JUST NU: Statsministern kommenterar Natouppgifter

2022 04 13

– Vi måste analysera situationen väldigt noggrant och sedan ta ett beslut.

Det säger statsminister Magdalena Andersson (S) på en gemensam pressträff med Finlands statsminister Sanna Marin på onsdagen.

Hon ville inte svara på trovärdigheten i uppgifterna som gör gällande att Sverige kommer att lämna in en ansökan till Nato i slutet av juni, vilket SvD var först med att rapportera om.

Vill inte skjuta på beslutet

Statsministern poängterade att den säkerhetspolitiska analysen kommer att ta tid. Samtidigt konstaterade hon att ett svenskt besked kommer att förhålla sig till den utstakade tidsplanen.

– Jag ser ingen anledning att skjuta på beslutet. Vi har val senare i september och måste även kunna fokusera på det då, säger hon.

Om vikten av Finlands beslut

Magdalena Anderssons kommenterade även ett scenario där Sverige och Finland tar olika beslut om Nato.

– Det finns risker och möjligheter med alla olika säkerhetsalternativ och alla olika scenarier, säger Magdalena Andersson och tillade:

– Varje land fattar sina beslut, men de beslut som ett av våra länder fattar påverkar det andra landet. Det är därför det är så viktigt att vi har kunnat ha de här diskussionerna de senaste veckorna och att vi kommer kunna fortsätta att ha dem. Det vägval som Finland gör kommer såklart att påverka oss

En politisk allians

Finlands statsminister Sanna Marin framhävde att Finland har gjort en grundlig analys om vad ett medlemskap i Nato skulle betyda för landet. Hon menar att ett medlemskap i alliansen inte bara skulle stärka Finlands ställning militärt, utan även politiskt.

– Nato är inte bara en militärallians, det är också en politisk allians, säger hon.

Risker

Samtidigt konstaterade den finska statsministern att med ett Natomedlemskap kommer även risker.

– Det finns såklart flera risker som vi måste vara redo för. Hot från Ryssland kan innebära cyberangrepp, hybridattacker och så vidare. Det måste så klart tas i beaktning.

Finlands besked kommer inom kort.

– Jag kan inte ge någon exakt tid för ett beslut, men det kommer att gå snabbt. Det handlar om veckor och inte om månader, säger Sanna Marin.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen