Stefan Löfven löser ut sin fallskärm – Kan få miljoner

2021 12 24

Före detta statsministern Stefan Löfven ansöker nu om att få ut sin avgångsersättning.

Det är inte bara Stefan Löfven som ansökt om att få ut avgångspengarna utan även de sju andra ministrarna som nyligen lämnade regeringen rapporterar Dagens Industri.

12 månadslöner

– En årslön är huvudprincipen, säger Cecilia Bohlin som är sekreterare i Statsrådsarvodesnämnden till tidningen. 

Utöver Stefan Löfven var det även följande ministrar som lämnade regeringen:

▪Civilminister Lena Micko (S)

▪Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

▪Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP)

▪Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

▪Kulturminister Amanda Lind (MP)

▪Biståndsminister Per Olsson Fridh (MP)

▪Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP)

180 000 kronor i månaden

Alla åtta ministrar som lämnade regeringen inklusive statsministern har inkommit med ansökan om avskedsersättning.

Statsministerns lön ligger på 180 000 kronor i månaden vilket innebär att ett års ersättning landar på 2,16 miljoner kronor.

140 000 kronor i månaden

För de övriga ministrarna ligger månadslönen på 140 000 kronor i månaden vilket innebär ett årsarvode på 1,68 miljoner kronor. Årsarvodesnivån är den högsta möjliga ersättningen för de tidigare ministrarna.

SÅ FUNGERAR DET

Den så kallade Statsrådsarvodesnämnden beslutar hur höga ministrarnas månadsarvoden ska vara och nämnden beslutar även vilken ersättning de ministrar som avgår ska få.

Arvodet före avgången

På riksdagens webbsida redovisas hur ersättningsnivåerna fungerar.

Huvudregeln är att en minister som avgår och som ansöker om avgångsersättning får avgångsersättning under ett år. Avgångsersättningen motsvarar det belopp som ministern fick i arvode före avgången. Det kan förekomma att ersättning lämnas under en längre eller kortare tid än ett år.

Löneutvecklingen

Statsministerns och övriga ministrars månadslön i kronor räknat har utvecklats på följande sätt genom åren enligt riksdagens sammanställning:

         Statsministern          Övr ministrar

▪1994      65 000          55 000

▪2000      93 000          75 000

▪2010    140 000       112 000

▪2021    180 000       142 000

Ersättningen kan minska

Om den före detta ministern har andra inkomster som är pensionsgrundande så räknas de av från avgångsersättningen. Även andra inkomster som delpension, andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag samt pension räknas av från avgångsersättningen.

Ministern själv

Det är ministern själv som får ansöka om avgångsersättning och även meddela vilka andra inkomster som ska räknas av. 

Regeringen Reinfeldt

Det är inte bara statsministern och övriga ministrar som har rätt till avgångsersättning när en regering eller delar av en regering avgår. Även statssekreterare har rätt till avgångsersättning  och efter att Regeringen Reinfeldt slutade 2014 summerades ministrarnas och statssekreterarnas ersättningar av media. 

I april 2016 rapporterades alliansministrarna och deras statssekreterare har kvitterat ut omkring 80 miljoner kronor i avgångsersättningar enligt Aftonbladets beräkningar.

Foto: Stefan Löfven, FB


2 oktober 2026

Höjs 25 procent – besked från Skatteverket till svenska bilister

2026 10 02

Nästa år ökar kostnaden för bilister som parkerar fel.

Det beskedet kommer från Skatteverket, som skärper reglerna för parkeringsböter. Framöver kommer de nämligen bli momsbelagda, från att tidigare varit befriade from moms. Anledningen är ett EU-beslut där parkeringsböterna framöver bedöms utgöra en tjänst.

– Enligt Skatteverkets bedömning får felparkeringsavgiften anses vara en del av det avtal som fordonsförare ingår med kommunen om upplåtelse av plats för parkering i samband med parkeringen, uppger Skatteverket.

– Felparkeringsavgiften ingår därför i beskattningsunderlaget för den parkeringstjänst som kommunen tillhandahåller och är därmed föremål för mervärdesskatt.

Svåra regler

Planen är alltså att momsbelägga parkeringsböter från 2027, vilket skulle innebära att avgiften blir 25 procent dyrare. Men det gäller inte alla typer av parkeringsböter.

Exempelvis ska en felparkering på en plats med parkeringsförbud inte täckas av momskravet, då det inte är en parkering som upplåtits. Däremot gäller kravet om tiden överskrids på en anvisad parkering, rapporterar Borås Tidning. Själva parkeringsavgiften ska också momsbeläggas under kommande år, är planen från Skatteverket.

– Det är ganska komplext hur Skatteverket har tänkt och från branschens sida har man uppmärksammat Skatteverket på att det finns en massa frågetecken kring detta, säger Hanna Munde, Borås Parkerings vd, till tidningen.

Läs också: Jättelyft för elbilar

Över 1 miljard

Under förra året utfärdades totalt 1 344 147 parkeringsanmärkningar i Sverige, enligt siffror från Transportstyrelsen. Det är en liten ökning i jämförelse med året innan. Det totala värdet av parkeringsböterna uppgick till över 1 miljard kronor.

– Det är lite olika och kan gå upp och ned över tid, i synnerhet när det handlar om mindre kommuner, säger Magnus Callin, verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

– Ett beslut om förändringar i parkeringsövervakningen slår ofta igenom tydligare i kommuner med en mindre bevakningsapparat.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: Skatteverket resp Kathy

Text: Redaktionen


KD, SD och L öppnar för att köra över Socialdemokraterna

2026 10 02

Liberalerna och Sverigedemokraterna har öppnat för att tillsammans med övriga Tidöpartier lägga fram en gemensam budget i riksdagen.

Tidöbudgeten föreslås läggas fram om regeringsbildningen drar ut på tiden.

Tanken är att budgetmotionen ska innehålla ny konkret politik och tydligt skilja sig från en stram övergångsbudget.

– Det är viktigt att vi gör det som är möjligt. Kan vi få igenom en budget som är tydlig, borgerlig, som har starka inslag av Liberalernas politik tycker jag att vi ska göra det gemensamt, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson till Di.

Sverigedemokraternas ekonomiska talesperson Oscar Sjöstedt uppger i ett uttalande till samma tidning att SD:s prioriteringar handlar om en fortsatt utbyggnad av kriminalvården och sänkta bränsleskatter.

Nu hoppar även Kristdemokraterna på tåget.

Partiets ekonomiskpolitiske talesperson Hans Eklind öppnar för att gå fram med en gemensam budgetmotion – förutsatt att KD får tillräckligt stort genomslag för sin politik, rapporterar Di.

– Välfärdens kärna kommer först. Det har ju varit centralt budskap för oss under hela valrörelsen, säger Eklind till tidningen.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren” 

Planen: Köra över Socialdemokraterna

Moderaterna har inte kommenterat den föreslagna budgetoffensiven.

Enligt källor till SvD är dock M redo att kroka arm med övriga Tidöpartier.

– I första hand är det en blågul majoritetsbudget, som vi inte gett upp hoppet om, men i andra hand ska vi få så stort genomslag för moderat politik som möjligt. Man tänker också att det finns ett läge där Centerpartiet väljer borgerlig politik framför att släppa fram V-ministrar, säger en M-källa till tidningen.

Enligt uppgifterna bedömer Moderaterna att C och V inte kommer kunna enas om den ekonomiska politiken. I ett sådant läge räknar M-ledningen med att en borgerlig budget kan få stöd av en majoritet i riksdagen.

– Det tydliggör att Centerpartiet vill stoppa skattehöjningar, stärkt äganderätt för skogsägande och att de gått till val på ett antal saker – som vi kan ge dem. Röstar de nej har de bekänt färg, säger källan till SvD.

Läs också: Natos artikel 5 kan aktiveras – EU-topp bekräftar

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen