Stefan Löfven kan få toppjobb

2024 01 12

Den belgiske politikern Charles Michel innehar för närvarande positionen som ordförande för Europeiska rådet.

Han har dock meddelat att han har för avsikt att han kommer att avgå ifall han blir vald på nytt.

I samband med det spekuleras nu kring kandidater för att ta över posten, och där finns Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven med på listan.

Det rapporterar Politico.

Flera alternativ

Politico lyfter fram flera potentiella ersättare till Michel, och nämner Löfven som en möjlig kandidat.

– Förre statsministern Stefan Löfven, en socialdemokrat som är väl insatt i komplicerade förhandlingar från sin tid som facklig ledare, och någon som sannolikt inte kommer att stå i rampljuset, skriver Politico.

Andra möjliga kandidater som nämns är bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och den tidigare italienska premiärministern Mario Draghi.

Vissa utmaningar

Däremot understryker man att det finns vissa saker som kan stå i vägen för att Löfven skulle få jobbet.

– Men det är frågan om hans intresse, eller brist av, för EU-frågor och hans konsultarbete för Rud Pedersen.

“Unika insikter”

Löfven är för närvarande verksam som rådgivare hos en av Sveriges största public affairs-byråer, Rud Pedersen.

– Stefan Löfven har unika insikter och lång erfarenhet av beslutsfattande i politik och industri på allra högsta nivå. Han kan utveckla både Rud Pedersens eget erbjudande och våra kunders affärer, har vd Kristina Lindahl Von Sydow sagt till Aftonbladet.

Bryggan mellan parterna

Rud Pedersen beskriver sig som “bryggan mellan näringsliv och politik”.

– Som Public Affairs Partner hjälper vi våra kunder att navigera i politiska system. Vi säkerställer att våra kunder förstår policyns och politikens inverkan på deras organisationer och arbetar med dem för att strategiskt nå sina mål, förklarar Rud Pedersen.

– Vi sätter samman team av konsulter med olika politiska åsikter och erfarenheter. Detta ger våra kunder den mest informerade, detaljerade rådgivningen och strategin.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen