JUST NU: Statsministern kommenterar Natouppgifter

2022 04 13

– Vi måste analysera situationen väldigt noggrant och sedan ta ett beslut.

Det säger statsminister Magdalena Andersson (S) på en gemensam pressträff med Finlands statsminister Sanna Marin på onsdagen.

Hon ville inte svara på trovärdigheten i uppgifterna som gör gällande att Sverige kommer att lämna in en ansökan till Nato i slutet av juni, vilket SvD var först med att rapportera om.

Vill inte skjuta på beslutet

Statsministern poängterade att den säkerhetspolitiska analysen kommer att ta tid. Samtidigt konstaterade hon att ett svenskt besked kommer att förhålla sig till den utstakade tidsplanen.

– Jag ser ingen anledning att skjuta på beslutet. Vi har val senare i september och måste även kunna fokusera på det då, säger hon.

Om vikten av Finlands beslut

Magdalena Anderssons kommenterade även ett scenario där Sverige och Finland tar olika beslut om Nato.

– Det finns risker och möjligheter med alla olika säkerhetsalternativ och alla olika scenarier, säger Magdalena Andersson och tillade:

– Varje land fattar sina beslut, men de beslut som ett av våra länder fattar påverkar det andra landet. Det är därför det är så viktigt att vi har kunnat ha de här diskussionerna de senaste veckorna och att vi kommer kunna fortsätta att ha dem. Det vägval som Finland gör kommer såklart att påverka oss

En politisk allians

Finlands statsminister Sanna Marin framhävde att Finland har gjort en grundlig analys om vad ett medlemskap i Nato skulle betyda för landet. Hon menar att ett medlemskap i alliansen inte bara skulle stärka Finlands ställning militärt, utan även politiskt.

– Nato är inte bara en militärallians, det är också en politisk allians, säger hon.

Risker

Samtidigt konstaterade den finska statsministern att med ett Natomedlemskap kommer även risker.

– Det finns såklart flera risker som vi måste vara redo för. Hot från Ryssland kan innebära cyberangrepp, hybridattacker och så vidare. Det måste så klart tas i beaktning.

Finlands besked kommer inom kort.

– Jag kan inte ge någon exakt tid för ett beslut, men det kommer att gå snabbt. Det handlar om veckor och inte om månader, säger Sanna Marin.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen