Samarbetspartner ställer ultimatum till Ulf Kristersson

2023 11 13

Ett flertal mätningar pekar på att Sverigedemokraterna just nu är Sveriges näst största parti.

Bland annat visar DN/Ipsos senaste siffror att SD når 21 procent – två procentenheter mer än Moderaterna.

Detta samtidigt som Kristdemokraterna och Liberalerna ligger under riksdagsspärren.

Jimmie Åkesson (SD) har tidigare flaggat för att hans parti måste in i regeringen efter nästa val, vilket allt mer betraktas som "oundvikligt" inom borgerligheten enligt Expressen.

Ultimatumet: Måste välja

Men då måste statsminister Ulf Kristersson (M) välja.

Liberalerna eller Sverigedemokraterna.

Det ultimatumet ställer Johan Pehrson (L) nu på måndagen.

– Jag kommer inte att sitta i regeringen Sverigedemokraterna, säger partiledaren till Expressen.

"Har inte kemi"

Liberalernas ledare vänder sig direkt mot den bild som återgivits i media om att Johan Pehrson och Jimmie Åkesson skulle komma bra överens.

Bland annat har partierna hittat gemensamma ståndpunkter i kärnkraften, utrikespolitiska fårgor och skolpolitiken.

– Jag kan samarbeta med både Ebba, Ulf och Jimmie. Men jag har inte mer kemi med Jimmie, säger Johan Pehrson och tillägger att han tror att Åkesson upplever honom som en “jobbig jäkel”.

"Remarkabel uppgång"

Enligt mätningar från början av november anser tre av fyra väljare att Sverige är på väg mot fel håll.

Det är en ny rekordnivå, skriver Dagens Nyheter.

Ökningen har särskilt koncentrerats de senaste sex månaderna.

– Det är en remarkabel uppgång, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till tidningen.

"Skifte i rangordningen"

Den utvecklingen är också skäl till siffrorna som visar sig i väljarbarometern, enligt analytikern.

SD ökar för tredje mätningen i rad och huvudsakligen kommer de nya väljarna från Moderaterna.

– Sverigedemokraterna har varit det största Tidöpartiet två mätningar i rad, så vi har fått ett skifte i rangordningen, säger Nicklas Källebring.

Åkesson vill bli statsminister

Jimmie Åkesson själv har nyligen uttryckt att han ser sig som en statsministerkandidat till valet 2026.

– Alla argument mot att ha oss i regeringen faller.  Ett efter ett. Efter nästa val kommer det inte att finnas några argument kvar, sade SD-ledaren till Bloomberg i oktober.

Men enligt Johan Pehrsons besked idag skulle det alltså i så fall ske utan Liberalerna, som i så fall går i opposition förutsatt att partiet är kvar i riksdagen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


86 000 svenskar får pengar på kontot

2024 05 28

För drygt tre år sedan föll domarna mot pensionsbolaget Allras grundare Alexander Ernstberger och tre andra Allra-profiler i Svea hovrätt. 

De dömdes till mångåriga fängelsestraff för mutbrott och för att ha berikat sig på bekostnad av pensionssparare.

Samtidigt tilldömdes Pensionsmyndigheten ett stort belopp i skadestånd. Pengarna ska fördelas till kunder som drabbades i Allra-härvan.

Nu meddelar Pensionsmyndigheten att man påbörjar den första inbetalningen – 95 miljoner ska fördelas på 86 400 sparare.

De som får in pengar på kontot tillhör tidigare sparare som hade hela eller delar av sitt premiepensionskapital i fonder med kopplingar till Allra under 2012.

– Det här är en milstolpe för oss på Pensionsmyndigheten att vi lyckas med vad vi hela tiden har förmedlat: att vi ska hitta, ta tillbaka och betala in pengar som sparare förlorade i samband med Allra.

– Jag är glad för de sparare som nu börjar få ekonomisk upprättelse, säger Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Flaggar för fler inbetalningar

Beloppet på 95 miljoner kronor är lägre än skadeståndet vilket kan innebära ytterligare inbetalningar till pensionssparare i framtiden.

– Inbetalningen innebär ett delmål i vårt arbete med att se till så att de som drabbades av Allra-härvan ska få ersättning för varje krona de har lidit skada. Pensionsmyndighetens arbete med detta är uthålligt, envist och metodiskt, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson.

Så fungerar inbetalningarna

- Pengarna betalas in automatiskt till de drabbades premiepensionskonton och man behöver inte göra något för att få pengarna.

- Inbetalningens storlek beror på olika faktorer som exempelvis när och hur länge man haft innehav i någon eller några av de aktuella fonderna och storleken på innehavet.

- Inbetalningen väntas nå berörda personers konton den 28 maj och syns som ”korrigering” om man loggar in på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se. De som får en inbetalning på minst 50 kronor informeras också via brev.

Så fördelas pengarna

- 86 400 sparare berörs av inbetalningen.

- 36 251 personer får upp till 1 000 kronor

- 43 592 personer får mellan 1 000 och 2 000 kronor

- 6 414 personer får mellan 2 000 och 3 000 kronor

- 144 personer får över 3 000 kronor

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto Windows

Text: Redaktionen


Nya regler för bensin och diesel – bilister riskerar chockbesked

2024 05 28

Om ett och ett halvt år börjar nya drivmedelsregler gälla i Sverige.

Det handlar om ett nytt handelssystem inom EU som kallas för ETS 2 och som innefattar utvidgade villkor för handel med utsläpp, bland annat drivmedel till bilar.

Regeringen och SD klubbade formellt igenom EU-direktivet, som kommer att höja priset på bensin- och diesel, tidigare i maj.

Den första prognosen talar om en höjning på 1,5 kronor per liter.

Men det kan bli betydligt mer. Bland annat pekar ett tyskt forskningsinstitut på att att höjningen snarare landar på sex kronor litern – fyra gånger så mycket som den beräknade höjningen.

Och nu vädjar branschorganisationen Drivkraft Sverige till regeringen om att kompensera landets bilister, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Går inte sänka mer"

Enligt partierna i Tidöavtalet ska också bilister kompenseras. Det är dock inte klart hur det ska ske. Lägre skatt på bränsle eller att ta från EU:s sociala klimatfond har nämnts som förslag.

Men enligt Drivkraft Sverige ligger Sverige redan nära EU:s miniminivå för bränsleskatterna.

– De går inte att sänka mycket mer. Då får regeringen kompensera för de högre bensin- och dieselpriserna på något annat sätt, säger Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, till SvD.

Elektrifieringen går för långsamt

Den plötsliga prisökningen förklaras med att elektrifieringen går för långsamt. Bilbranschen har större behov av att samla på sig utsläppsrätter än vad som förväntades. Det driver upp priset för kunderna.

Och Drivkraft Sverige är inte den enda aktören som flaggat för en chockhöjning på bensin och diesel i framtiden.

I mars menade konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige att bilister riskerar en “kalldusch” när det nya handelssystemet träder i kraft.

Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, sade Caroline Drabe, vd för M Sverige vid tillfället.

Beslutet redan fattat

Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.

Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.

Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.

– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen