Statsministern: då kan vi ha kärnvapen i Sverige

2024 05 13

Frågan om kärnvapen på svensk mark hänger i luften.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare uteslutit ett sådant scenario.

– Vi ser inget behov av att Sverige ska ha permanenta baser eller kärnvapen på svensk mark i fredstid, och det är ett svenskt beslut som jag anser respekteras fullt ut, sade han till SVT i mars.

Nu öppnar Kristersson för kärnvapen på svenskt territorium.

Men bara på ett villkor – om Sverige blandas in i en väpnad konflikt.

– Om det blir krig hos oss på vår mark som Sverige dras in i efter anfall av andra, då är det en helt annan situation. Då har Nato nytta av det kärnvapenparaply som måste finnas i demokratierna så länge Ryssland har kärnvapen, säger Ulf Kristersson idag i P1 Morgon.

"Sverige blir en måltavla"

Flera aktörer, däribland Svenska Freds och Vänsterpartiet, har krävt ett uttryckligt förbud i lagen mot kärnvapen på svensk mark efter att det stod klart att Sverige blev medlem i Nato.

Man ser också risker med det så kallade DCA-avtalet som undertecknades med USA tidigare och som ger amerikanerna tillträde till svenska militärbaser.

– DCA-avtalet öppnar för att placera kärnvapen på svensk mark. Det gör att Sverige blir en måltavla vid konflikt, sade Vänsterledaren Nooshi Dadgostar i förra helgens partiledardebatt i SVT.

"En helt annan sak"

Regeringen har sagt att det inte behövs ett konkret förbud mot kärnvapen eftersom det redan finns ett riksdagsbeslut om att det inte ska finnas massförstörelsevapen i Sverige i fredstid.

Men om det blir krig är det en “helt annan sak” enligt Kristersson. Då kan frågan omprövas.

Enligt statsministern måste alla demokratiska länder i världen yttersta kunna försvara sig mot länder som kan hota med kärnvapen.

– Däremot är det inte så att USA bara får andra planer, utan det är Sverige som bestämmer över svenskt territorium. Det är glasklart. Allt sker på svenska villkor, det är helt entydigt. Det kan inte ens de som vill missförstå lyckas med.

Röstas i juni

DCA-avtalet är tänkt att formellt avgöras i riksdagen i mitten av juni.

– Det här avtalet är viktigt för svensk säkerhet, vi kan förenkla förutsättningarna för att kunna få stöd från USA i händelse av kris eller krig, sade Pål Jonson (M), Sveriges försvarsminister till SVT förra veckan.

– Det framgår också att avtalet bygger på svensk suveränitet, på respekt för svensk lagstiftning och svenskt samtycke, det är ingen som kommer att tvinga oss till detta.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

USA drar sig ur – första landet i världen som lämnar

2026 01 08

Tidigare i veckan meddelade Vita huset att USA avser att lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal.

Ett av avtalen som Trumpregeringen vill lämna får nu särskild uppmärksamhet.

Det handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC, som amerikanerna anslöt sig till 1992.

Aldrig någonsin har det hänt att ett land lämnat avtalet – vilket skulle göra USA till det första landet i världen att göra så.

– Vi kommer inte att fortsätta att lägga ut resurser, diplomatiskt kapital och den legitimerande vikten av vårt deltagande i institutioner som är irrelevanta för eller i konflikt med våra intressen, säger USA:s utrikesminister Marco Rubio enligt CNN.

Ökar spänningar med Europa

Om USA gör verklighet av att lämna avtalet skulle det kunna öka spänningarna med landets allierade som ser klimatfrågan som en prioriterad sådan, skriver CNN.

Det aktuella avtalet kräver inte att USA ska minska fossila bränslen eller ens förorena mindre, utan utgår från ett mål om att stabilisera mängden klimatpåverkande föroreningar i atmosfären på en nivå som skulle "förhindra farlig antropogen (mänskligt orsakad) påverkan på klimatsystemet", ”förklarar kanalen.

Fördraget, som ligger till grund för internationellt samarbete om klimatförändringar, kräver dock att länderna varje år rapporterar in en inventering över sina föroreningar.

Den senaste gången skippades den inventeringen helt av Trumpregeringen.

– Vi söker samarbete där det tjänar vårt folk och kommer att stå stadigt där det inte gör det, säger Marco Rubio.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

"En gåva till Kina"

När Donald Trump tillträdde som president förra året drog han för andra gången USA ur Parisavtalet. Lämnar USA även UNFCCC blir det svårt för en framtida president att få tillbaka landet i Parisavtalet, eftersom det avtalet slöts inom ramen för UNFCCC.

John Kerry, utrikesminister under Barack Obama mellan 2013 och 2017, har kallat Trumps besked för “en gåva till Kina”.

– Det är ett “get out of jail”-frikort för länder och förorenare som vill undvika ansvar, säger han enligt CNN.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Plötslig vändning – Rysslands ”livlina” faller

2026 01 08

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för snart fyra år sedan har landets ekonomi drabbats hårt.

Samtidigt har den burits upp av den nära handelsrelationen med Kina.

Handeln mellan de båda länderna ökade kraftigt under krigets inledande år.

– Under krigets första år växte handeln mellan Ryssland och Kina med 30 procent och under 2023 fortsatte den öka med samma mängd, rapporterar The Moscow Times.

Plötslig vändning 2025

Efter en kraftig ökning under flera år har trenden nu plötsligt vänt.

– Kina minskade inköpen av nästan alla råvaror från Ryssland under 2025, uppger tidningen.

– Handeln med Kina, som har blivit en livlina för den ryska ekonomin sedan väst införde sanktioner, minskade 2025 för första gången sedan kriget i Ukraina började.

Kraftig minskning

Under förra året minskade Kina sina inköp av rysk olja med 7,6 procent.

– Exporten i monetära termer kollapsade med 20 procent på grund av fallande priser och rabatter, uppger tidningen.

Den ryska kolexporten till Kina minskade med elva procent och timmerleveranserna minskade med tio procent.

När det kommer till järnmetaller är minskningen hela 63 procent.

Exporten av naturgas ökade förvisso med tolv procent, men på grund av fallande priser minskade exportvärdet ändå med 1,8 procent.

Minskar i andra riktningen också

Det är inte bara Kinas import från Ryssland som har rasat.

Detsamma gäller också handeln från Kina till grannen i norr.

– Tillgången på kinesiska varor till Ryssland minskade för första gången sedan krigets början, med 11,8 procent, rapporterar The Moscow Times.

– Importen av bilar från Kina har kollapsat med hälften.

Läs mer: Fartyg attackerat nära Turkiet

Putin vill vända trenden

Den minskade handeln oroar Kreml och Vladimir Putin, som under hösten besökte den kinesiska huvudstaden för att stärka banden länderna emellan.

Men relationen mellan stormakterna är inte jämlik.

– För Ryssland är Kina den största marknaden för råvaror, främst olja och gas. För Kina är Ryssland en liten exportmarknad i nivå med Mexiko, framhåller tidningen.

Läs mer: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen