Stefan Löfven löser ut sin fallskärm – Kan få miljoner

2021 12 24

Före detta statsministern Stefan Löfven ansöker nu om att få ut sin avgångsersättning.

Det är inte bara Stefan Löfven som ansökt om att få ut avgångspengarna utan även de sju andra ministrarna som nyligen lämnade regeringen rapporterar Dagens Industri.

12 månadslöner

– En årslön är huvudprincipen, säger Cecilia Bohlin som är sekreterare i Statsrådsarvodesnämnden till tidningen. 

Utöver Stefan Löfven var det även följande ministrar som lämnade regeringen:

▪Civilminister Lena Micko (S)

▪Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

▪Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP)

▪Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

▪Kulturminister Amanda Lind (MP)

▪Biståndsminister Per Olsson Fridh (MP)

▪Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP)

180 000 kronor i månaden

Alla åtta ministrar som lämnade regeringen inklusive statsministern har inkommit med ansökan om avskedsersättning.

Statsministerns lön ligger på 180 000 kronor i månaden vilket innebär att ett års ersättning landar på 2,16 miljoner kronor.

140 000 kronor i månaden

För de övriga ministrarna ligger månadslönen på 140 000 kronor i månaden vilket innebär ett årsarvode på 1,68 miljoner kronor. Årsarvodesnivån är den högsta möjliga ersättningen för de tidigare ministrarna.

SÅ FUNGERAR DET

Den så kallade Statsrådsarvodesnämnden beslutar hur höga ministrarnas månadsarvoden ska vara och nämnden beslutar även vilken ersättning de ministrar som avgår ska få.

Arvodet före avgången

På riksdagens webbsida redovisas hur ersättningsnivåerna fungerar.

Huvudregeln är att en minister som avgår och som ansöker om avgångsersättning får avgångsersättning under ett år. Avgångsersättningen motsvarar det belopp som ministern fick i arvode före avgången. Det kan förekomma att ersättning lämnas under en längre eller kortare tid än ett år.

Löneutvecklingen

Statsministerns och övriga ministrars månadslön i kronor räknat har utvecklats på följande sätt genom åren enligt riksdagens sammanställning:

         Statsministern          Övr ministrar

▪1994      65 000          55 000

▪2000      93 000          75 000

▪2010    140 000       112 000

▪2021    180 000       142 000

Ersättningen kan minska

Om den före detta ministern har andra inkomster som är pensionsgrundande så räknas de av från avgångsersättningen. Även andra inkomster som delpension, andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag samt pension räknas av från avgångsersättningen.

Ministern själv

Det är ministern själv som får ansöka om avgångsersättning och även meddela vilka andra inkomster som ska räknas av. 

Regeringen Reinfeldt

Det är inte bara statsministern och övriga ministrar som har rätt till avgångsersättning när en regering eller delar av en regering avgår. Även statssekreterare har rätt till avgångsersättning  och efter att Regeringen Reinfeldt slutade 2014 summerades ministrarnas och statssekreterarnas ersättningar av media. 

I april 2016 rapporterades alliansministrarna och deras statssekreterare har kvitterat ut omkring 80 miljoner kronor i avgångsersättningar enligt Aftonbladets beräkningar.

Foto: Stefan Löfven, FB


2 nov 2026

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


2 nov 2026

Finland trotsar Europa – slår till mot Ryssland

2026 11 02

Finland tar till krafttag mot Ryssland.

Finland planerar ett oväntat drag mot ryska idrottare.

Landet vill agera på egen hand – utan att invänta EU, rapporterar Yle.

Ska stoppa ryska idrottare

Finlands utrikesminister Elina Valtonen (Samlingspartiet) uppger att landet tänker driva igenom ett nationellt inreseförbud mot ryska idrottare.

Frågan har tidigare diskuterats på EU-nivå. Finland vill dock inte invänta ett gemensamt beslut från medlemsländerna, utan planerar att gå vidare med egna nationella åtgärder för att stoppa ryska idrottare från att resa in i landet.

– Om Ryssland fortsätter sitt anfallskrig kommer ryska idrottare inte att ha något att göra i Finland nästa år, skriver Elina Valtonen i ett inlägg på X.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Kan påverka alla 

Valtonen antyder att åtgärderna kan omfatta samtliga ryska idrottare, även dem som tävlar under neutral flagg.

– När det gäller exempelvis visumlagstiftningen är den kopplad till medborgarskap och inte till vilka symboler man tävlar under, säger hon till Helsingin Sanomat.

Exakt hur förbudet ska genomföras är ännu inte klart. Enligt Helsingin Sanomat handlar det sannolikt om förändringar i visumreglerna. Med dagens regler kan idrottare från Ryssland i vissa fall resa in i Finland för att arbeta, om de uppfyller villkoren.

I slutet av november väntas ryska längdskidåkare till Ruka för en deltävling i världscupen. Nästa vecka väntas även ryska hockeyspelare till Finland för NHL-matcher.

Uppmanar fler länder

Samtidigt har frågan om ryskt deltagande i internationell ishockey blivit alltmer aktuell.

Finlands idrottsminister Mika Poutala (KD) säger att han inte tror att Finland kommer att spela mot Ryssland i hockey-VM.

– Jag ser inte någon situation där idrottsförbundet och staten skulle ha olika uppfattningar i en fråga. Jag tror att slutresultatet blir att vi inte kommer att spela mot Ryssland i tävlingar, säger han till Helsingin Sanomat.

Finlands ishockeyförbund har under helgen varit i kontakt med flera stora europeiska hockeynationer för att undersöka möjligheten till en gemensam lösning.

Poutala menar att en bojkott från ett enskilt land inte skulle sätta särskilt stor press på det internationella ishockeyförbundet.

– Men om plötsligt fem eller sex stora hockeynationer säger att vi vägrar spela om Ryssland är med, då blir trycket på det internationella förbundet något helt annat, säger ministern.

Bakgrunden är ett beslut från idrottens skiljedomstol Cas, som innebär att Internationella ishockeyförbundet ska tillåta ryska landslag att delta i turneringar igen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen