9 februari 2026

JUST NU: Statsministern öppnar för Nato – PROGNOS: Sverige kommer gå med

2022 03 30

Statsminister Magdalena Andersson (S) utesluter inte ett svenskt medlemskap i Nato.

Det säger statsministern i SVT:s program 30 minuter.

Öppnar för Nato

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, säger hon till SVT och fortsätter:

– Vi kan konstatera att alliansfriheten har tjänat Sverige väl, det har hållit oss utanför konflikter, men när den säkerhetspolitiska kartan ritas om behöver man göra en uppdaterad analys och fatta beslut utifrån den.

Det är det mest Natovänliga uttalandet Magdalena Andersson (S) har gjort hittills.

Analys pågår

Statsministern framhäver dock att det är viktigt med en ordentlig analys innan ett beslut tas. Just nu genomför regeringen en uppdatering av den säkerhetspolitiska analysen tillsammans med riksdagens partier.

Hon konstaterar att det är en fråga som berör många svenskar och att hon själv funderar mycket på frågan.

Bäst för Sverige

Socialdemokraternas nuvarande kongressbeslut motsätter sig ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Det grundar sig på vad som är bäst för Sverige utifrån det säkerhetspolitiska läget.

När SVT:s programledare Anders Holmberg frågar Andersson om hon kan tänka sig att ändra beslutet om det framgår att alliansfrihet inte är det bästa för Sverige svarar hon kort och koncist:

– Självklart.

Moderaternas besked inför valet

Moderaternas partiledare har redan lovat att om han vinner valet i höst och blir Sveriges nya statsminister så kommer han att sända in en ansökan om svenskt Natomedlemskap.

– Fattar vi inte ett beslut under våren kommer frågan landa på nästa regering i höst. Om jag leder den kommer jag också att som statsminister verka för ett svenskt medlemskap, meddelar Ulf Kristersson.

ANALYS

Min prognos är att Sverige kommer att gå med i Nato – liksom Finland.

I Sveriges direkta närhet på andra sidan Östersjön finns den man som är farligast för världsfreden just nu – Rysslands brutala diktator Vladimir Putin.

Han drar sig inte för att bomba barn, pensionärer och vanliga civila i alla åldrar. Sjukhus, förlossningskliniker och skolor. Allt jämnas med marken när diktatorn försöker få sin vilja fram i strid med krigslagar, mänskliga rättigheter och allt vad frihet och demokrati heter.

Tre fakta

Det är ett allvarligt hot mot Sverige och Europa.

Tre fakta talar sitt tydliga språk:

◾1, Hade Ukraina varit med i Nato så hade Ryssland sannolikt aldrig vågat gå till anfall.

◾2, Att Ukraina inte är med i Nato är den direkta orsaken till att flygförbudszon, Natosoldater på marken och andra direkt avgörande militära krigsinsatser helt har uteblivit från Natos sida.

◾3, Sverige är inte med i Nato och har därmed ingen garanterad hjälp om Ryssland anfaller. Det har däremot Norge och Danmark som är med i Nato sedan länge.

EU:s svajiga försvarsklausul

EU:s försvarsgaranti utgörs av artikel 42.7 i Lissabonfördraget; EU:s grundlag, och klargör följande: Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel.

Men EU-paragrafen är svajig.

- Den har inte alls samma precisering som Natos.

- Den utgörs av mycket mindre stridsmedel och resurser än Natos.

- Det har knappt genomförts några gemensamma krisövningar inom EU samtidigt som Nato är världens mest samkörda och vältrimmade försvarsallians.

- Den har bara aktiverats en enda gång och det var när Frankrike utsattes för ett IS-terrordåd i Paris 2015. Aktiveringen bestod då i att Frankrike tog hem soldater som var på utlandssinsatser och andra EU-länder fick då träda in i deras ställe. Till exempel sände Sverige soldater till Afrika.

Det är bara Natomedlemskap som ger ett tydligt och starkt skydd.

Prognosen är därmed att Sverige kommer att gå med i Nato relativt snart.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen