Statsministern bjuder in till partiledarsamtal om ryska hotet

2022 01 11

Magdalena Andersson (S) bjuder in partiledarna för att diskutera det ökade hotet mot Europa från Rysslands diktator Putin.

I dag inleds samtalen mellan USA och Ryssland avseende Västs oro för att Ryssland ska gå till fullskaligt anfall mot Ukraina och Sveriges statsminister har Rysslandshotet högt upp på sin nuvarande agenda.

Risk för rysk invasion

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg understryker att det finns risk för att Ryssland försöker invadera Ukraina och Putin har ställt en rad krav som bland annat innebär att han vill styra och diktera Sveriges försvars- och säkerhetspolitik.

Ryska krav på Sverige

Bland annat kräver Rysslands diktator att Sverige, Finland, Ukraina och andra länder inte går med i Nato och han kräver även att Nato drar tillbaka sin trupper från Polen, Estland, Lettland, Litauen och övriga östländer som gått med i Nato efter 1997.

Återgång till kalla kriget

I praktiken innebär det att Ryssland ska återfå sin skräckstatus i östra Europa precis som under kalla kriget. Då Rysslands lista på åtta olika punkter betecknas som villkor för att mildra krisen runt Ukraina – samtidigt som alla redan på förhand inser att Nato kommer att säga nej – är det möjligt att utspelet är en taktik för att användas som orsak till att inom kort anfalla och invadera hela Ukraina befarar Nato.

Bekymmersamt enligt Andersson (S)

– Det är bekymmersamt att vi har ökade säkerhetspolitiska spänningar i vårt närområde. Jag har samtalat med Finlands president och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och vi har också haft nära kontakter med USA och flera andra EU-länder, säger Magdalena Andersson (S) till GP.

Inte förhandlingsbart

Precis som Nato och Finland ser hon Putinregimens krav som oacceptabla och betonar Sveriges rätt att på egen hand besluta sin säkerhetspolitik.

– Det är en del av den europeiska säkerhetsordningen, som inte är förhandlingsbar. Det är väldigt bra att det är en uppfattning som också delas av Nato och av de länder vi haft kontakt med, säger hon.

Bjuder in partiledarna

S-regeringen avser att bjuda in de andra partiledarna till samtal i den heta frågan om det ökade ryska hotet.

– Självklart kommer jag att samtala med partiledarna i den här frågan i närtid. Även utrikesministern och försvarsministern har varit tydliga med att de är naturligtvis intresserade av att föra dialog med riksdagens partier, säger Magdalena Andersson (S) till GP.

Samtalen ska ske i närtid.

Ukrainas 27 regioner

Ukraina har 44 miljoner invånare och består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

Bakgrunden till oron längs Ukrainas gräns är följande:

◾2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

◾2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

◾2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

◾2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömer att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de ryskstödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

🔺 3 400 döda och 8 000 skadade civila

🔺 4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

🔺 5 700 döda och 13 000 skadade separatister

Ukrainas militär har förstärkts

Ukrainas militär är underlägsen Rysslands militär men Ukraina har samtidigt förstärkt sin armé betydligt sedan separatisterna anföll Luhansk och Donetsk, som tillsammans kallas Donbasområdet.

Ukraina har 255 000 militärer samt 900 000 reservister enligt TRT World. Med sina 2 430 stridsvagnar och 11 435 pansarfordon ligger Ukraina på 13:e respektive 7:e plats i världen sett till storleken.

Rysslands mål

Ryssland försöker pressa och skrämma Ukraina från att närma sig väst och EU ytterligare och framförallt vill Ryssland hindra landet från att gå med i försvarsalliansen Nato vilket skulle skänka Ukraina skydd från den ryska diktaturens militärmakt.

Nära förestående hot

Ryssland bedöms ha samlat omkring 100 000 militärer nära Ukrainas gräns och USA och EU har upprepade gånger varnat Putin från att anfalla Ukraina. Experter i väst befarar att en attack ske så snart som i januari 2022.

– Den troligaste tidpunkten för att vara redo för en eskalering är i slutet av januari, säger Ukrainas försvarsminister Oleksiy Rezinov enligt BBC.

Kraftfulla sanktioner

Ryssland hävdar dock att trupperna bara övar och att något anfall inte är aktuellt.

USA:s president Joe Biden har tillsammans med Nato betonat att kraftfulla ekonomiska sanktioner och konsekvenser väntar om Ryssland anfaller Ukraina.

Den ryska diktatorn har ännu så länge svarat avvisande och hotfullt.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet


Råttkaos väntas i svensk stad på torsdag – “Kommer vara påtagligt”

2024 04 14

En kommande strejk kan vara på väg att ställa till det rejält i Skåne.

Det handlar om fackförbundet Kommunals krav på SKR om förbättringar gällande bland annat lönevillkor och regler för dygnsvila.

På torsdag nästa vecka lär medlemmarna gå ut i strejk.

Det handlar om över 5 000 medlemmar på 750 arbetsplatser runt om i landet.

Fruktar kaos

Strejken berör flera olika områden.

Bland annat renhållningsarbetare, där nästan alla renhållningsarbetare i Lund ingår i varslet.

Därför fruktar nu staden råttkaos och överfulla soptunnor i och med strejken.

Det rapporterar TV4.

“Kommer bli påtagligt”

Andra yrkesgrupper som berörs är bland annat lokalvårdare och måltidspersonal.

Just renhållningsarbetarnas deltagande i strejken väntas leda till obehagliga utmaningar.

– Det kommer ju att bli överfulla tunnor. Vi ser råttor varje dag, så det är något som kommer att bli påtagligt om det blir strejk, säger Nicklas Kryger som arbetar med saken i staden, till TV4.

Har krävt ordning

Fackförbundet kommunal framhåller att strejken kommer att utbryta om parterna inte kommer överens.

– Kommunal har i årets avtalsförhandlingar bland annat krävt ordning och reda i löneprocesserna, där Kommunal menar att ett skriftlighetskrav vid lönesättning och utbetalning av ny lön i tid, borde vara rena hygienfaktorer i Sveriges största kollektivavtal. Vilket motparten inte velat tillmötesgå, förklarar fackförbundet.

– Kommunal har även krävt att ett helhetsgrepp tas för att skapa hållbara arbetstider, samt förbättringar i dygnsviloregleringarna för bland annat räddningstjänst och LSS-verksamhet. Villkor som motparten i stället vill försämra.  

“Rimliga krav”

Vidare menar man att det inte rör sig om någonting taget ur luften.

– Medlemmarna i Kommunal kräver inga fantasier. Vi har haft rimliga krav. I en svår ekonomisk tid tar vi ansvar för att få ner inflationen och inte bära in yrkanden som är kostnadsdrivande. SKR och Sobona har ändå inte kunnat gå oss till mötes, säger Malin Ragnegård, ordförande Kommunal.

Foto: J. Cotten

Text: Redaktionen


Ny lag börjar gälla i dag lördag – påverkar elbilsägare

2024 04 13

Från och med i dag förenklas betalningen vid laddstationer.

EU-parlamentet fattade beslut om den nya lagen redan sommaren 2023, och på lördagen börjar den gälla.

Nu ska betalningen vid laddstationer förenklas.

Detta genom att införa krav på att erbjuda kortbetalning vid alla nya laddplatser.

Det rapporterar Teknikens värld.

Blir mer tillgängligt

Syftet med lagförändringen är att göra laddning för elbilar mer tillgängligt för alla.

Det hela innebär att det inte längre kommer ställas krav på registrering, brickor eller speciella kort.

Från och med den 13 april måste alla nyinstallerade laddstationer erbjuda alternativet kortbetalning.

Har ställts krav

Under en längre tid har konsumenter ställt krav på att förenkla elbilsägande på olika sätt för att skynda på utvecklingen vad gäller elektrifieringen av fordonsflottan.

Just laddningen är en av de saker som man har menat varit underprioriterat.

De som har elbil vill i högre utsträckning se att tillgängligheten vad gäller laddstationer över hela landet måste förbättras.

Detta som en delåtgärd i arbetet med elektrifieringen av samhället.

Elektrifieringen viktig

Regeringen vill satsa på utbyggnaden av laddinfrastrukuren.

– Elektrifieringen av transportsektorn är central för att Sveriges klimatmål och åtaganden inom EU ska nås, framhöll regeringen i höstas.

– Därför satsar regeringen nu på laddinfrastruktur för både lätta och tunga fordon för att skapa förutsättningar för elektrifierade vägtransporter.

– En omfattande och snabb elektrifiering av vägtransporterna krävs för att transportsektorn ska kunna nå i princip noll utsläpp av växthusgaser. 

– För elbilar behöver det finnas tillgång till publik och icke-publik laddning i hela landet, för invånare i allt från gles- och landsbygd till städer.

“Av yttersta vikt”

Ebba Busch är en som har tryckt på vikten av utbyggnaden.

– Vi behöver ersätta fossila transporter och minska hushållens transportkostnader, det är av yttersta vikt för Sveriges konkurrenskraft och den gröna omställningen, har hon sagt.

Foto: My Energy

Text: Redaktionen