Statsministern anklagar SD för att skada Natoprocessen

2023 02 03

Statsminister Ulf Kristersson (M) går hårt åt SD-ledaren Jimmie Åkesson och justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD)

Kristersson anser att SD-profilernas uttalanden om Turkiet, president Erdogan och koranbränningar har försvårat Sveriges möjligheter att komma överens med Ankara.

Det framhåller han i en intervju i Expressen.

Två dåliga uttalanden

Jimmie Åkesson har kallat Turkiets president Erdogan för en ”islamistisk diktator” och Richard Jomshof uppmanade till fler koranbränningar efter Rasmus Paludans protest utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.  

– Jag tycker inte att man ska göra det, men man får göra det och blir de upprörda, så elda hundra till då, sa han i en intervju med Dagens Industri.

Statsministern anser att SD-utspelen har skadat den svenska Natoprocessen.

– Jag tycker att båda var dåliga uttalanden. Framförallt det om koranbränningen tycker jag var ett väldigt dåligt uttalande som på allvar skadar Sveriges möjligheter att kunna enas med Turkiet, säger Kristersson till Expressen.

Kritiserat statsministern

Både Jimmie Åkesson och Richard Jomshof har även kritiserat statsministern efter att han tog avstånd från koranbränningen på sitt Twitterkonto.

– Jag tycker inte han ska be om ursäkt. Där tycker jag att han går för långt, framhöll Richard Jomshof.

– Jag menar, Turkiet och Erdogan åsido, att det är en oerhört farlig väg att gå att börja "förstå" och "tycka synd om" de krafter i Sverige som, med hänvisning till religiösa dogmer, vill avskaffa vår yttrandefrihet, konstaterade Jimmie Åkesson,

Utvärderade inte 

Ulf Kristersson är noga med att kritisera uttalandena från SD.

Samtidigt vill han inte kalla partiet för en ”belastning” för regeringen. 

På frågan om regeringen utvärderat hur ett SD-samarbete skulle kunnat påverka Natoprocessen, svarar Kristersson:

– Absolut inte. Vi utvärderade inget parti. Vi visste att det var fyra partier som länge hade varit för, och fyra som länge hade varit emot. Jag var helt övertygad om att när Finland bestämde sig för att gå med i Nato, då måste Sverige också gå med i Nato. Ganska snabbt därefter så ändrade sig både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna och då valde jag utan förbehåll att välkomna båda.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen