Statsministern: då kan vi ha kärnvapen i Sverige

2024 05 13

Frågan om kärnvapen på svensk mark hänger i luften.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare uteslutit ett sådant scenario.

– Vi ser inget behov av att Sverige ska ha permanenta baser eller kärnvapen på svensk mark i fredstid, och det är ett svenskt beslut som jag anser respekteras fullt ut, sade han till SVT i mars.

Nu öppnar Kristersson för kärnvapen på svenskt territorium.

Men bara på ett villkor – om Sverige blandas in i en väpnad konflikt.

– Om det blir krig hos oss på vår mark som Sverige dras in i efter anfall av andra, då är det en helt annan situation. Då har Nato nytta av det kärnvapenparaply som måste finnas i demokratierna så länge Ryssland har kärnvapen, säger Ulf Kristersson idag i P1 Morgon.

"Sverige blir en måltavla"

Flera aktörer, däribland Svenska Freds och Vänsterpartiet, har krävt ett uttryckligt förbud i lagen mot kärnvapen på svensk mark efter att det stod klart att Sverige blev medlem i Nato.

Man ser också risker med det så kallade DCA-avtalet som undertecknades med USA tidigare och som ger amerikanerna tillträde till svenska militärbaser.

– DCA-avtalet öppnar för att placera kärnvapen på svensk mark. Det gör att Sverige blir en måltavla vid konflikt, sade Vänsterledaren Nooshi Dadgostar i förra helgens partiledardebatt i SVT.

"En helt annan sak"

Regeringen har sagt att det inte behövs ett konkret förbud mot kärnvapen eftersom det redan finns ett riksdagsbeslut om att det inte ska finnas massförstörelsevapen i Sverige i fredstid.

Men om det blir krig är det en “helt annan sak” enligt Kristersson. Då kan frågan omprövas.

Enligt statsministern måste alla demokratiska länder i världen yttersta kunna försvara sig mot länder som kan hota med kärnvapen.

– Däremot är det inte så att USA bara får andra planer, utan det är Sverige som bestämmer över svenskt territorium. Det är glasklart. Allt sker på svenska villkor, det är helt entydigt. Det kan inte ens de som vill missförstå lyckas med.

Röstas i juni

DCA-avtalet är tänkt att formellt avgöras i riksdagen i mitten av juni.

– Det här avtalet är viktigt för svensk säkerhet, vi kan förenkla förutsättningarna för att kunna få stöd från USA i händelse av kris eller krig, sade Pål Jonson (M), Sveriges försvarsminister till SVT förra veckan.

– Det framgår också att avtalet bygger på svensk suveränitet, på respekt för svensk lagstiftning och svenskt samtycke, det är ingen som kommer att tvinga oss till detta.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen