Stefan Löfven kan få toppjobb

2024 01 12

Den belgiske politikern Charles Michel innehar för närvarande positionen som ordförande för Europeiska rådet.

Han har dock meddelat att han har för avsikt att han kommer att avgå ifall han blir vald på nytt.

I samband med det spekuleras nu kring kandidater för att ta över posten, och där finns Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven med på listan.

Det rapporterar Politico.

Flera alternativ

Politico lyfter fram flera potentiella ersättare till Michel, och nämner Löfven som en möjlig kandidat.

– Förre statsministern Stefan Löfven, en socialdemokrat som är väl insatt i komplicerade förhandlingar från sin tid som facklig ledare, och någon som sannolikt inte kommer att stå i rampljuset, skriver Politico.

Andra möjliga kandidater som nämns är bland andra Danmarks statsminister Mette Frederiksen och den tidigare italienska premiärministern Mario Draghi.

Vissa utmaningar

Däremot understryker man att det finns vissa saker som kan stå i vägen för att Löfven skulle få jobbet.

– Men det är frågan om hans intresse, eller brist av, för EU-frågor och hans konsultarbete för Rud Pedersen.

“Unika insikter”

Löfven är för närvarande verksam som rådgivare hos en av Sveriges största public affairs-byråer, Rud Pedersen.

– Stefan Löfven har unika insikter och lång erfarenhet av beslutsfattande i politik och industri på allra högsta nivå. Han kan utveckla både Rud Pedersens eget erbjudande och våra kunders affärer, har vd Kristina Lindahl Von Sydow sagt till Aftonbladet.

Bryggan mellan parterna

Rud Pedersen beskriver sig som “bryggan mellan näringsliv och politik”.

– Som Public Affairs Partner hjälper vi våra kunder att navigera i politiska system. Vi säkerställer att våra kunder förstår policyns och politikens inverkan på deras organisationer och arbetar med dem för att strategiskt nå sina mål, förklarar Rud Pedersen.

– Vi sätter samman team av konsulter med olika politiska åsikter och erfarenheter. Detta ger våra kunder den mest informerade, detaljerade rådgivningen och strategin.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen