JUST NU: Statsministerns öppning till Turkiet

2022 06 13

Någon lösning på turbulensen kring Sveriges ansökan till Nato är ännu inte inom räckhåll.

Det fastslår Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en gemensam pressträff med Magdalena Andersson (S) på statsministerns sommarresidens Harpsund.

”Hänsyn till alla säkerhetssynpunkter”

– Vi måste ta hänsyn till alla medlemsländers säkerhetssynpunkter. Som tidigare nämnt har Turkiet lyft frågetecken, bland annat kring landets kamp mot PKK, en grupp som ses som en terroristorganisation av Nato-allierade och EU, inklusive Sverige. Jag förblir i nära kontakt med dig, Magdalena, och dina kollegor, liksom med Finland och vår allierade Turkiet kring vägen framåt, säger Jens Stoltenberg, enligt SvD.

Stärkt lagstiftning

Magdalena Andersson framhäver att Sverige stärkt sin lagstiftning kring terrorism.

– Vi tar Turkiets invändningar på största allvar, inte minst vad gäller kampen mot terrorism. Det pågår bilaterala och trilaterala samtal med Turkiet just nu. Vi kommer vara väldigt tydliga med hur vi kämpar mot terrorismen. Vi har skärpt våra lagar och har en mycket starkare lagstiftning mot terrorism än tidigare. Så även vad gäller finansiering av terrorism. Den 1 juli stärks lagstiftningen ytterligare.

Aktuellt med vapenexport

Statsministern öppnade även för att det återigen kan bli aktuellt med vapenexport till Turkiet.

Ett besked som välkomnas av Jens Stoltenberg.

– Jag välkomnar att Sverige redan har påbörjat förändringen av landets antiterrorlagstiftning och försäkrar att vapenexportlagstiftningen kommer att ligga i linje med deras framtida status som Natomedlem, betonar han.

Sverige är säkrare

Sveriges Natoansökan har stött på problem.

Trots debaclet har Sveriges säkerhetsläge förbättrats, betonar Jens Stoltenberg.

– Nato-länder har sagt att de ger försvarsgarantier till Sverige, om Sverige attackeras är det otänkbart att Nato-medlemmarna inte reagerar. Från ett säkerhetsperspektiv är det bättre för Sverige, säger han enligt Expressen och tillägger:

– Med det sagt är ambitionen att komma överens så snabbt som möjligt. Jag gör mitt yttersta för att det ska bli så.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen