9 februari 2026

JUST NU: Statsministern öppnar för Nato – PROGNOS: Sverige kommer gå med

2022 03 30

Statsminister Magdalena Andersson (S) utesluter inte ett svenskt medlemskap i Nato.

Det säger statsministern i SVT:s program 30 minuter.

Öppnar för Nato

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, säger hon till SVT och fortsätter:

– Vi kan konstatera att alliansfriheten har tjänat Sverige väl, det har hållit oss utanför konflikter, men när den säkerhetspolitiska kartan ritas om behöver man göra en uppdaterad analys och fatta beslut utifrån den.

Det är det mest Natovänliga uttalandet Magdalena Andersson (S) har gjort hittills.

Analys pågår

Statsministern framhäver dock att det är viktigt med en ordentlig analys innan ett beslut tas. Just nu genomför regeringen en uppdatering av den säkerhetspolitiska analysen tillsammans med riksdagens partier.

Hon konstaterar att det är en fråga som berör många svenskar och att hon själv funderar mycket på frågan.

Bäst för Sverige

Socialdemokraternas nuvarande kongressbeslut motsätter sig ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Det grundar sig på vad som är bäst för Sverige utifrån det säkerhetspolitiska läget.

När SVT:s programledare Anders Holmberg frågar Andersson om hon kan tänka sig att ändra beslutet om det framgår att alliansfrihet inte är det bästa för Sverige svarar hon kort och koncist:

– Självklart.

Moderaternas besked inför valet

Moderaternas partiledare har redan lovat att om han vinner valet i höst och blir Sveriges nya statsminister så kommer han att sända in en ansökan om svenskt Natomedlemskap.

– Fattar vi inte ett beslut under våren kommer frågan landa på nästa regering i höst. Om jag leder den kommer jag också att som statsminister verka för ett svenskt medlemskap, meddelar Ulf Kristersson.

ANALYS

Min prognos är att Sverige kommer att gå med i Nato – liksom Finland.

I Sveriges direkta närhet på andra sidan Östersjön finns den man som är farligast för världsfreden just nu – Rysslands brutala diktator Vladimir Putin.

Han drar sig inte för att bomba barn, pensionärer och vanliga civila i alla åldrar. Sjukhus, förlossningskliniker och skolor. Allt jämnas med marken när diktatorn försöker få sin vilja fram i strid med krigslagar, mänskliga rättigheter och allt vad frihet och demokrati heter.

Tre fakta

Det är ett allvarligt hot mot Sverige och Europa.

Tre fakta talar sitt tydliga språk:

◾1, Hade Ukraina varit med i Nato så hade Ryssland sannolikt aldrig vågat gå till anfall.

◾2, Att Ukraina inte är med i Nato är den direkta orsaken till att flygförbudszon, Natosoldater på marken och andra direkt avgörande militära krigsinsatser helt har uteblivit från Natos sida.

◾3, Sverige är inte med i Nato och har därmed ingen garanterad hjälp om Ryssland anfaller. Det har däremot Norge och Danmark som är med i Nato sedan länge.

EU:s svajiga försvarsklausul

EU:s försvarsgaranti utgörs av artikel 42.7 i Lissabonfördraget; EU:s grundlag, och klargör följande: Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel.

Men EU-paragrafen är svajig.

- Den har inte alls samma precisering som Natos.

- Den utgörs av mycket mindre stridsmedel och resurser än Natos.

- Det har knappt genomförts några gemensamma krisövningar inom EU samtidigt som Nato är världens mest samkörda och vältrimmade försvarsallians.

- Den har bara aktiverats en enda gång och det var när Frankrike utsattes för ett IS-terrordåd i Paris 2015. Aktiveringen bestod då i att Frankrike tog hem soldater som var på utlandssinsatser och andra EU-länder fick då träda in i deras ställe. Till exempel sände Sverige soldater till Afrika.

Det är bara Natomedlemskap som ger ett tydligt och starkt skydd.

Prognosen är därmed att Sverige kommer att gå med i Nato relativt snart.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen