Det skriver statsminister Ulf Kristersson (M) i en debattartikel i Aftonbladet.

Uppvärdera medborgarskapet

För det första vill statsministern uppvärdera medborgarskapets betydelse.

– Den som vill bli medborgare i Sverige ska ha bott här längre än vad som krävs i dag. Det ska finnas tydliga krav på ett hederligt levnadssätt och självklart krav på egen försörjning, framhåller Kristersson och tillägger att högre krav även ska ställas på att man ska kunna behärska det svenska språket och besitta grundläggande kunskap om Sverige.

Regeringen och SD har tidigare föreslagit att ett krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap ska ställas på personer som ansöker om ett svenskt medborgarskap.  

Gemensamma värderingar

För det andra framhåller statsministern att viktiga gemensamma värderingar måste vara grundläggande i det svenska samhället.

Det kan till exempel handla om jämlikhet mellan könen, barnens rättigheter och att familjen inte står över svensk lag.

Fokus på svenska språket

För det tredje vill statsminister se ett större fokus på det svenska språket.

Utöver krav på svenska för att bli svensk medborgare vill Kristersson se betydligt större satsningar för att svenska barn ska lära sig att behärska nationalspråket.

Språkförskola ska införas för barn som behöver det, skolan ska undervisa mer i svenska och lovskola ska finnas för dem som ”halkar efter”.

– Svenska språket är vägen in i samhället och in till vår kultur. Sverige har tidigare sett hela generationer av barn göra klassresor. Låt oss påbörja en sådan resa igen, skriver Ulf Kristersson i Aftonbladet.

Skärpta krav

I början av maj uppgav regeringen och SD att man fattat beslut om en utredning för att skärpa kraven för att bli svensk medborgare.

Utredningen kommer bland annat att få titta på frågor som:

- Längre hemvisttid, alltså tiden som man varit bosatt i Sverige,

- krav på egenförsörjning,

- skärpta krav på hederlig vandel och

- en lojalitetsförklaring, medborgarskapssamtal eller liknande ceremoniellt inslag av obligatorisk karaktär som ska utgöra slutpunkt i medborgarskapsprocessen.   

Källa: Regeringen

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen