JUST NU: Statsministerns viktiga besked – 3 saker ska fixa Sverige

2023 06 06

Tre saker krävs för att ”bygga ihop Sverige igen och överbrygga utanförskapet”.

Det skriver statsminister Ulf Kristersson (M) i en debattartikel i Aftonbladet.

Uppvärdera medborgarskapet

För det första vill statsministern uppvärdera medborgarskapets betydelse.

– Den som vill bli medborgare i Sverige ska ha bott här längre än vad som krävs i dag. Det ska finnas tydliga krav på ett hederligt levnadssätt och självklart krav på egen försörjning, framhåller Kristersson och tillägger att högre krav även ska ställas på att man ska kunna behärska det svenska språket och besitta grundläggande kunskap om Sverige.

Regeringen och SD har tidigare föreslagit att ett krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap ska ställas på personer som ansöker om ett svenskt medborgarskap.

Gemensamma värderingar

För det andra framhåller statsministern att viktiga gemensamma värderingar måste vara grundläggande i det svenska samhället.

Det kan till exempel handla om jämlikhet mellan könen, barnens rättigheter och att familjen inte står över svensk lag.

Fokus på svenska språket

För det tredje vill statsminister se ett större fokus på det svenska språket.

Utöver krav på svenska för att bli svensk medborgare vill Kristersson se betydligt större satsningar för att svenska barn ska lära sig att behärska nationalspråket.

Språkförskola ska införas för barn som behöver det, skolan ska undervisa mer i svenska och lovskola ska finnas för dem som ”halkar efter”.

– Svenska språket är vägen in i samhället och in till vår kultur. Sverige har tidigare sett hela generationer av barn göra klassresor. Låt oss påbörja en sådan resa igen, skriver Ulf Kristersson i Aftonbladet.

Skärpta krav

I början av maj uppgav regeringen och SD att man fattat beslut om en utredning för att skärpa kraven för att bli svensk medborgare.

Utredningen kommer bland annat att få titta på frågor som:

- Längre hemvisttid, alltså tiden som man varit bosatt i Sverige,

- krav på egenförsörjning,

- skärpta krav på hederlig vandel och

- en lojalitetsförklaring, medborgarskapssamtal eller liknande ceremoniellt inslag av obligatorisk karaktär som ska utgöra slutpunkt i medborgarskapsprocessen.

Källa: Regeringen

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen