Statsministern: då kan vi ha kärnvapen i Sverige

2024 05 13

Frågan om kärnvapen på svensk mark hänger i luften.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare uteslutit ett sådant scenario.

– Vi ser inget behov av att Sverige ska ha permanenta baser eller kärnvapen på svensk mark i fredstid, och det är ett svenskt beslut som jag anser respekteras fullt ut, sade han till SVT i mars.

Nu öppnar Kristersson för kärnvapen på svenskt territorium.

Men bara på ett villkor – om Sverige blandas in i en väpnad konflikt.

– Om det blir krig hos oss på vår mark som Sverige dras in i efter anfall av andra, då är det en helt annan situation. Då har Nato nytta av det kärnvapenparaply som måste finnas i demokratierna så länge Ryssland har kärnvapen, säger Ulf Kristersson idag i P1 Morgon.

"Sverige blir en måltavla"

Flera aktörer, däribland Svenska Freds och Vänsterpartiet, har krävt ett uttryckligt förbud i lagen mot kärnvapen på svensk mark efter att det stod klart att Sverige blev medlem i Nato.

Man ser också risker med det så kallade DCA-avtalet som undertecknades med USA tidigare och som ger amerikanerna tillträde till svenska militärbaser.

– DCA-avtalet öppnar för att placera kärnvapen på svensk mark. Det gör att Sverige blir en måltavla vid konflikt, sade Vänsterledaren Nooshi Dadgostar i förra helgens partiledardebatt i SVT.

"En helt annan sak"

Regeringen har sagt att det inte behövs ett konkret förbud mot kärnvapen eftersom det redan finns ett riksdagsbeslut om att det inte ska finnas massförstörelsevapen i Sverige i fredstid.

Men om det blir krig är det en “helt annan sak” enligt Kristersson. Då kan frågan omprövas.

Enligt statsministern måste alla demokratiska länder i världen yttersta kunna försvara sig mot länder som kan hota med kärnvapen.

– Däremot är det inte så att USA bara får andra planer, utan det är Sverige som bestämmer över svenskt territorium. Det är glasklart. Allt sker på svenska villkor, det är helt entydigt. Det kan inte ens de som vill missförstå lyckas med.

Röstas i juni

DCA-avtalet är tänkt att formellt avgöras i riksdagen i mitten av juni.

– Det här avtalet är viktigt för svensk säkerhet, vi kan förenkla förutsättningarna för att kunna få stöd från USA i händelse av kris eller krig, sade Pål Jonson (M), Sveriges försvarsminister till SVT förra veckan.

– Det framgår också att avtalet bygger på svensk suveränitet, på respekt för svensk lagstiftning och svenskt samtycke, det är ingen som kommer att tvinga oss till detta.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen