Stefan Löfven kan göra comeback i politiken

2022 09 21

Socialdemokraterna har nominerat Sveriges förre statsminister till en chefsposition inom EU.

Jobbet det gäller är ordförandeposten för det Europeiska socialdemokratiska partiet, PES, rapporterar Svenska Dagbladet.

Bakom nomineringen står Stefan Löfvens eget parti och hans efterträdare på statsministerposten Magdalena Andersson (S). 

"Glädje och stolthet" 

– Det är med glädje och stolthet som Socialdemokraterna nominerar vår tidigare statsminister och partiordförande Stefan Löfven till ny ordförande för det Europeiska socialdemokratiska partiet, säger S-ledaren i ett  pressmeddelande. 

"Sann europé" 

Magdalena Andersson tillägger: 

– Stefan Löfven är en sann europé som för med sig erfarenhet och respekt. Det är ett erkännande för svensk och nordisk socialdemokratis starka ställning att det finns ett brett stöd för Stefan Löfven som ny ordförande.

33 S-partier från EU 

I PES ingår 33 socialdemokratiska partier inom EU.

Det ingår även tolv associerade medlemmar och lika många med så kallad observatörsstatus som är hemmahörande i länder som inte är med i unionen.

Enda kandidaten

För närvarande leder bulgaren Sergej Stanisjev partiet, men har meddelat sin avgång.

Inga andra kandidater än Stefan Löfven har nominerats att bli hans efterträdare.

– Stefan var kraften bakom det sociala toppmötet i Göteborg då den europeiska pelaren för sociala rättigheter fastslogs – ett avgörande steg framåt för ett socialt Europa. Jag vet att han kommer att ta med sig samma ledarskap och visioner till de historiska utmaningar som Europa står inför i dag", säger Stanisjev i ett pressmeddelande enligt SvD.

Statsminister 2014-2021 

Stefan Löfven tillträdde som partiordförande för Socialdemokraterna 2012 och var Sveriges statsminister mellan 2014 och 2021. 

I augusti förra året meddelade han att han hade för avsikt att avgå som både partiledare och statsminister. 

– Jag har snart varit partiordförande under tio år, statsminister under sju. Det har varit fantastiska år. Jag har haft fokus på att oförtrutet göra det bästa för Sverige och alla som lever i vårt fantastiska land, sade han i sitt sommartal enligt SVT. 

– Men allt har ett slut och jag vill ge min efterträdare de allra bästa förutsättningarna. 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen