Statsministern tvingas avbryta – folk skriker i lokalen

2023 11 21

Tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson (M) besökte moderatledaren tillika statsministern Pusterviks Konsertscen vid Järntorget i centrala Göteborg.

Spårade ur

Tanken var att det skulle vara en öppen frågestund vilket Ulf Kristersson hållit flera gånger sedan valet.

Men situationen spårade ur.

Ett antal personer som inte var intresserade av att lyssna på statsministern tog sig in i lokalen och skrek uppjagade slagord.

Utanför lokalen hade en folkmassa samlats för att demonstrera för Palestina.

Statsministern markerade

Det ropades hetsiga slagord.

– Krossa sionismen och Israel mördare, var en del av det som skanderades rapporterar SVT.

Stämningen blev även mycket turbulent inne vid frågestunden i lokalen.

Statsminister Kristersson reagerade tydligt när en del personer avbröt andra under frågestunden.

– Jag föreslår snart att vi som vill ha en seriös diskussion med varandra, tala en i taget och inte i mun på varandra, att vi skaffar ett eget möte, sade Ulf Kristersson enligt GP.

– Så kan ni som vill förstöra andras möten stanna kvar här.

Skrek högt mot Kristersson

Men publiken lugnade sig inte. En del skrek högt mot statsministern.

– Du har blod på händerna, vrålade flera olika åhörare.

– Stoppa folkmordet. Stoppa folkmordet. Du har blod på dina händer, skrek en mycket upprörd kvinna.

Samtidigt försökte andra i publiken att hejda kvinnan.

– Lägg av. Lägg av!

Avbröt i förtid

Statsministern framhöll flera gånger att om inte ordningen skärptes kunde man bli tvungen att avbryta frågestunden.

Han fick starka applåder när han uppmanade de som skrek att lugna sig.

Men det hjälpte inte - de fortsatte att skrika.

SVT uppger att omkring 200 personer deltog i den anti-israeliska tillika pro-palestinska demonstrationen utanför möteslokalen.

Till slut avbröts statsministerns och finansministerns event i förtid uppger SVT.

– Jag tänker inte acceptera att antisemitiska uttryck sprids i Sverige på grund av att man tycker olika om konflikten.

Det betonade Ulf Kristersson enligt TV-kanalen.

Inget tillstånd

Göteborgspolisen framhåller för GP att såvitt man känner till har inte den pro-palestinska demonstrationen fått något tillstånd.

Ett antal poliser finns på plats vid torget.

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen