JUST NU: Ställer kriskrav på regeringen

2023 03 09

Det framhåller partiledare Magdalena Andersson och partiets finanspolitiska talesperson Mikael Damberg på en pressträff.

Regeringens elstöd räcker inte som en enda krisåtgärd, enligt Socialdemokraterna.

– Det är lika bra att säga som det är, hanteringen av det där stödet har ju varit ett haveri, framhåller Magdalena Andersson på pressträffen.

– För att hantera en kris måste man först inse att man befinner sig i en, det verkar regeringen inte göra, tillägger hon.

Tre krav

Socialdemokraternas kravlista till regeringen innehåller tre punkter.

För det första kräver S en plan för hushållens ekonomi för att lindra effekterna av inflationen och räntehöjningarna.

– Regeringen behöver kalla till sig aktörerna i livsmedelskedjan och säkerställa att de inte höjer marginalerna. Regeringen behöver också kalla till sig bankerna, när hårt pressade hushåll kämpar med elräkningar, matpriser och stigande räntor, framhåller partiet i ett pressmeddelande.

Socialdemokraterna uppmanar även regeringen att förlänga det höjda bostadstillägget för barnfamiljer som går ut den 30 juni.

För det andra kräver S en plan för att säkra välfärden.

– Regeringen måste återkomma med en plan för hur skolan, vården och omsorgen kan tryggas under lågkonjunkturen. Sjukvården, skolan och omsorgen kan inte användas som en krockkudde för att klara krisen, skriver Socialdemokraterna.

För det tredje kräver S att regeringen tar fram en plan för jobben.

– Regeringen behöver ta fram en plan för hur jobben ska skyddas i lågkonjunkturen och utbildningsmöjligheterna öka, uppger partiet.

Nytt elstöd

Tidigare under dagen har regeringen meddelat att ett andra elstöd kommer att betalas ut till hushåll under våren.

– Förordningen träder i kraft i slutet av mars och det är under våren som det kommer att betalas ut, bekräftar närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i en kommentar till Aftonbladet.

Stödet ska täcka november och december 2022 och ge ersättning för 80 procent av elförbrukningen under dessa månader.

Till skillnad från det första elstödet, som utgick till hushåll i södra Sverige, kommer det andra stödet att riktas till samtliga hushåll i Sverige som är berättigade att ta del av stödet. 

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen