JUST NU: Statlig e-legitimation ska ”knäcka gängen”

2022 06 16

På en pressträff meddelar finansmarknadsministern Max Elger (S) och energi- och digitaliseringsministern Khashayar Farmanbar (S) att  regeringen har gett Myndigheten för digital förvaltning och Post- och telestyrelsen i uppdrag utreda saken.

Bakgrunden är att regeringen vill ta krafttag mot organiserade bedrägerier.

Bland annat föreslår regeringen att e-legitimationstjänster, till exempel BankID, ska lämna uppgifter om penningtvätt till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Stort mörkertal

– Regeringens första prioritet är att knäcka gängen och då måste vi slå till mot deras livsnerv, nämligen plånböckerna, säger Max Elger på torsdagens pressträff.

Varje år anmäls drygt 200 000 fall av bedrägeri i Sverige. Men mörkertalet tros vara stort, konstaterar finansmarknadsministern.

Stort mörkertal

– Bedrägerier mot enskilda genererar idag ca 3 miljarder kr i brottsvinster per år, vilket är lika mycket som vinsterna från narkotikahandeln i första led. Brottsvinsterna från bedrägerier uppskattas ha ökat med 49 procent på ett år. Samtidigt utbetalas mellan 11 och 27 miljarder kronor från välfärdssystemen på felaktiga grunder, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

– Att använda elektroniska underskrifter är i dag grundläggande för digitala samhället och den offentliga sektorn. Vi ser behovet av att säkra betrodda och stabila tjänster för att minska och förebygga bedrägerier och fusk, säger Khashayar Farmanbar.

Regeringens förslag

För att ytterligare förebygga och försvåra bedrägerier och penningtvätt föreslår regeringen följande åtgärder:

• Fler typer av företag ska få delta i samverkan mot penningtvätt.
• Det ska införas ett nytt krav på att e-legitimationstjänster, t.ex. BankID, ska lämna uppgifter om penningtvätt till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
• Clearingorganisationer, ex. Bankgirot, ska även vara skyldiga att underrätta Polismyndigheten om avvikande eller misstänkta transaktioner.
• Registret över verkliga huvudmän kan förbättras så att uppgifter blir mer korrekta och aktuella.
• Vissa företag, t.ex. banker, ska få tillgång till konto- och värdefackssystemet för att kunna säkerställa korrekta uppgifter om mottagare vid transaktioner.
• Källa: Regeringen

Foto: BankID

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen