JUST NU: Statsministern går till hårt angrepp mot M

2022 08 09

Statsminister Magdalena Andersson (S) går till hårt angrepp mot Moderaterna i Ekots partiledarutfrågning.

Moderaterna  insinuerar att S vill återinföra fastighetsskatten och framhäver att M lovar att stoppa en sådan skatt om de får makten.

Bland annat har partiet drivit en kampanj med budskapet på sina sociala medier. 

I Ekots partiledarutfrågning får Magdalena Andersson (S) återigen svara på frågan.

Hon är märkbart irriterad på Moderaternas strategi.

–  Det är helt absurt att Moderaterna driver kampanj om detta för tredje, fjärde gången i rad. Vi har suttit i regeringsställning i åtta år. De var och vevade runt med detta 2014, 2018 och nu 2022. Vi har inte återinfört fastighetsskatten, vi har inga som helst planer eller förslag på att återinföra fastighetsskatten, säger statsministern enligt Expressen.

Hon tillägger:

– Att för tredje gången i rad köra detta när vi suttit i regeringsställning i åtta år andas desperation.

"Finns ingen tvekan"

På frågan om S lovar att inte införa en ny fastighetsskatt vid nästa mandatperiod, svarar hon:

– Vi har i flera år samarbetat med Vänsterpartiet som ville införa fastighetsskatt, men det har vi visat under de senaste åtta åren att det har vi inte gjort.

Statsministern betonar dock att hon inte vill ”ställa upp röda linjer” och riskera ytterligare låsningar efter höstens val.

– Men det finns ingen tvekan om vad jag tycker, vi vill inte ha återinförd fastighetsskatt. 

Oppositionen: Tydligt besked av statsministern

Flera företrädare för högeroppositionen reagerar på statsministerns utspel.

– Tidigt i ekots partiledarutfrågning med Magdalena Andersson vet vi att Socialdemokraterna kommer införa beredskapsskatt och skicka notan till alla de som redan betalar höga skatter. Och hon kan inte lova att Fastighetsskatten inte ska höjas. Klara besked 34 dagar kvar till valet! twittrar Gulan Avci, riksdagsledamot och skattepolitisk talesperson för Liberalerna.

Martin Borgs, kommunikationschef för Moderaterna, tolkar statsministerns uttalande som en öppning för en ny fastighetsskatt.

– Magdalena Andersson ger besked: hon är öppen för att höja fastighetsskatten, om det krävs för att Vänsterpartiet och Miljöpartiet ska rösta för henne som statsminister, skriver han på Twitter.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen