JUST NU: Statsministerns öppning till Turkiet

2022 06 13

Någon lösning på turbulensen kring Sveriges ansökan till Nato är ännu inte inom räckhåll.

Det fastslår Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en gemensam pressträff med Magdalena Andersson (S) på statsministerns sommarresidens Harpsund.

”Hänsyn till alla säkerhetssynpunkter”

– Vi måste ta hänsyn till alla medlemsländers säkerhetssynpunkter. Som tidigare nämnt har Turkiet lyft frågetecken, bland annat kring landets kamp mot PKK, en grupp som ses som en terroristorganisation av Nato-allierade och EU, inklusive Sverige. Jag förblir i nära kontakt med dig, Magdalena, och dina kollegor, liksom med Finland och vår allierade Turkiet kring vägen framåt, säger Jens Stoltenberg, enligt SvD.

Stärkt lagstiftning

Magdalena Andersson framhäver att Sverige stärkt sin lagstiftning kring terrorism. 

– Vi tar Turkiets invändningar på största allvar, inte minst vad gäller kampen mot terrorism. Det pågår bilaterala och trilaterala samtal med Turkiet just nu. Vi kommer vara väldigt tydliga med hur vi kämpar mot terrorismen. Vi har skärpt våra lagar och har en mycket starkare lagstiftning mot terrorism än tidigare. Så även vad gäller finansiering av terrorism. Den 1 juli stärks lagstiftningen ytterligare.

Aktuellt med vapenexport

Statsministern öppnade även för att det återigen kan bli aktuellt med vapenexport till Turkiet.

Ett besked som välkomnas av Jens Stoltenberg.

– Jag välkomnar att Sverige redan har påbörjat förändringen av landets antiterrorlagstiftning och försäkrar att vapenexportlagstiftningen kommer att ligga i linje med deras framtida status som Natomedlem, betonar han.

Sverige är säkrare

Sveriges Natoansökan har stött på problem.

Trots debaclet har Sveriges säkerhetsläge förbättrats, betonar Jens Stoltenberg.

– Nato-länder har sagt att de ger försvarsgarantier till Sverige, om Sverige attackeras är det otänkbart att Nato-medlemmarna inte reagerar. Från ett säkerhetsperspektiv är det bättre för Sverige, säger han enligt Expressen och tillägger:

– Med det sagt är ambitionen att komma överens så snabbt som möjligt. Jag gör mitt yttersta för att det ska bli så.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen


30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen