JUST NU: Statsministerns öppning till Turkiet

2022 06 13

Någon lösning på turbulensen kring Sveriges ansökan till Nato är ännu inte inom räckhåll.

Det fastslår Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en gemensam pressträff med Magdalena Andersson (S) på statsministerns sommarresidens Harpsund.

”Hänsyn till alla säkerhetssynpunkter”

– Vi måste ta hänsyn till alla medlemsländers säkerhetssynpunkter. Som tidigare nämnt har Turkiet lyft frågetecken, bland annat kring landets kamp mot PKK, en grupp som ses som en terroristorganisation av Nato-allierade och EU, inklusive Sverige. Jag förblir i nära kontakt med dig, Magdalena, och dina kollegor, liksom med Finland och vår allierade Turkiet kring vägen framåt, säger Jens Stoltenberg, enligt SvD.

Stärkt lagstiftning

Magdalena Andersson framhäver att Sverige stärkt sin lagstiftning kring terrorism. 

– Vi tar Turkiets invändningar på största allvar, inte minst vad gäller kampen mot terrorism. Det pågår bilaterala och trilaterala samtal med Turkiet just nu. Vi kommer vara väldigt tydliga med hur vi kämpar mot terrorismen. Vi har skärpt våra lagar och har en mycket starkare lagstiftning mot terrorism än tidigare. Så även vad gäller finansiering av terrorism. Den 1 juli stärks lagstiftningen ytterligare.

Aktuellt med vapenexport

Statsministern öppnade även för att det återigen kan bli aktuellt med vapenexport till Turkiet.

Ett besked som välkomnas av Jens Stoltenberg.

– Jag välkomnar att Sverige redan har påbörjat förändringen av landets antiterrorlagstiftning och försäkrar att vapenexportlagstiftningen kommer att ligga i linje med deras framtida status som Natomedlem, betonar han.

Sverige är säkrare

Sveriges Natoansökan har stött på problem.

Trots debaclet har Sveriges säkerhetsläge förbättrats, betonar Jens Stoltenberg.

– Nato-länder har sagt att de ger försvarsgarantier till Sverige, om Sverige attackeras är det otänkbart att Nato-medlemmarna inte reagerar. Från ett säkerhetsperspektiv är det bättre för Sverige, säger han enligt Expressen och tillägger:

– Med det sagt är ambitionen att komma överens så snabbt som möjligt. Jag gör mitt yttersta för att det ska bli så.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen