Stefan Löfven kan göra comeback i politiken

2022 09 21

Socialdemokraterna har nominerat Sveriges förre statsminister till en chefsposition inom EU.

Jobbet det gäller är ordförandeposten för det Europeiska socialdemokratiska partiet, PES, rapporterar Svenska Dagbladet.

Bakom nomineringen står Stefan Löfvens eget parti och hans efterträdare på statsministerposten Magdalena Andersson (S). 

"Glädje och stolthet" 

– Det är med glädje och stolthet som Socialdemokraterna nominerar vår tidigare statsminister och partiordförande Stefan Löfven till ny ordförande för det Europeiska socialdemokratiska partiet, säger S-ledaren i ett  pressmeddelande. 

"Sann europé" 

Magdalena Andersson tillägger: 

– Stefan Löfven är en sann europé som för med sig erfarenhet och respekt. Det är ett erkännande för svensk och nordisk socialdemokratis starka ställning att det finns ett brett stöd för Stefan Löfven som ny ordförande.

33 S-partier från EU 

I PES ingår 33 socialdemokratiska partier inom EU.

Det ingår även tolv associerade medlemmar och lika många med så kallad observatörsstatus som är hemmahörande i länder som inte är med i unionen.

Enda kandidaten

För närvarande leder bulgaren Sergej Stanisjev partiet, men har meddelat sin avgång.

Inga andra kandidater än Stefan Löfven har nominerats att bli hans efterträdare.

– Stefan var kraften bakom det sociala toppmötet i Göteborg då den europeiska pelaren för sociala rättigheter fastslogs – ett avgörande steg framåt för ett socialt Europa. Jag vet att han kommer att ta med sig samma ledarskap och visioner till de historiska utmaningar som Europa står inför i dag", säger Stanisjev i ett pressmeddelande enligt SvD.

Statsminister 2014-2021 

Stefan Löfven tillträdde som partiordförande för Socialdemokraterna 2012 och var Sveriges statsminister mellan 2014 och 2021. 

I augusti förra året meddelade han att han hade för avsikt att avgå som både partiledare och statsminister. 

– Jag har snart varit partiordförande under tio år, statsminister under sju. Det har varit fantastiska år. Jag har haft fokus på att oförtrutet göra det bästa för Sverige och alla som lever i vårt fantastiska land, sade han i sitt sommartal enligt SVT. 

– Men allt har ett slut och jag vill ge min efterträdare de allra bästa förutsättningarna. 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen