Svenska folket uppmanas till stor förändring
2024 02 08
Svenska folkets livsmedelskonsumtion måste förändras.
Det fastslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i dag, onsdag.
På uppdrag av regeringen har myndigheterna undersökt svenska folkets livsmedelskonsumtion.
Slutsatsen är tydlig: Dagens livsmedelskonsumtion är inte hållbar för hälsa, miljö och klimat.
– Dagens livsmedelskonsumtion är en av de största orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige. På befolkningsnivå beror det bland annat på överkonsumtion av energi, för lågt intag av fullkorn och baljväxter, samt för högt intag av salt, charkprodukter, rött kött och av livsmedel som innehåller mycket socker och fett men lite näring, uppger Livsmedelsverket i ett uttalande.
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell framhåller att dagens livsmedelskonsumtion leder till ökad risk för flera sjukdomar, vilket sätter stor press på samhället. Den årliga samhällskostnaden för fetma beräknas år 2023 till 125 miljarder kronor.
– Ungefär 14 000 dödsfall per år kan kopplas till vad vi äter, vilket motsvarar 15 procent av samtliga dödsfall i Sverige.
– Ur såväl ett samhälls- som individperspektiv finns stora vinster med mer hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Att äta hälsosamt går ofta hand i hand med det som är hållbart för miljön och klimatet, säger Karin Tegmark Wisell.
Sex konkreta åtgärder presenteras
Nu vill Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket komma tillrätta med problemet.
Myndigheterna föreslår att flera nationella mål ska upprättas för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.
Till år 2035 föreslås följande nationella mål:
- Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa
- Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat.
För att nå de nationella målen bör svenska folket ändra sin livsmedelskonsumtion på följande sätt, enligt Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket:
- Konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär har ökat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
- Konsumtionen av fullkorn har ökat med 100 procent år 2035 jämfört med år 2010.
- Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2019.
- Konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel har minskat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
- Konsumtionen av kött har minskat med 30 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
- Konsumtionen av salt har minskat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2018.
Vill samla aktörer
Myndigheter, regioner, kommuner och företag uppmanas att ta vägledning av de nationella målen i sitt arbete.
– Vi ser att det är möjligt att förändra livsmedelskonsumtionen. Jag hoppas att våra förslag med nationella mål och tydliga delmål kan samla aktörer och vara vägledande för dem som jobbar med folkhälso- och hållbarhetsfrågor i kommuner, regioner och näringsliv.
– Därför föreslår vi att målen antas och följs upp löpande för en bättre folkhälsa i framtiden, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.
Foto: P. D. Preez
Text: Redaktionen
