9 februari 2026

JUST NU: Statsministern öppnar för Nato – PROGNOS: Sverige kommer gå med

2022 03 30

Statsminister Magdalena Andersson (S) utesluter inte ett svenskt medlemskap i Nato.

Det säger statsministern i SVT:s program 30 minuter.

Öppnar för Nato

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, säger hon till SVT och fortsätter:

– Vi kan konstatera att alliansfriheten har tjänat Sverige väl, det har hållit oss utanför konflikter, men när den säkerhetspolitiska kartan ritas om behöver man göra en uppdaterad analys och fatta beslut utifrån den.

Det är det mest Natovänliga uttalandet Magdalena Andersson (S) har gjort hittills.

Analys pågår

Statsministern framhäver dock att det är viktigt med en ordentlig analys innan ett beslut tas. Just nu genomför regeringen en uppdatering av den säkerhetspolitiska analysen tillsammans med riksdagens partier.

Hon konstaterar att det är en fråga som berör många svenskar och att hon själv funderar mycket på frågan.

Bäst för Sverige

Socialdemokraternas nuvarande kongressbeslut motsätter sig ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Det grundar sig på vad som är bäst för Sverige utifrån det säkerhetspolitiska läget.

När SVT:s programledare Anders Holmberg frågar Andersson om hon kan tänka sig att ändra beslutet om det framgår att alliansfrihet inte är det bästa för Sverige svarar hon kort och koncist:

– Självklart.

Moderaternas besked inför valet

Moderaternas partiledare har redan lovat att om han vinner valet i höst och blir Sveriges nya statsminister så kommer han att sända in en ansökan om svenskt Natomedlemskap.

– Fattar vi inte ett beslut under våren kommer frågan landa på nästa regering i höst. Om jag leder den kommer jag också att som statsminister verka för ett svenskt medlemskap, meddelar Ulf Kristersson.

ANALYS

Min prognos är att Sverige kommer att gå med i Nato – liksom Finland.

I Sveriges direkta närhet på andra sidan Östersjön finns den man som är farligast för världsfreden just nu – Rysslands brutala diktator Vladimir Putin.

Han drar sig inte för att bomba barn, pensionärer och vanliga civila i alla åldrar. Sjukhus, förlossningskliniker och skolor. Allt jämnas med marken när diktatorn försöker få sin vilja fram i strid med krigslagar, mänskliga rättigheter och allt vad frihet och demokrati heter.

Tre fakta

Det är ett allvarligt hot mot Sverige och Europa.

Tre fakta talar sitt tydliga språk:

◾1, Hade Ukraina varit med i Nato så hade Ryssland sannolikt aldrig vågat gå till anfall.

◾2, Att Ukraina inte är med i Nato är den direkta orsaken till att flygförbudszon, Natosoldater på marken och andra direkt avgörande militära krigsinsatser helt har uteblivit från Natos sida.

◾3, Sverige är inte med i Nato och har därmed ingen garanterad hjälp om Ryssland anfaller. Det har däremot Norge och Danmark som är med i Nato sedan länge.

EU:s svajiga försvarsklausul

EU:s försvarsgaranti utgörs av artikel 42.7 i Lissabonfördraget; EU:s grundlag, och klargör följande: Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel.

Men EU-paragrafen är svajig.

- Den har inte alls samma precisering som Natos.

- Den utgörs av mycket mindre stridsmedel och resurser än Natos.

- Det har knappt genomförts några gemensamma krisövningar inom EU samtidigt som Nato är världens mest samkörda och vältrimmade försvarsallians.

- Den har bara aktiverats en enda gång och det var när Frankrike utsattes för ett IS-terrordåd i Paris 2015. Aktiveringen bestod då i att Frankrike tog hem soldater som var på utlandssinsatser och andra EU-länder fick då träda in i deras ställe. Till exempel sände Sverige soldater till Afrika.

Det är bara Natomedlemskap som ger ett tydligt och starkt skydd.

Prognosen är därmed att Sverige kommer att gå med i Nato relativt snart.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen