Starkt tal av Joe Biden – Torde få tydligt stöd av USA:s väljare

2021 08 18

USA:s president levererade ett starkt och övertygande tal om varför man lämnat Afghanistan och Joe Bidens tal lär få stöd av såväl höger- som vänsterväljare i USA.

– Jag är nu den fjärde USA-presidenten att leda kriget i Afghanistan. Två demokrater och två republikaner. Jag tänker inte föra det ansvaret vidare till en femte president. Det är fel att begära att USA:s trupper ska agera när inte Afghanistans egna trupper gör det, framhöll Joe Biden. Han betonade flera viktiga poänger:

◾USA:s mål var att decimera al Qaida och minska risken för terrordåd mot USA. Det har man lyckats med.

◾USA har stannat 20 år i Afghanistan – det är mer än tillräckligt.

◾Inget talar för att man hade lyckats bättre om man stannat 1, 3 eller 5 år till. Eller 15 år till.

◾Det går inte förbereda Afghanistans armé om Afghanistans egen armé inte vill.

◾USA har givit Afghanistans armé allt som behövs för att försvara sig  - men det finns en sak man inte kan ge och det är viljan.

◾Det är fel att offra ytterligare amerikanska liv i ett främmande land när det inte stärker USA:s nationella intressen.

Aldrig rätt tidpunkt

Joe Biden backade inte en centimeter i sitt beslut om att lämna Afghanistan.

– Jag står helt och hållet bakom mitt beslut. Efter 20 år har jag lärt mig den hårda vägen att det är aldrig någon bra tidpunkt att dra tillbaka USA:s trupper, sa han i talet.

Redo svara kraftfullt

Han var även tydlig med att USA kommer att svara med full kraft om talibanerna attackerar amerikaner och stör USA:s evakuering som nu väntas pågå ytterligare några dagar.

ANALYS

USA har gjort enorma insatser i Afghanistan men det finns alltid en del som gnäller. Som tycker att USA var dumma när de gick in och störtade talibanerna. Att USA var dumma när de ägnade 20 år till att bygga upp landet. Att USA är dumma när de lämnar landet.

Evakueringen viktig

Men USA har gjort enorma insatser i Afghanistan samtidigt som det begåtts fel under de fyra presidenter som verkat i landet; Bush, Obama, Trump och Biden.

Min bedömning är att en klar majoritet av USA:s väljare står helt bakom Bidens beslut att avsluta USA:s längsta krig någonsin.  Vad som dock är ytterst viktigt är att evakueringen genomförs fullt ut och blir lyckad.

Foto: The White House

[yop_poll id="490"]

11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen