JUST NU: Statsministerns öppning till Turkiet

2022 06 13

Det fastslår Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en gemensam pressträff med Magdalena Andersson (S) på statsministerns sommarresidens Harpsund.

”Hänsyn till alla säkerhetssynpunkter”

– Vi måste ta hänsyn till alla medlemsländers säkerhetssynpunkter. Som tidigare nämnt har Turkiet lyft frågetecken, bland annat kring landets kamp mot PKK, en grupp som ses som en terroristorganisation av Nato-allierade och EU, inklusive Sverige. Jag förblir i nära kontakt med dig, Magdalena, och dina kollegor, liksom med Finland och vår allierade Turkiet kring vägen framåt, säger Jens Stoltenberg, enligt SvD.

Stärkt lagstiftning

Magdalena Andersson framhäver att Sverige stärkt sin lagstiftning kring terrorism. 

– Vi tar Turkiets invändningar på största allvar, inte minst vad gäller kampen mot terrorism. Det pågår bilaterala och trilaterala samtal med Turkiet just nu. Vi kommer vara väldigt tydliga med hur vi kämpar mot terrorismen. Vi har skärpt våra lagar och har en mycket starkare lagstiftning mot terrorism än tidigare. Så även vad gäller finansiering av terrorism. Den 1 juli stärks lagstiftningen ytterligare.

Aktuellt med vapenexport

Statsministern öppnade även för att det återigen kan bli aktuellt med vapenexport till Turkiet.

Ett besked som välkomnas av Jens Stoltenberg.

– Jag välkomnar att Sverige redan har påbörjat förändringen av landets antiterrorlagstiftning och försäkrar att vapenexportlagstiftningen kommer att ligga i linje med deras framtida status som Natomedlem, betonar han.

Sverige är säkrare

Sveriges Natoansökan har stött på problem.

Trots debaclet har Sveriges säkerhetsläge förbättrats, betonar Jens Stoltenberg.

– Nato-länder har sagt att de ger försvarsgarantier till Sverige, om Sverige attackeras är det otänkbart att Nato-medlemmarna inte reagerar. Från ett säkerhetsperspektiv är det bättre för Sverige, säger han enligt Expressen och tillägger:

– Med det sagt är ambitionen att komma överens så snabbt som möjligt. Jag gör mitt yttersta för att det ska bli så.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Stort larm från Svenska kraftnät – dåliga nyheter för hushållen

2023 12 04

Men satsningen kommer inte att räcka.

Ska Sverige klara den gröna omställningen och elektrifieringen behövs mer elproduktion.

Det fastslår Svenska kraftnät i sin Nätutvecklingsplan 2024-2033, som redovisar både pågående anläggningsinvesteringsprojekt och aktuella behovsutredningar.

– Ska vi klara omställningen och elektrifieringen i den takt som industrin planerar för räcker inte detta. Då behövs årligen ett produktionstillskott motsvarande elförbrukningen i Stockholm från nu fram till 2045 för att täcka kommande förbrukningsökning samt för att ersätta befintlig produktion som går ur tiden.

Det konstaterar Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät.

Pekar ut riskområde

Svenska kraftnäts rapport visar att det kommer att investeras i 1 500 kilometer nya kraftledningar och ett trettiotal nya transformator- och kopplingsstationer den kommande tioårsperioden.

Därtill ska 2 500 ledningar och 100 stationer rustas upp.

Daniel Gustafsson slutsats är tydlig.

Det kommer inte att räcka om  Sverige ska klara elektrifieringen och säkerställa en god leveranssäkerhet.

Södra Sverige kommer att få ta den stora smällen.

– Det vi ser framför oss om inte investeringarna i ny produktion skjuter fart är att norra Sverige går från att vara ett överskottsområde vad gäller el till ett underskottsområde. Och för södra Sverige som länge varit ett underskottsområde blir situationen ännu mer utmanande än i dag, säger Gustafsson.

Larmet: Tung smäll för hushållen

Nu går Svenska kraftnät ut med en skarp varning till Sveriges hushåll.

Elpriserna riskerar att skjuta i höjden om inte Sverige lyckas täcka det enorma framtida elbehovet.

Myndigheten varnar för ”väldigt höga elpriser” de närmaste tio åren.

– Det mest dramatiska är att vi ser en väldigt kraftig förbrukningsökning, som kommer som en effekt av den gröna omställningen. Det kommer leda till väldigt höga elpriser om vi inte har produktion på plats som kan matcha den här förbrukningen, säger Daniel Gustafsson till SR Ekot.

Flera faktorer

Svenska kraftnäts kraftsystemschef pekar ut flera anledningar till den dystra prognosen:

- Kommunpolitiker säger ofta nej till nya byggtillstånd för landbaserad vindkraft.

-  Kostnader för havsbaserad vindkraft har ökat kraftigt. Flera stora projekt har pausats i Europa.

- Regeringens kärnkraftssatsning kommer att dröja. Utbyggnaden av kärnkraften väntas inte påverka elpriserna den närmaste tioårsperioden.

- Elbehoven i norr kommer att vara gigantiska de kommande tio åren. Stora industriprojekt kräver enorma satsningar och en omfattande upprustning av stamnätet.

Foto: D. MacKay 

Text: Redaktionen