JUST NU: Statsministern ringde upp Putin

2022 03 31

Norges statsminister Jonas Gahr Støre lyfte luren för att ge sin syn på kriget direkt till Vladimir Putin.

Det rapporterar norska VG, som menar att Støre själv initierade att ringa upp diktatorn. Enligt statsministern ska samtalet ha förflutit “lugnt”, men med starka ord och raka puckar.

Tydliga budskap

– Jag upplevde att det gick att nå ut och bli lyssnad på. Det var ett snyggt samtal med tydliga budskap, åt båda hållen. Vi har helt klart olika syn på vad som var upptakten till det här kriget – och vad som händer på marken, säger Støre enligt NRK.

Krigsbrott

I en dryg timme talade Støre med den ryska diktatorn. Statsministern meddelar till pressen att han under den tiden starkt fördömde kriget och till och med sade till Putin att han betraktar invasionen som ett krigsbrott.

Putin “saklig”

Støre upplevde Putin som respektabel i samtalet.

– Han framstod som saklig med sina argument. Han får tuffa besked tillbaka. Det är en extraordinär situation i europeisk historia vi står inför. Det var därför jag använde starka ord. Han lyssnade på dem. Han förklarade Rysslands syn på konflikten, men jag kände att det gick att nå ut och bli lyssnad på, säger den norska ledaren på en pressträff enligt VG, som inte heller utesluter att det kan bli fler samtal.

Manade till humanitärt tillträde

Ett stort fokus i telefonsamtalet ska även ha handlat om civilbefolkningens lidande i Mariupol. Støre argumenterade för att det humanitära tillträdet i staden måste garanteras och att förhandlingarna måste komma till en lösning.

Enligt Støre höll Putin med om den humanitära biten, men angående förhandlingarna hänvisade han till diskussionerna som hålls i Istanbul.

Rysk media justerar citat

Samtalet mellan Støre och Putin har även rapporterats i rysk media, bland annat av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Dock har den stora tv-kanalen Ren TV justerat citat från den norska regeringen och ersatt ordet “krig” med “särskild operation”.

Zelinsky talade till Norge

Igår pratade Norges statsminister även med Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal. Samma dag höll också president Volodymyr Zelinsky ett videotal direkt till norska Stortinget.

“Ryssland ljuger”

Samtidigt uttalar sig en annan norrman om Putinregimen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg framhävde på torsdagen att Rysslands uppgifter om att de drar tillbaka sina styrkor är opålitliga.

– Ryssland har upprepade gånger ljugit om sina avsikter. Enligt vår underrättelsetjänst drar inte ryska styrkor sig tillbaka, utan omgrupperar, levererar och förstärker sin offensiv i Donbass-regionen, säger Stoltenberg till norska VG.

Foto: President of Russia resp Arbeiderpartiet

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen