Svenska folket uppmanas till stor förändring

2024 02 08

Svenska folkets livsmedelskonsumtion måste förändras.

Det fastslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i dag, onsdag.

På uppdrag av regeringen har myndigheterna undersökt svenska folkets livsmedelskonsumtion.

Slutsatsen är tydlig: Dagens livsmedelskonsumtion är inte hållbar för hälsa, miljö och klimat.

– Dagens livsmedelskonsumtion är en av de största orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige. På befolkningsnivå beror det bland annat på överkonsumtion av energi, för lågt intag av fullkorn och baljväxter, samt för högt intag av salt, charkprodukter, rött kött och av livsmedel som innehåller mycket socker och fett men lite näring, uppger Livsmedelsverket i ett uttalande.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell framhåller att dagens livsmedelskonsumtion leder till ökad risk för flera sjukdomar, vilket sätter stor press på samhället. Den årliga samhällskostnaden för fetma  beräknas år 2023 till 125 miljarder kronor. 

– Ungefär 14 000 dödsfall per år kan kopplas till vad vi äter, vilket motsvarar 15 procent av samtliga dödsfall i Sverige.

– Ur såväl ett samhälls- som individperspektiv finns stora vinster med mer hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Att äta hälsosamt går ofta hand i hand med det som är hållbart för miljön och klimatet, säger Karin Tegmark Wisell.

Sex konkreta åtgärder presenteras

Nu vill Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket komma tillrätta med problemet.

Myndigheterna föreslår att flera nationella mål ska upprättas för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Till år 2035 föreslås följande nationella mål:

- Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa

- Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat.

För att nå de nationella målen bör svenska folket ändra sin livsmedelskonsumtion på följande sätt, enligt Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket:

- Konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär har ökat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av fullkorn har ökat med 100 procent år 2035 jämfört med år 2010.

- Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2019.

- Konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel har minskat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av kött har minskat med 30 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

- Konsumtionen av salt har minskat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2018.

Vill samla aktörer

Myndigheter, regioner, kommuner och företag uppmanas att ta vägledning av de nationella målen i sitt arbete.

–  Vi ser att det är möjligt att förändra livsmedelskonsumtionen. Jag hoppas att våra förslag med nationella mål och tydliga delmål kan samla aktörer och vara vägledande för dem som jobbar med folkhälso- och hållbarhetsfrågor i kommuner, regioner och näringsliv.

– Därför föreslår vi att målen antas och följs upp löpande för en bättre folkhälsa i framtiden, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

Foto: P. D. Preez 

Text: Redaktionen

Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”  

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan. 

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

  1. Katten får gott om träning
  2. Det hjälper kattens mentala hälsa
  3. Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
  4. Naturen är en stor kattlåda
  5. Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen

SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen