag samt pension räknas av från avgångsersättningen.

Ministern själv

Det är ministern själv som får ansöka om avgångsersättning och även meddela vilka andra inkomster som ska räknas av.

Regeringen Reinfeldt

Det är inte bara statsministern och övriga ministrar som har rätt till avgångsersättning när en regering eller delar av en regering avgår. Även statssekreterare har rätt till avgångsersättning och efter att Regeringen Reinfeldt slutade 2014 summerades ministrarnas och statssekreterarnas ersättningar av media.

I april 2016 rapporterades alliansministrarna och deras statssekreterare har kvitterat ut omkring 80 miljoner kronor i avgångsersättningar enligt Aftonbladets beräkningar.

Foto: Stefan Löfven, FB

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen