Statsministern bjuder in till partiledarsamtal om ryska hotet

2022 01 11

I dag inleds samtalen mellan USA och Ryssland avseende Västs oro för att Ryssland ska gå till fullskaligt anfall mot Ukraina och Sveriges statsminister har Rysslandshotet högt upp på sin nuvarande agenda.

Risk för rysk invasion

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg understryker att det finns risk för att Ryssland försöker invadera Ukraina och Putin har ställt en rad krav som bland annat innebär att han vill styra och diktera Sveriges försvars- och säkerhetspolitik.

Ryska krav på Sverige

Bland annat kräver Rysslands diktator att Sverige, Finland, Ukraina och andra länder inte går med i Nato och han kräver även att Nato drar tillbaka sin trupper från Polen, Estland, Lettland, Litauen och övriga östländer som gått med i Nato efter 1997.

Återgång till kalla kriget

I praktiken innebär det att Ryssland ska återfå sin skräckstatus i östra Europa precis som under kalla kriget. Då Rysslands lista på åtta olika punkter betecknas som villkor för att mildra krisen runt Ukraina – samtidigt som alla redan på förhand inser att Nato kommer att säga nej – är det möjligt att utspelet är en taktik för att användas som orsak till att inom kort anfalla och invadera hela Ukraina befarar Nato.

Bekymmersamt enligt Andersson (S)

– Det är bekymmersamt att vi har ökade säkerhetspolitiska spänningar i vårt närområde. Jag har samtalat med Finlands president och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och vi har också haft nära kontakter med USA och flera andra EU-länder, säger Magdalena Andersson (S) till GP.

Inte förhandlingsbart

Precis som Nato och Finland ser hon Putinregimens krav som oacceptabla och betonar Sveriges rätt att på egen hand besluta sin säkerhetspolitik.

– Det är en del av den europeiska säkerhetsordningen, som inte är förhandlingsbar. Det är väldigt bra att det är en uppfattning som också delas av Nato och av de länder vi haft kontakt med, säger hon.

Bjuder in partiledarna

S-regeringen avser att bjuda in de andra partiledarna till samtal i den heta frågan om det ökade ryska hotet.

– Självklart kommer jag att samtala med partiledarna i den här frågan i närtid. Även utrikesministern och försvarsministern har varit tydliga med att de är naturligtvis intresserade av att föra dialog med riksdagens partier, säger Magdalena Andersson (S) till GP.

Samtalen ska ske i närtid.

Ukrainas 27 regioner

Ukraina har 44 miljoner invånare och består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

Bakgrunden till oron längs Ukrainas gräns är följande:

2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömer att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de ryskstödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

3 400 döda och 8 000 skadade civila

4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

5 700 döda och 13 000 skadade separatister

Ukrainas militär har förstärkts

Ukrainas militär är underlägsen Rysslands militär men Ukraina har samtidigt förstärkt sin armé betydligt sedan separatisterna anföll Luhansk och Donetsk, som tillsammans kallas Donbasområdet.

Ukraina har 255 000 militärer samt 900 000 reservister enligt TRT World. Med sina 2 430 stridsvagnar och 11 435 pansarfordon ligger Ukraina på 13:e respektive 7:e plats i världen sett till storleken.

Rysslands mål

Ryssland försöker pressa och skrämma Ukraina från att närma sig väst och EU ytterligare och framförallt vill Ryssland hindra landet från att gå med i försvarsalliansen Nato vilket skulle skänka Ukraina skydd från den ryska diktaturens militärmakt.

Nära förestående hot

Ryssland bedöms ha samlat omkring 100 000 militärer nära Ukrainas gräns och USA och EU har upprepade gånger varnat Putin från att anfalla Ukraina. Experter i väst befarar att en attack ske så snart som i januari 2022.

– Den troligaste tidpunkten för att vara redo för en eskalering är i slutet av januari, säger Ukrainas försvarsminister Oleksiy Rezinov enligt BBC.

Kraftfulla sanktioner

Ryssland hävdar dock att trupperna bara övar och att något anfall inte är aktuellt.

USA:s president Joe Biden har tillsammans med Nato betonat att kraftfulla ekonomiska sanktioner och konsekvenser väntar om Ryssland anfaller Ukraina.

Den ryska diktatorn har ännu så länge svarat avvisande och hotfullt.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet