28 okt 26

JUST NU: Statsministern öppnar för Nato – PROGNOS: Sverige kommer gå med

2022 03 30

Statsminister Magdalena Andersson (S) utesluter inte ett svenskt medlemskap i Nato.

Det säger statsministern i SVT:s program 30 minuter.

Öppnar för Nato

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, säger hon till SVT och fortsätter:

– Vi kan konstatera att alliansfriheten har tjänat Sverige väl, det har hållit oss utanför konflikter, men när den säkerhetspolitiska kartan ritas om behöver man göra en uppdaterad analys och fatta beslut utifrån den.

Det är det mest Natovänliga uttalandet Magdalena Andersson (S) har gjort hittills.

Analys pågår

Statsministern framhäver dock att det är viktigt med en ordentlig analys innan ett beslut tas. Just nu genomför regeringen en uppdatering av den säkerhetspolitiska analysen tillsammans med riksdagens partier.

Hon konstaterar att det är en fråga som berör många svenskar och att hon själv funderar mycket på frågan.

Bäst för Sverige

Socialdemokraternas nuvarande kongressbeslut motsätter sig ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Det grundar sig på vad som är bäst för Sverige utifrån det säkerhetspolitiska läget.

När SVT:s programledare Anders Holmberg frågar Andersson om hon kan tänka sig att ändra beslutet om det framgår att alliansfrihet inte är det bästa för Sverige svarar hon kort och koncist:

– Självklart.

Moderaternas besked inför valet

Moderaternas partiledare har redan lovat att om han vinner valet i höst och blir Sveriges nya statsminister så kommer han att sända in en ansökan om svenskt Natomedlemskap.

– Fattar vi inte ett beslut under våren kommer frågan landa på nästa regering i höst. Om jag leder den kommer jag också att som statsminister verka för ett svenskt medlemskap, meddelar Ulf Kristersson.

ANALYS

Min prognos är att Sverige kommer att gå med i Nato – liksom Finland.

I Sveriges direkta närhet på andra sidan Östersjön finns den man som är farligast för världsfreden just nu – Rysslands brutala diktator Vladimir Putin.

Han drar sig inte för att bomba barn, pensionärer och vanliga civila i alla åldrar. Sjukhus, förlossningskliniker och skolor. Allt jämnas med marken när diktatorn försöker få sin vilja fram i strid med krigslagar, mänskliga rättigheter och allt vad frihet och demokrati heter.

Tre fakta

Det är ett allvarligt hot mot Sverige och Europa.

Tre fakta talar sitt tydliga språk:

◾1, Hade Ukraina varit med i Nato så hade Ryssland sannolikt aldrig vågat gå till anfall.

◾2, Att Ukraina inte är med i Nato är den direkta orsaken till att flygförbudszon, Natosoldater på marken och andra direkt avgörande militära krigsinsatser helt har uteblivit från Natos sida.

◾3, Sverige är inte med i Nato och har därmed ingen garanterad hjälp om Ryssland anfaller. Det har däremot Norge och Danmark som är med i Nato sedan länge.

EU:s svajiga försvarsklausul

EU:s försvarsgaranti utgörs av artikel 42.7 i Lissabonfördraget; EU:s grundlag, och klargör följande: Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel.

Men EU-paragrafen är svajig.

- Den har inte alls samma precisering som Natos.

- Den utgörs av mycket mindre stridsmedel och resurser än Natos.

- Det har knappt genomförts några gemensamma krisövningar inom EU samtidigt som Nato är världens mest samkörda och vältrimmade försvarsallians.

- Den har bara aktiverats en enda gång och det var när Frankrike utsattes för ett IS-terrordåd i Paris 2015. Aktiveringen bestod då i att Frankrike tog hem soldater som var på utlandssinsatser och andra EU-länder fick då träda in i deras ställe. Till exempel sände Sverige soldater till Afrika.

Det är bara Natomedlemskap som ger ett tydligt och starkt skydd.

Prognosen är därmed att Sverige kommer att gå med i Nato relativt snart.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen