JUST NU: Statlig e-legitimation ska ”knäcka gängen”

2022 06 16

En statlig e-legitimation kan bli verklighet om regeringen får bestämma.

På en pressträff meddelar finansmarknadsministern Max Elger (S) och energi- och digitaliseringsministern Khashayar Farmanbar (S) att regeringen har gett Myndigheten för digital förvaltning och Post- och telestyrelsen i uppdrag utreda saken.

Bakgrunden är att regeringen vill ta krafttag mot organiserade bedrägerier.

Bland annat föreslår regeringen att e-legitimationstjänster, till exempel BankID, ska lämna uppgifter om penningtvätt till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Stort mörkertal

– Regeringens första prioritet är att knäcka gängen och då måste vi slå till mot deras livsnerv, nämligen plånböckerna, säger Max Elger på torsdagens pressträff.

Varje år anmäls drygt 200 000 fall av bedrägeri i Sverige. Men mörkertalet tros vara stort, konstaterar finansmarknadsministern.

Stort mörkertal

– Bedrägerier mot enskilda genererar idag ca 3 miljarder kr i brottsvinster per år, vilket är lika mycket som vinsterna från narkotikahandeln i första led. Brottsvinsterna från bedrägerier uppskattas ha ökat med 49 procent på ett år. Samtidigt utbetalas mellan 11 och 27 miljarder kronor från välfärdssystemen på felaktiga grunder, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

– Att använda elektroniska underskrifter är i dag grundläggande för digitala samhället och den offentliga sektorn. Vi ser behovet av att säkra betrodda och stabila tjänster för att minska och förebygga bedrägerier och fusk, säger Khashayar Farmanbar.

Regeringens förslag

För att ytterligare förebygga och försvåra bedrägerier och penningtvätt föreslår regeringen följande åtgärder:

Fler typer av företag ska få delta i samverkan mot penningtvätt.
Det ska införas ett nytt krav på att e-legitimationstjänster, t.ex. BankID, ska lämna uppgifter om penningtvätt till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
Clearingorganisationer, ex. Bankgirot, ska även vara skyldiga att underrätta Polismyndigheten om avvikande eller misstänkta transaktioner.
Registret över verkliga huvudmän kan förbättras så att uppgifter blir mer korrekta och aktuella.
Vissa företag, t.ex. banker, ska få tillgång till konto- och värdefackssystemet för att kunna säkerställa korrekta uppgifter om mottagare vid transaktioner.
Källa: Regeringen

Foto: BankID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen