Statsministern: då kan vi ha kärnvapen i Sverige

2024 05 13

Frågan om kärnvapen på svensk mark hänger i luften.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare uteslutit ett sådant scenario.

– Vi ser inget behov av att Sverige ska ha permanenta baser eller kärnvapen på svensk mark i fredstid, och det är ett svenskt beslut som jag anser respekteras fullt ut, sade han till SVT i mars.

Nu öppnar Kristersson för kärnvapen på svenskt territorium.

Men bara på ett villkor – om Sverige blandas in i en väpnad konflikt.

– Om det blir krig hos oss på vår mark som Sverige dras in i efter anfall av andra, då är det en helt annan situation. Då har Nato nytta av det kärnvapenparaply som måste finnas i demokratierna så länge Ryssland har kärnvapen, säger Ulf Kristersson idag i P1 Morgon.

"Sverige blir en måltavla"

Flera aktörer, däribland Svenska Freds och Vänsterpartiet, har krävt ett uttryckligt förbud i lagen mot kärnvapen på svensk mark efter att det stod klart att Sverige blev medlem i Nato.

Man ser också risker med det så kallade DCA-avtalet som undertecknades med USA tidigare och som ger amerikanerna tillträde till svenska militärbaser.

– DCA-avtalet öppnar för att placera kärnvapen på svensk mark. Det gör att Sverige blir en måltavla vid konflikt, sade Vänsterledaren Nooshi Dadgostar i förra helgens partiledardebatt i SVT.

"En helt annan sak"

Regeringen har sagt att det inte behövs ett konkret förbud mot kärnvapen eftersom det redan finns ett riksdagsbeslut om att det inte ska finnas massförstörelsevapen i Sverige i fredstid.

Men om det blir krig är det en “helt annan sak” enligt Kristersson. Då kan frågan omprövas.

Enligt statsministern måste alla demokratiska länder i världen yttersta kunna försvara sig mot länder som kan hota med kärnvapen.

– Däremot är det inte så att USA bara får andra planer, utan det är Sverige som bestämmer över svenskt territorium. Det är glasklart. Allt sker på svenska villkor, det är helt entydigt. Det kan inte ens de som vill missförstå lyckas med.

Röstas i juni

DCA-avtalet är tänkt att formellt avgöras i riksdagen i mitten av juni.

Det här avtalet är viktigt för svensk säkerhet, vi kan förenkla förutsättningarna för att kunna få stöd från USA i händelse av kris eller krig, sade Pål Jonson (M), Sveriges försvarsminister till SVT förra veckan.

Det framgår också att avtalet bygger på svensk suveränitet, på respekt för svensk lagstiftning och svenskt samtycke, det är ingen som kommer att tvinga oss till detta.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen